2019/20:OSSE1

Innehållsförteckning

2

2019/20:OSSE1

1Hur Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa har vuxit fram

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa har sitt ursprung i Europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK etablerades 1975 som ett forum för politiska förhandlingar mellan öst och väst. År 1993 fick ESK ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. År 1995 bytte konferensen namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

OSSE omfattar i dag 57 stater och är en effektiv organisation i det internationella säkerhetspolitiska samarbetet. Organisationen har en flexibel struktur och en bred syn på säkerhet. Verksamheten omfattar tre dimensioner: den säkerhetspolitiska, den ekonomiska och miljömässiga samt den om demokrati och mänskliga rättigheter.

Tyngdpunkten inom OSSE:s verksamhet försköts under 1990-talet från långsiktiga förhandlingar om normbyggande och militära förtroendeskapande åtgärder till förtroendeskapande och konfliktförebyggande. OSSE är en i hög grad operativ organisation, och dess flexibla uppbyggnad möjliggör snabba förebyggande insatser, ofta i nära samarbete med andra internationella organ. För närvarande finns fältaktiviteter i ett femtontal länder. Fältmissionernas arbete är inriktat på att stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, bygga upp demokratiska institutioner och stödja förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper.

Organisationen har kapacitet att verka i olika skeden av en konflikt: förvarning, förebyggande, konflikthantering och återuppbyggnad. Den kan även verka för demokratisk utveckling och rättsstatens principer. Organisationen har också i allt större utsträckning tagit sig an frågor som sträcker sig över OSSE:s samtliga tre dimensioner, såsom migration, människohandel, terrorism och gränsövervakning.

Samarbete med länder utanför det egna geografiska området regleras genom partnerskapsavtal.

3

2019/20:OSSE1

2Den parlamentariska dimensionen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

2.1 Församlingens verksamhet och organisation

OSSE:s parlamentariska församling (OSSE PF) etablerades 1990 i samband med att OSSE fick en fastare institutionell struktur.

OSSE:s parlamentariska församling ska genom dialog bidra till att utveckla och främja konfliktlösning, bidra till en demokratisk samhällsutveckling, värna rättsstatens principer och stödja demokratiska institutioner i medlemsländerna. Församlingen ska också följa upp hur medlemsländernas regeringar genomför de resolutioner och rekommendationer som församlingen antar vid sina möten. Målen för församlingens verksamhet anges i dess stadga.

2.1.1 Möten

Den parlamentariska församlingen har tre årliga möten: en session, ett höstmöte och ett vintermöte. Vid mötena samlas de nationella delegationerna från OSSE:s medlemsländer samt observatörsländerna.

Vatikanstaten, som inte har något nationellt parlament, har rätt att skicka två representanter som hedersgäster till församlingens möten. Församlingen har 323 ordinarie ledamöter och ett stort antal ersättare. Antalet medlemmar i de nationella delegationerna fastställs i församlingens stadga. Under mötena följer församlingen upp hur medlemsländerna uppfyller OSSE:s mål, diskuterar aktuella politiska frågor och för en dialog med medlemsländernas regeringsorgan. Beslut i församlingens plenum fattas med majoritet.

Den parlamentariska församlingen har tre fackutskott som sammanträder under mötena och som motsvarar regeringssidans dimensioner: utskottet för politik och säkerhet, utskottet för ekonomi och miljö samt utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter. Den svenska delegationen har initierat möten mellan de nordiska och baltiska länderna, ett samarbete i den s.k. NB8- gruppen. Initiativet har utvecklats till att gruppen håller två årliga möten.

2.1.2 Byrån

Församlingen leds av ett presidium som består av en president som väljs för ett verksamhetsår med möjlighet till omval en gång. I övrigt består byrån av nio vicepresidenter som väljs för ett respektive tre år och kan väljas om men ingå i byrån högst sex år. I byrån ingår även församlingens kassör samt ordförandena för de tre utskotten. Byrån möts normalt två gånger per år. Församlingens president är George Tsereteli från Georgien. Tsereteli utsågs till interimspresident den 9 november 2017 och valdes sedan till president vid

4

sommarmötet i Berlin i juli 2018. Han omvaldes vid sommarmötet i Luxemburg 2019.

2.1.3 Det ständiga utskottet

Församlingens ständiga utskott består av församlingens byrå och av ordförandena för de nationella delegationerna. Det ständiga utskottet förbereder och beslutar om dagordningen för sessionen, höstmöte och vintermötet. Det beslutar även vilka tilläggsförslag som ska tas upp under sessionen och vilka fackutskott som ska bereda dem. Beslut fattas enligt principen konsensus minus en.

2.1.4 Sekretariatet

Församlingens sekretariat finns i Köpenhamn och har ett tjugotal tjänstemän. Sekretariatet har även en filial i Wien. I Wien finns också en ambassadör som representerar församlingen vid regeringssidans möten stationerad. Församlingen har sex officiella språk: engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska.

2.2 Partigrupper

Inom församlingen verkar fyra partigrupper: den konservativa gruppen, socialistgruppen, den liberala gruppen samt den konservativa och reformistiska gruppen. Övriga partier möts sporadiskt utan organiserade grupper. De fyra partigrupperna har inga egna sekretariat och får inte några finansiella bidrag från församlingen. De sammanträder i anslutning till församlingens stadgeenliga möten.

5

2019/20:OSSE1

3 Den svenska delegationen

3.1Ledamöter i den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling

I den svenska delegationen ingår åtta ledamöter och lika många ersättare. Dessa väljs av kammaren för en mandatperiod.

Efter riksdagsvalet hösten 2018 valdes följande delegation:

Delegationen har valt Johan Büser (S) till ordförande och Margareta Cederfelt

(M) till vice ordförande.

3.2 Utskottsfördelning och särskilda uppdrag

Fördelningen till den parlamentariska församlingens fackutskott och särskilda uppdrag för ledamöter från och med valet 2018 var följande:

Utskottsfördelning

Utskott I Politik och säkerhet: Johan Büser (S), Margareta Cederfelt (M), Björn Söder (SD)

Utskott II Ekonomi och miljö: Carina Ödebrink (S), Lars Thomsson (C)

Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter: Jasenko Omanovic (S), Edward Riedl (M) och Yasmine Posio (V)

Särskilda uppdrag

Margareta Cederfelt (M) är sedan sommarmötet 2017 vicepresident i den parlamentariska församlingen samt ingår i arbetsgruppen för migrationsfrågor. 2019 utseddes hon till särskild representant om mordet på Boris Nemtsov.

6

2019/20:OSSE1

4 Verksamheten under 2019

4.1 Möten inom den parlamentariska församlingen

4.1.1 Vintermötet i Wien

Det årliga vintermötet hölls i Wien, Österrike den 21–22 februari där cirka 250 parlamentariker deltog från över 50 länder. Den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling representerades av Johan Büser (S), Margareta Cederfelt (M), Carina Ödebrink (S), Edward Riedl (M), Björn Söder (SD), Jasenko Omanovic (S), Lars Thomsson (C) och Yasmine Posio (V). Ett möte hölls i plenum, och därutöver sammanträdde de tre fackutskotten och det ständiga utskottet. Vidare genomfördes även ett antal seminarier och bilaterala möten mellan de olika delegationerna.

Vintermötet inleddes med att det ständiga utskottet sammanträdde. På agendan stod bland annat återrapportering från presidenten, de särskilda representanterna och generalsekreteraren.

Vidare lades det fram förslag till ändringar av OSSE:s stadgar, framförda av Lord Peter Bowness (Storbritannien). Margareta Cederfelt betonade i ett inlägg att möjligheten att kunna lägga fram ändringsförslag till resolutioner är viktig och måste finnas kvar. Generalsekreteraren Roberto Montella (Italien) uppmärksammade hur förhållandet mellan församlingen och regeringssidan är starkare än någonsin och att församlingen aldrig haft så många valobservatörer som under 2018.

I de tre utskotten rapporterade rapportörerna för respektive utskott om utvecklingen inom sina respektive ansvarsområden och om de resolutioner som tidigare antagits. Vidare presenterade de förslag på inriktning på sina kommande rapporter och resolutioner.

Det första utskottet leddes av ordförande Filippo Lombardi (Schweiz), som talade om vikten av att föra en ständig dialog mellan den parlamentariska församlingen och OSSE:s kommissionärer inom den säkerhetspolitiska dimensionen. Han betonade vikten av samarbete och multilateralism när det kommer till att lösa utdragna konflikter i skuggan av det nuvarande hotet om en ny kärnvapenupprustning. Han lämnade sedan över ordet till utskottets rapportör Alan Farrell (Irland), som betonade arbetet för att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling genom att tillhandahålla inkluderande och ansvarsutkrävande institutioner på alla nivåer.

Vidare belyste han den viktiga länken mellan hållbar utveckling och säkerhet, speciellt vikten av transparenta och inkluderande demokratiska processer för att stärka hållbara institutioner. Han betonade också hur kvinnligt deltagande i beslutsprocesser och institutionsbyggande är oskiljaktigt sammankopplat med bestående säkerhet och fred. Farrell berömde Hedy Fry (Kanada), den särskilda representanten för jämställdhet, för hennes arbete. Mötet avslutades med en debatt om OSSE:s metoder för konflikthantering i utdragna

7

8

4.1.2 Sommarmötet

OSSE:s sommarmöte ägde rum den 4–8 juli i Luxemburg och samlade över 250 parlamentariker från Europa, Asien och Nordamerika. Temat för sessionen var parlamentens roll i fråga om att främja säkerhet genom hållbar utveckling.

Sommarmötet inleddes med att det ständiga utskottet sammanträdde. Presidenten, de tillfälliga arbetsgrupperna och de särskilda representanterna rapporterade om verksamheten. President Tsereteli informerade om att han utnämnt Torill Eidsheim (Norge) till särskild rapportör för Arktisfrågor.

Under första mötet i plenum välkomnades parlamentarikerna med tal av Luxemburgs parlaments talman Fernand Etgen samt av Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel. Bland övriga talare fanns en av den parlamentariska församlingens grundare, kongressledamoten Steny Hoyer (USA).

Genom omröstningen antog församlingen slutligen 2019 års Luxemburgdeklaration. Dokumentet innehåller församlingens antagna ståndpunkter och rekommendationer till alla medlemsstater inom områdena politik och säkerhet, ekonomi och miljö samt mänskliga rättigheter. I deklarationen finns ambitionen med FN:s Agenda 2030 och en uppmaning till parlamentarikerna att underlätta ratificeringen av Parisavtalet 2015 om klimatförändringar, att uppfylla deras förpliktelse att begränsa växthusgasutsläpp, att säkerställa situationen för migranter och flyktningar, om nedrustning med hänvisning till det avbrutna INF-avtalet och om att alla medlemsstater ska skriva under 2017 års avtal om förbudet mot kärnvapen.

Andra ämnen i deklarationen rör bekämpandet av korruption och organiserad brottslighet, stärkandet av migrationspolitiken och de mänskliga rättigheterna och hur återvändande terrorister ska hanteras. Deklarationen rekommenderar kolpriser som reflekterar miljöförstöringen, att medlemsländerna fullgör sin skyldighet att reducera koldioxidutsläppen och hjälper till genom att skapa ekonomiska incitament som ska driva marknaden mot ren energi.

I slutet av sessionen omvaldes den georgiske parlamentarikern George Tsereteli till president för församlingen. Vidare valdes tre vicepresidenter på de tre platser som var lediga: Victor Paul Dobre (Rumänien), Azay Guliyev (Azerbajdzjan) och Nilza de Sena (Portugal).

En rad seminarier hölls under sommarmötet. Ämnen för dessa var människohandel, migration och det återkommande mötet om jämställdhet. Arbetsgruppen för kontraterrorism som leds av Makis Voridis (Grekland) möttes och själva mötet leddes av vice ordförande Sofio Katsarava (Georgien).

Den svenska delegationen arrangerade en utfrågning om mordet på den ryske politikern Boris Nemtsov. Delegationens vice ordförande Margareta Cederfelt inledde utfrågningen i egenskap av särskild rapportör om mordet på Nemtsov. Bland deltagarna fanns bland annat Emanuelis Zingeris (Litauen), särskild rapportör om Nemtsovfallet i Europarådets parlamentariska församling. Bland de övriga var Mark Pritchard (ordförande för den brittiska delegationen), Roger F. Wicker (ordförande för den amerikanska delegationen), Claudia Monti (Luxemburgs ombudsman), George Tsereteli (församlingens

9

4.2 Utskottsarbetet inom den parlamentariska församlingen

Under vintermötet presenterade de tre utskottens rapportörer utkast till sina respektive rapporter. Slutversionerna lades fram vid sommarmötet tillsammans med resolutioner baserade på rapporterna. Utöver rapportörernas resolutioner behandlades enskilda resolutioner som fått tillräckligt stöd vad gäller antal signaturer från ett antal olika länder för att läggas fram för fortsatt behandling. Inför sessionen fanns två svenska resolutioner. Margareta Cederfelt

(M) hade samlat stöd för en resolution om parlamentens roll i arbetet med att bekämpa korruption. Björn Söder (SD) fick stöd för en resolution om starkare åtgärder för att bekämpa diskriminering av kristna och andra minoritetslivsåskådningar. De båda svenska resolutionerna röstades igenom och blev en del av den slutliga Luxemburgdeklarationen.

4.2.1 Utskott I Politik och säkerhet

Utskottet öppnades av vice ordförande Sofio Katsarava (Georgien) som poängterade att församlingen är ett viktigt forum för dialog och diskussioner mellan medlemsstater för att hantera de nuvarande utmaningarna i OSSE-området, som utdragna konflikter, terrorism och energisäkerhet. Hon betonade den viktiga rollen parlamentariker kan ha i arbetet med att främja hållbar utveckling i syfte att främja säkerhet.

I egenskap av utskottets rapportör presenterade Alan Farrell (Irland) sin rapport som fokuserade på multilateralism, utdragna konflikter, parlamentens roll, kontraterrorism och unga. Farrell lyfte särskilt fram hur de utdragna konflikterna i OSSE:s område utgör ett allvarligt hinder för fred, säkerhet och hållbar utveckling. Han betonade att OSSE:s utmaningar kräver mera samarbete och multilateralt engagemang och påpekade att engagemang från unga och arbete för att inkludera kvinnor i beslutsprocesser är avgörande för att kunna uppnå varaktig fred och stabilitet. Totalt antogs tolv ändringsförslag till kommitténs resolution.

Till utskottets ordförande och vice ordförande valdes Filippo Lombardi (Schweiz) respektive Costel Neculai Dunava (Rumänien). Laurynas Kasciunas (Litauen) valdes till utskottets rapportör.

Resolutioner antagna av utskott I:

• Huvudresolutionen för utskott I

• Rysslands militarisering av det för tillfället ockuperade autonoma Krim och staden Sevastopol, Ukraina, Svarta havet och Azovska sjön (The Mi- litarization by the Russian Federation of the Temporarily Occupied

10

Autonomous Republic of Crimea and the City of Sevastopol, Ukraine, the

Black Sea and the Sea of Azov)

•Utmaningarna relaterade till återvändande terrorister och deras omlokalisering (The Challenges Related to Returning and Relocating Foreign Terrorist Fighters)

•Säkerhetsläget och situationen för de mänskliga rättigheterna i Abchazien, Georgien och Tschinvaliregionen/Sydossetien, Georgien (The Security and Human Rights Situation in Abkhazia, Georgia and Tskhinvali Region/South Ossetia, Georgia)

•Energisäkerhet i OSSE-området (Energy Security in the OSCE Area)

•God praxis för stater relaterade till privata och militära säkerhetsföretag (Good Practices for States Related to Private and Military Security Companies)

4.2.2 Utskott II Ekonomi, vetenskap, teknik och miljö

Utskottet öppnades av ordförande Nilza de Sena (Portugal). Rapportör Elona Hoxha Gjebrea (Albanien) presenterade sin rapport, som fokuserade på klimatförändringar, bekämpandet av korruption, penningtvätt, finansieringen av terrorism, migrationshantering, utveckling av humankapital och arbetet för att minska risken för katastrofer. De Sena uppmanade parlamentarikerna att ta fram lagförslag med målet att främja hållbar utveckling och säkerhet. Gällande klimatförändringarna uppmanade hennes resolution alla OSSE:s stater att fullfölja de åtaganden Parisavtalet 2015 innebär och att införa en policy för prissättningen av kol som tar hänsyn till den klimatförstöring som koldioxidutsläpp orsakar samt använda ekonomiska incitament för att gynna en övergång från fossila bränslen mot ren energi. Totalt 19 ändringsförslag till kommitténs resolution antogs. Från den svenska delegationen fick Carina Ödebrink (S) igenom ändringsförslag som betonade vikten av att lyfta fram demokratifrågor i det omtalade projektet med Sidenvägen, vikten av jämställdhet i genomförandet av FN:s Agenda 2030 samt skärpta skrivningar om korruptionsbekämpning.

Till utskottets ordförande och vice ordförande valdes Sofio Katsarava (Georgien) respektive Artur Gerasymov (Ukraina). Elona Hoxha Gjebrea (Albanien) omvaldes till utskottets rapportör.

Resolutioner antagna av utskott II:

•Huvudresolutionen för utskott II

•Strategisk plan för vetenskap, teknik och innovation för hållbar utveckling (Strategic Foresight for Science, Technology and Innovation for Sustainable Development)

•Integration av genus- och ungdomsperspektiv för att bekämpa klimatförändring (Integration of Gender and Youth Perspectives in Efforts to Combat Climate Change)

•Digitalisering som ett redskap för jämställdhet (Digitalization as an Ad- vantage for Gender Policies)

11

4.2.3 Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter

I egenskap av utskottets rapportör presenterade Kyriakos Kyriakou-Hadjiyi- anni (Cypern) sin rapport där han betonade kopplingen mellan säkerhet och hållbar utveckling samt vikten av stabilitet, demokrati och frihet och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Han lyfte fram hur internationella organisationer är oumbärliga och att församlingen borde prioritera rätten till liv samt barns rättigheter. Parlamentariker ur utskottet lyfte fram flera frågor under mötet, bland annat den ökade förekomsten av rasism och antisemitism. Det tillkännagavs att utbildning är ett avgörande redskap i spridningen av demokratiska normer, i synnerhet bland unga. Utskottsmedlemmar diskuterade också migration, hbtqi-rättigheter samt de utmaningar som barn och kvinnor möter. Totalt diskuterades 30 ändringsförslag till kommitténs resolution som sedan antogs. Från den svenska delegationen fick Yasmine Posio (V) igenom ett förslag om starkare skrivningar gällande sexuell och reproduktiv hälsa. Jasenko Omanovic (S) fick också igenom ett ändringsförslag om stöd för hbtqi-rättig- heter. Delegationens ordförande Johan Büser (S) gjorde också ett inlägg till förmån för Omanovic yrkande. Björn Söder (SD) gjorde ett inlägg till förmån för sin resolution om åtgärder mot ökad diskriminering av kristna.

Till utskottets ordförande och vice ordförande valdes Kyriakos Kyriakou- Hadjiyianni (Cypern) respektive Michael Georg Link (Tyskland). Susana Amador (Portugal) valdes till utskottets rapportör.

Resolutioner antagna av utskott III:

• Huvudresolutionen för utskott III

• Utbilda skolbarn för att motverka människohandeln (Educating Schoolchildren to Avoid Human Trafficking)

• Neonatal vård som ett socialt utvecklingsmål (Neonatal Care as a Social Development Target)

• En uppmaning för starkare OSSE-åtgärder mot ökad diskriminering av kristna i vissa av OSSE:s deltagande stater, samt för anhängare av andra minoritetslivsåskådningar (A Call for Stronger OSCE Action Against Increased Discrimination of Christians in Certain OSCE Participating States, as well as Adherents of Other Minority Faiths)

4.2.4 Höstmötet

Den parlamentariska församlingens höstmöte ägde rum den 4–6 oktober i Marrakech (Marocko) med det övergripande temat Stärkt säkerhet i det europeiska Medelhavsområdet: OSSE och dess partners roll. Cirka 190 parlamentariker från OSSE:s medlemsstater deltog och den svenska delegationen representerades av Margareta Cederfelt (M), Carina Ödebrink (S), Edward Riedl (M),

12

Björn Söder (SD), Jasenko Omanovic (S), Lars Thomsson (C) och Yasmine Posio (V).

Mötet inleddes med ett samtalsforum om Medelhavsområdets nord-sydliga samarbetsmodeller och ekonomiska förbindelser i en globaliserad värld. Yasmine Posio höll ett anförande där hon betonade vikten av att respektera de mänskliga rättigheterna och andra länders suveränitet, och att handelsavtal ofta tar upp vikten av att respektera de mänskliga rättigheterna men inte etablerar verktyg eller riktlinjer för hur detta ska genomföras. Posio betonade också vikten av att införa sanktioner mot alla länder som illegalt ockuperar andra.

Första delen hade fokus på OSSE och det afrikanska regionala samarbetet för innovation och utbyte av god praxis. Margareta Cederfelt höll ett anförande där hon belyste kopplingen mellan främjandet av kvinnors verksamhet och dess roll i att främja ett lands ekonomiska tillväxt och sociala utveckling. Carina Ödebrink framhöll vikten av arbetet för kvinnors självständighet och det positiva det för med sig i form av höjd utbildningsnivå och hållbar utveckling. Vidare diskuterades regionens ekonomiska och sociala utmaningar och framsteg.

Under den andra delen diskuterades klimatförändringarna med fokus på dess påverkan på ekonomisk tillväxt och migration. Stort fokus lades på klimatförändringarnas påverkan på alla de säkerhetsområden som OSSE:s arbete innefattar, vikten av att ratificera Parisavtalet och av ökat samarbete samt hotet klimatförändringarna utgör för vattensäkerheten. Lars Thomsson höll ett anförande där han lyfte fram behovet att bemöta klimatkrisen och betonade att klyftan mellan forskare och politiker växer, vilket påverkar möjligheten att agera.

Den tredje delen hade temat Bekämpandet av intolerans och diskriminering baserat på religion eller livsåskådning. Fokus lades vid strategier att motverka islamofobi samt utvecklingen efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Man enades om att det är viktigt att aktivt bemöta intolerans och att utbildning är ett väsentligt redskap för att kunna göra det.

Under det ständiga utskottets möte redogjorde Margareta Cederfelt om sitt arbete i egenskap av särskild representant om mordet på den ryske politikern Boris Nemtsov. Cederfelt redogjorde för den utfrågning som genomfördes under sommarmötet, samarbetet med Europarådet och försöken att nå ut till ryska myndigheter. Särskilt lyfte hon fram hur viktigt för demokratin det är att säkerställa rättvisa rättegångar, i synnerhet för utsatta oppositionspolitiker.

4.3Särskilda uppdrag inom den parlamentariska församlingen

4.3.1 Vicepresident

Margareta Cederfelt (M) är sedan sommarmötet 2018 vicepresident i den parlamentariska församlingen. I egenskap av vicepresident har Cederfelt representerat församlingen på bland annat organisationens möte om Medelhavs-

13

4.3.2 Särskild representant om mordet på Boris Nemtsov

Margareta Cederfelt utnämndes i februari 2019 till den parlamentariska församlingens särskilda representant om mordet på Boris Nemtsov, vilket också innebär ett särskilt fokus på situationen i Ryssland för oppositionspolitiker och aktivister.

4.3.3 Migrationsgruppen

Margareta Cederfelt är sedan maj 2016 ledamot i församlingens tillfälliga arbetsgrupp med fokus på migration. Gruppen fungerar som ett centrum med fokus på migration utifrån säkerhetsaspekter, ekonomi och mänskliga rättigheter och rapporterar till det ständiga utskottet. Man ska utöver det ta fram policyförslag samt uppmuntra till dialog mellan medlemsländerna. Från oktober 2018 och under 2019 genomförde gruppen sammanlagt fyra arbetsmöten, varav ett studiebesök då gruppen besökte Danmark och Sverige för att fokusera på policyer för att uppmuntra integration och de processer som gäller ensamkommande minderåriga.

4.4 Den svenska delegationens möten

Den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling har hållit sex möten under verksamhetsåret.

Under hösten höll delegationen tillsammans med OSSE-nätverket ett seminarium om valet i Belarus. Detta skedde i samband med delegationens deltagande i församlingens valobservation av parlamentsvalet i Belarus där Margareta Cederfelt (M) agerade som särskild samordnare. OSSE-nätverket består av ett antal frivilligorganisationer samt enskilda medlemmar och ordnar möten och seminarier för att fördjupa kunskaperna om OSSE.

4.5 Övriga arrangemang

Den svenska delegationen har under året tillsammans med talmannen arrangerat en utbildning för riksdagsledamöter som ska observera val inom ramen för OSSE. Presidiet i den svenska delegationen brukar varje år delta i ett seminarium i Leinsweiler, södra Tyskland. Under 2019 hade man inte möjlighet att närvara.

14

4.5.1 Nordisk-baltiskt samarbete

Den svenska delegationen har deltagit i ett nordiskt-baltiskt möte i Riga som hölls i juni.

Ett särskilt möte hölls i anslutning till höstmötet i Marrakech om de nya riktlinjerna för valobservationer.

Den nordisk-baltiska gruppen möttes även i Warszawa den 13–14 januari för möten med Odihr (OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter), den polska delegationen samt med tankesmedjor och internationella organisationer. Presidiet har på uppdrag av den svenska delegationen lyft frågan om församlingens riktlinjer för valobservatörer.

4.5.2 Studiebesök

I samband med höstmötet i Marrakech den 6–8 oktober träffade den svenska delegationen organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, jämställdhet och fattigdomsbekämpning.

15

2019/20:OSSE1

5 Den parlamentariska församlingens budget

OSSE:s parlamentariska församling beslutar om sin egen verksamhet och budget. Verksamheten finansieras genom bidrag från medlemsländernas parlament och baseras på OSSE:s beräkningar för medlemsländerna. Sverige bidrog med 3,24 procent. Församlingens budget uppgick till 3 456 500 euro för perioden den 1 oktober 2018 till 30 september 2019 (budgetåret börjar den 1 oktober). Den svenska delegationens bidrag uppgick till 117 705 euro (1 269 219 kronor).

16

2019/20:OSSE1

6Församlingens demokratiska arbete, tillfälliga arbetsgrupper och särskilda representanter

6.1 Församlingens bidrag till demokratisk utveckling

En viktig uppgift för OSSE:s parlamentariska församling är att bidra till en fredlig lösning av kriser och att förebygga konflikter. Olösta konflikter hotar stabiliteten, säkerheten och den ekonomiska utvecklingen i OSSE:s medlemskrets och närområdet och är ett hot mot välståndet i hela regionen. Församlingens uppdrag är att bidra till breda diskussioner om säkerhetshot och att genom delaktighet och samarbete bistå i att lösa konflikter. Församlingens president Tsereteli har under året bland annat uppmuntrat arbetet för att lösa situationen i Ukraina och konflikten i Nagorno-Karabach och har betonat vikten av multilateralt samarbete som en konfliktförebyggande åtgärd såväl som en metod för konflikthantering. Han har också betonat hur interparlamentarisk diplomati kan vara ett viktigt redskap i arbetet med att försöka lösa konflikter.

6.2 Särskilda representanter

Församlingens president har rätt att utse församlingens medlemmar till särskilda representanter för en specifik fråga. De utvalda ska avrapportera sin verksamhet vid de årliga sessionerna. Vid slutet av 2019 hade församlingen följande tolv representanter:

Margareta Cederfelt (Sverige) – särskild representant om mordet på Nemtsov

Benjamin Cardin (USA) – särskild representant för frågor om antisemitism, rasism och intolerans

Torill Eidsheim (Norge) – särskild representant för arktiska frågor Hedy Fry (Kanada) – särskild representant för genusfrågor

Christopher Smith (USA) – särskild representant för bekämpning av människohandel

Pascal Allizard (Frankrike) – särskild representant för Medelhavsfrågor

Irene Charalambides (Cypern) – särskild representant för bekämpning av korruption

Pia Kauma (Finland) – för engagemang och kontakter med det civila samhället Mark Pritchard (Storbritannien) – särskild representant för sydöstra Europa Roman Haider (Österrike) – särskild representant för Centralasien

Luna Santolini (San Marino) – särskild representant om desinformation och propaganda

Stefana Miladinovic (Serbien) – särskild representant för digitala frågor

17

2019/20:OSSE1

7 Genus och jämställdhet

Vid sommarmötet redovisade församlingens särskilda representant för genusfrågor, Hedy Fry (Kanada), sin rapport Genusintegrerande och intersektionell analys av viktiga frågor som påverkar OSSE-regionen: konflikter, migration och klimatförändring (Gender Mainstreaming and Intersectional Analysis of Key Issues Affecting the OSCE Region: Conflict, Migration and Climate Change). I sin rapport belyste Fry att kön inte är ett statiskt koncept och att församlingens riktlinjer och policyer måste utvecklas i enighet med detta. Hon betonade också vikten av att bekämpa skadliga stereotyper av såväl kvinnor som män och underströk vikten av intersektionalitet i arbetet med jämställdhets- och genusfrågor. Fry lyfte även fram skadan som de negativa stereotyperna om unga medför, och uppmanade OSSE:s medlemsstater att utmana skadliga stereotyper om ungdomar och i stället se ungdomar som en komplex och mångfacetterad grupp av enskilda individer med en enorm kapacitet att vara positiva deltagare i arbetet för hållbar social utveckling. I sin rapport framhöll Fry särskilt samspelet mellan ungdomar, kön och andra identitetsfaktorer och hur detta samspel interagerar i konfliktsituationer, i migrationsprocesser och i arbetet för att hantera klimatförändringar. Fry redogjorde för hur ett intersektionellt jämställdhetsperspektiv kan bidra till att nyansera förståelsen av situationerna och till att lösa dessa problem. Den utsatthet och de problem som hbtqi-ungdomar och unga kvinnor i synnerhet går igenom, vilket inkluderar bland annat diskriminering, våld och mental ohälsa, togs också upp som ett område där OSSE:s medlemsländer måste agera.

Hedy Fry presenterade även sin resolution Integration av genus- och ungdomsperspektiv för att bekämpa klimatförändring (Integration of Gender and Youth Perspectives in Efforts to Combat Climate Change). Resolutionen antogs med klar majoritet.

18

2019/20:OSSE1

8 Valobservationer

Varje år skickar organisationen för säkerhet och samarbete i Europa valobservatörer till medlemsländerna för att observera val. Från församlingen reser parlamentariker för att studera om valen är fria och rättvisa och om de lever upp till de överenskomna åtaganden som fastställdes i Köpenhamnsdokumentet från 1990. Valobservationer sker i regel i samarbete Odihr och genomförs av parlamentariker från Europarådets parlamentariska församling (PACE), Europaparlamentet (EP) och Natos parlamentariska församling (NATO PF). OSSE-ordförandeskapet utser en parlamentariker till särskild samordnare för korttidsobservatörerna som bland annat har till uppgift att lämna det gemensamma uttalandet vid presskonferensen dagen efter valet samt ansvar för att ta fram det gemensamma utlåtandet för missionen, inklusive förhandling av texten. Sedan 2013 utser församlingen en ledare för sin delegation.

Under 2019 observerade församlingen nio val. Den svenska delegationen deltog i sju av dessa. På inbjudan av talmannen har riksdagsledamöter som inte ingår i OSSE-delegationen kunnat delta i valobservationer inom ramen för det deltagarantal som tilldelats Sverige (den s.k. talmanskvoten).

OSSE:s parlamentariska församling observerade parlamentsvalet i Moldavien den 24 februari. Den svenska delegationen representerades av Mathias Tegnér (S) och Charlotta Olsson (M) som båda deltog på talmanskvoten. Från svenska PACE-delegationen deltog Markus Wiechel (SD).

Den 31 mars hölls presidentval i Ukraina. Från den svenska delegationen deltog Margareta Cederfelt (M), Jasenko Omanovic (S), Edward Riedl (M), Carina Ödebrink (S), Lars Thomsson (C), Åsa Coenraads (M) och Sven-Olof Sällström (SD). Från svenska PACE-delegationen deltog Boriana Åberg (M), Momodou Jallow (V) och Ann-Britt Åsebol (M). Därutöver deltog Patrik Björck (S) och Maria Stockhaus (M) på talmanskvoten. Vid den andra rundan den 21 april deltog Edward Riedl (M) och Sven-Olof Sällström (SD) från delegationen.

Den 21 april hölls presidentval i Nordmakedonien. Från den svenska delegationen deltog Yasmine Posio (V). Därutöver deltog Arman Teimouri (L) och Angelika Bengtsson (SD) på talmanskvoten. Arman Teimouri deltog också i den andra rundan av valet som ägde rum den 5 maj.

Den 9 juni hölls presidentval i Kazakstan. Från den svenska delegationen deltog Johan Büser (S), Margareta Cederfelt (M), Jasenko Omanovic (S) och Sven-Olof Sällström (SD). Därutöver deltog Linda Westerlund Snecker (V) på talmanskvoten.

Vid parlamentsvalet i Ukraina den 21 juli representerades delegationen av Johan Büser (S), Margareta Cederfelt (M) och Sven-Olof Sällström (SD). Därutöver deltog Erik Ezelius (S) på talmanskvoten.

Den 17 november hölls parlamentsval i Belarus. Från den svenska delegationen deltog Margareta Cederfelt (M), Edward Riedl (M), Carina Ödebrink

19

20

2019/20:OSSE1

9Samarbeten med parter inom och utom den parlamentariska församlingen

9.1 Samarbetet i Medelhavsområdet

Den parlamentariska församlingen har under åren antagit ett stort antal resolutioner om samarbetet i Medelhavsområdet. Den särskilda relationen som OSSE har till grannländerna vid Medelhavet har då noterats, och det ömsesidiga beroendet av säkerhet har betonats.

Församlingen vill bidra till ett närmare samarbete inom Medelhavsområdet för att där främja OSSE:s normer och principer. Detta ska ske genom ökad politisk dialog, ekonomiskt samarbete och kulturutbyte samt genom starkare demokratiska institutioner och respekt för mänskliga rättigheter.

Årets Medelhavsforum hölls den 4 oktober i samband med församlingens höstmöte i Marrakech. Höstmötet hade också som tema Stärkt säkerhet i det europeiska Medelhavsområdet. Församlingens särskilda representant i Medelhavsfrågor Pascal Allizard (Frankrike) öppnade forumet och inledde den efterföljande diskussionen. Temat för mötet var Medelhavsområdets nord-syd- liga samarbetsmodeller och ekonomiska förbindelser i en globaliserad värld (North-South Cooperation Models and Economic Connectivity of the Mediterranean Region in a Globalized World). Under mötet diskuterades som flera gånger tidigare flykting- och migrationssituationen och behovet av samarbete för att motarbeta klimatförändringar, terrorism och korruption. Även Kinas planer att etablera infrastruktur i området togs upp.

I egenskap av församlingens vice president deltog Margareta Cederfelt vid Medelhavskonferensen i Tirana den 24–26 oktober. Temat var kontaktgruppen för Medelhavsområdets 25-årsjubileum och man tog upp gruppens resultat, utmaningar och framtida möjligheter. Kontaktgruppen består av OSSE och dess Medelhavspartner för samarbete (Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Marocko och Tunisien). Margareta Cederfelt höll ett anförande vid mötet om den roll som förbindelser, digitalisering, hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt spelar i frågan om att främja den gemensamma säkerheten i Medelhavsområdet.

9.2Samarbete med andra parlamentariska församlingar

Vid valobservationer sker ett nära samarbete mellan OSSE:s parlamentariska församling och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (Odihr) samt Europarådets parlamentariska församling. Vid särskilda valobservationer bedrivs samarbete med Europaparlamentet och Natos parlamentariska församling.

21

22

2019/20:OSSE1

10Den parlamentariska församlingens ledning och medlemsstater 2019

10.1Den parlamentariska församlingens och fackutskottens ledning

President

George Tsereteli (Georgien)

Vicepresidenter

Lord Peter Bowness (Storbritannien)

Kristian Vigenin (Bulgarien)

Pascal Allizard (Frankrike)

Kari Henriksen (Norge)

Azay Guliyev (Azerbajdzjan)

Victor Paul Dobre (Rumänien)

Roger F. Wicker (USA)

Margareta Cederfelt (Sverige)

Kassör

Doris Barnett (Tyskland) t.o.m. juli 2019

Peter Juel-Jensen (Danmark) fr.o.m. juli 2019

President emeritus

Ilkka Kanerva (Finland)

Utskott I: Politik och säkerhet

Filippo Lombardi (Schweiz), ordförande

Sofio Katsarava (Georgien), vice ordförande

Alan Farrell (Irland), rapportör

Utskott II: Ekonomi, vetenskap, teknik och miljö

Nilza de Sena (Portugal), ordförande

Artur Gerasymov (Ukraina), vice ordförande

Elona Gjebrea Hoxha (Albanien), rapportör

23

Utskott III: Demokrati och mänskliga rättigheter

Margareta Kiener Nellen (Schweiz), ordförande Michael Georg Link (Tyskland), vice ordförande Kyriakos Kyriakou-Hadjiyianni (Cypern), rapportör

10.2 OSSE:s medlemsstater

24

10.3 Partnerstater

Afghanistan

Algeriet

Australien

Egypten

Israel

Japan

Jordanien

Marocko

Sydkorea

Thailand

Tunisien

25

2019/20:OSSE1

BILAGA

Luxemburgdeklarationen

26

27

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

28

29

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

30

31

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

32

33

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

34

35

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

36

37

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

38

39

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

40

41

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

42

43

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

44

45

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

46

47

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

48

49

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

50

51

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

52

53

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

54

55

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

56

57

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

58

59

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

60

61

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

62

63

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

64

65

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

66

67

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

68

69

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

70

71

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

72

73

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

74

75

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

76

77

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

78

79

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

80

81

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

82

83

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

84

85

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

86

87

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

88

89

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN

90

91

2019/20:OSSE1 BILAGA LUXEMBURGDEKLARATIONEN