Redogörelse för verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska PA-UfM-delegationens arbete under 2016

Redogörelse 2016/17:RS2

Redogörelse till riksdagen

2016/17:RS2

Redogörelse för verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska PA-UfM-delegationens arbete under 2016

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

I redogörelsen redovisas verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska PA-UfM-

delegationens arbete under 2016.

Stockholm den 15 februari 2017

På riksdagsstyrelsens vägnar

Urban Ahlin

Kathrin Flossing

I beslutet har deltagit: Urban Ahlin, ordförande, Tomas Eneroth (S), Jessica Polfjärd (M), Berit Högman (S), Hans Wallmark (M), Yilmaz Kerimo (S), Mattias Karlsson (SD), Ewa Thalén Finné (M), Eva Sonidsson (S), Anders W Jonsson (C), Maria Ferm (MP).

Bakgrund

Ordförandena för riksdagens delegation till Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) respektive delegationen till Interparlamentariska unionen (IPU) framförde i en skrivelse till riksdagsstyrelsen den 8 april 2011 (dnr 049-2548-2010/11) önskemål om att den årliga redogörelsen för delegationernas verksamhet ska lämnas till kammaren i stället för som tidigare till riksdagsstyrelsen, i syfte att ytterligare synliggöra verksamheten. I utredningen om riksdagens internationella verksamhet (RivUt, 2010/11:URF1) framförs att det är angeläget att det internationella engagemanget i högre grad integreras med riksdagens övriga verksamhet. En debatt i kammaren ger ledamöterna möjlighet att sprida kunskap och information till varandra och till allmänheten. Riksdagsstyrelsen har därför sedan 2012 beslutat att överlämna redogörelserna för delegationernas verksamhet till riksdagen. Ärendena har beretts av utrikesutskottet och kammardebatt har hållits. I översynen av riksdagsordningen (2012/13:URF3), som gjordes av en kommitté under ledning av talmannen, föreslogs att denna försöksverksamhet skulle fortsätta eftersom den kan ge underlag för fortsatta överväganden. Riksdagsstyrelsen har i framställningen Översyn av riksdagsordningen (2013/14:RS3) förklarat sig dela kommitténs uppfattning.

Riksdagsstyrelsen har mot denna bakgrund, och i enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för riksdagsstyrelsen, beslutat att överlämna redogörelsen för verksamheten för 2016 från riksdagens delegation till Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) till riksdagen.

Sammanfattning

Arbetet i Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) har under året fortlöpt med en relativt låg intensitet. I fokus för verksamheten har migrations- och terrorismfrågor stått liksom frågor om respekt för mänskliga rättigheter i allmänhet och kvinnors rättigheter i synnerhet. Med alla de utmaningar som den södra Medelhavsregionen står inför kvarstår ett stort behov av ett effektivt forum för dialog med EU. Förhoppningen är därför att organisationens administrativa tillkortakommanden ska komma att åtgärdas över tid. Den svenska PA-UfM-delegationens verksamhet har varit mindre omfattande än tidigare år, delvis till följd av PA-UfM-sekretariatets bristfälliga organisering, fortsatt oro i regionen som förhindrat besök samt därtill att flera av delegationens medlemmar varit förhindrade att närvara under delar av året. Delegationen avser att under 2017 söka mer dialog med sekretariatet och relevanta medlemsländer för att på det viset verka för bättre organisering och effektivare verksamhet i synnerhet vad gäller arbetet i kvinnoutskottet där Sverige sedan oktober är en av tre vice ordföranden.

Stockholm i februari 2017

Ulrika Karlsson (M)

T.f. ordförande

Petra Sjöström

Delegationssekreterare

Innehållsförteckning

Redogörelse för verksamheten inom Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under 2016

1 PA-UfM och dess organisation

Barcelonaprocessen eller Euromedsamarbetet (Euro-Mediterranean Partner-ship, EMP) är ett samarbete mellan EU och ett antal länder i Mellanöstern och Nordafrika som gränsar till Medelhavet. Processen vilar på den s.k. Barcelonadeklarationen med de fyra huvudinriktningarna politik, ekonomi, kultur och migration. I december 2003 beslöt man att upprätta en rådgivande parlamentarisk församling för Euromedsamarbetet, vilken kom att kallas Euro-Mediterranean Parliamentary Assembly (EMPA). Barcelonaprocessen fick 2008 en fortsättning i Unionen för Medelhavet (Union for the Mediterranean, UfM), och dess parlamentariska församling övergick till att heta Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (Parliamentary Assembly of the Union for the Mediterranean, PA-UfM).

PA-UfM var ursprungligen en mötesplats för parlamentariker från de dåvarande EU-länderna och de s.k. partnerländerna Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, palestinska myndigheten, Syrien, Tunisien och Turkiet. Numera ingår även Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Mauretanien, Monaco, Montenegro och Libyen i samarbetet. Församlingen består av 280 ledamöter, och platserna har fördelats mellan de olika nationella parlamenten inom respektive utanför EU samt Europaparlamentet. Målet är att skapa ett område runt Medelhavet med fred och stabilitet, delat välstånd och förstärkt samarbete i sociala och kulturella frågor samt i miljöfrågor. Till dags dato är det ett av mycket få forum för möten mellan Israel och delar av arabvärlden.

PA-UfM:s arbete bedrivs i fem permanenta fackutskott – utskottet för politik, säkerhet och mänskliga rättigheter (politiska utskottet), utskottet för ekonomiska, finansiella och sociala frågor samt utbildning (ekonomiska utskottet), utskottet för energi, miljö och vatten (miljöutskottet), utskottet för förbättrad livskvalitet, utbyte mellan civilsamhällen och kultur (kulturutskottet) samt utskottet för kvinnors rättigheter (kvinnoutskottet). Varje utskott leds av en parlamentariker från något av medlemsländerna alternativt från Europaparlamentet. Vid sidan av utskotten finns en arbetsgrupp med uppgift att se över organisationens arbetsordning.

Utskotten möts som mest fyra gånger per år för att behandla relevanta teman och enas om utkast till rekommendationer inom sina respektive sakområden. Eventuella beslut fattas huvudsakligen med konsensus.

Rekommendationerna antas därefter vid församlingssessionen, varefter de vidarebefordras till regeringssidan av samarbetet (UfM) som förslag på åtgärder. Församlingssessionen är organisationens högsta beslutande organ och sammanträder en gång per år.

Ordförandeskapet för PA-UfM i sin helhet roterar på årsbasis, och i maj 2016 övergick det från Marockos parlament till Italiens. Den s.k. byrån är ansvarig för att koordinera organisationens arbete och företräda den i relationerna med andra institutioner. För perioden 2016-2020 består byrån av talmannen i Europaparlamentet, talmännen i första och andra kammaren i italienska parlamentet samt av talmannen i Turkiet och talmannen i Egypten. Ibland sammanträder byrån i utvidgat format, då även de olika utskottens respektive ordförande deltar.

Ett mindre sekretariat för PA-UfM har etablerats i Europaparlamentets lokaler i Bryssel. Det leds av en portugisisk generalsekreterare och består i övrigt av två tjänstemän från Europaparlamentet, eftersom de övriga medlemmarna av byrån underlåtit att sekondera personal. Därutöver stöds ordförandelandet av en sekretariatsfunktion i det egna parlamentet.

Det ökade antalet medlemsländer i kombination med det oförändrade antalet platser i den parlamentariska församlingen ledde till en stadgeändring 2014. Denna stipulerar att EU:s medlemsstater kan delta i tre av fem fackutskott. Från den svenska delegationens sida deltar man primärt i politiska utskottet, ekonomiska utskottet och i kvinnoutskottet. Inget nytt bidrag (100 000 kronor) till organisationens mötesbudget har behövt utbetalas vare sig 2014, 2015 eller under verksamhetsåret 2016 eftersom föregående års budget inte hunnit utnyttjas.

2 Verksamheten 2016

2.1 Utskottsarbetet

Aktivitetsnivån i PA-UfM räknat i antalet utskottsmöten har varit fortsatt låg under verksamhetsåret varit fortsatt låg. Antalet möten varierar från ett till tre mellan utskotten, och de svenska ledamöterna har huvudsakligen deltagit i de utskottsmöten som legat i anslutning till församlingssessionen, där utskottens rekommendationer behandlas.

2.1.1 Politiska utskottet

Politiska utskottet har i år hållit två möten. Utskottet har vid dessa möten huvudsakligen diskuterat frågan om Medelhavsunionens (UfM:s) framtida roll. Bland annat har UfM:s vice generalsekreterare deltagit i ett utskottsmöte för att informera om reformarbetet i UfM och påminna om UfM:s roll som regionalt politiskt forum och plattform för dialog samt informerat om projektverksamheten. En färdplan för utökat mandat har funnits med i UfM:s arbete. Det skulle innebära ett utvidgat mandat med frågor som regional stabilitet, interkulturell dialog, mobilitet och migration. Från utskottets sida uttrycktes en önskan om ökad dialog mellan UfM och PA-UfM samt särskilda projekt för flyktingar samt för jordbruks- och vattenfrågor. Utskottet arbetar även med Palestinafrågan i en särskild arbetsgrupp vars mandat godkänts under året. Situationen i Syrien har också diskuterats.

2.1.2 Ekonomiska utskottet

Det ekonomiska utskottet har hållit två möten under 2016. Frågor som diskuterats har varit rörligheten i regionen och terrorismens effekter på ekonomi, sociala frågor och utbildning. Utskottet har bland annat i sina diskussioner konstaterat att migration blivit en fråga som rör hela världen och att orsaken är väpnade konflikter, klimatförändring och växande klyftor i regionen. Arbetslöshet och hårda livsvillkor gör att utvecklingen går åt fel håll och utgör enligt utskottet grogrund för radikalisering, vilket även framgår av årets resolution.

2.1.3 Miljöutskottet

Miljöutskottet har endast hållit ett möte i år, det mötet ägde rum i samband med församlingssessionen. Vid detta möte diskuterades klimatförändringen och energifrågor. Dialogen i utskottet var konstruktiv och utskottet enades om såväl en rekommendation med fokus på åtgärder för att motverka konsekvenserna av den globala uppvärmningen för Medelhavet som en handlingsplan för det allvarligt förorenade Medelhavet.

2.1.4 Kulturutskottet

Kulturutskottet har hållit två möten under året. De har förts en dialog med Medelhavsunionen (UfM) och fokus har legat på städer och städers roll som plats för dialog och motor för fredlig samexistens samt regionens gemensamma kulturella arv och rötter som en utgångspunkt för en gemensam framtid. Dialog har även förts mellan utskottet och UfM om UfM:s konkreta projekt på detta område.

2.1.5 Kvinnoutskottet

Kvinnoutskottet har hållit tre möten under året. Sverige är sedan oktober en av tre vice ordföranden för utskottet. Numera arbetar utskottet i arbetsgrupper med två permanenta teman, situationen för kvinnor i väpnade konflikter samt kvinnor och migration. Vid sidan av dessa teman har utskottet även diskuterat kvinnors deltagande i ledarskap och på beslutsfattande positioner – utmaningar och framtidsutsikter samt kvinnors roll att bekämpa terrorism och att främja fred. Dialog har även förts och kommer att fortsätta föras med UfM vid utskottsmöten. UfM önskar mer dialog kring konkreta projekt. Utskottet var även inbjudet att delta i UfM:s tredje högnivå konferens för kvinnors delaktighet – Women for the Mediterranean: Driving force for Stability and Development som ägde rum i Barcelona den 10-11 oktober.

2.2 Församlingssessionen och antagna resolutioner

PA-UfM:s tolfte församlingssession ägde rum i Tanger den 28-29 maj under marockanskt ordförandeskap. Sessionen följde ett traditionellt upplägg med utskottsmöten första dagen, den 28 maj, då framlagda rekommendationer och tilläggsförslag diskuterades för att kunna antas under sessionen. Den svenska delegationen företräddes av ordförande Olle Thorell (S), Amir Adan (M) och Kalle Olsson (S).

2.2.1 Församlingssessionen

Församlingssessionen den 29 maj öppnades av den marockanska talmannen. Huvudtemat för debatten var samarbete för en gemensam framtid för Medelhavsregionen (Together for a Common Future of the Euro-Mediterranean). I öppningsanförandet talade den marockanska talmannen om regionens utmaningar och menade att lösningarna står att finna i samarbete och att skapandet av PA-UfM visar på en ambition att gemensamt möta dessa utmaningar men att PA-UfM och UfM nu måste utvecklas. UfM:s generalsekreterare talade på samma tema vid öppnandet och konstaterade att UfM befinner sig i en konsolideringsfas med fokus på den ekonomiska dimensionen av organisationen. UfM:s generalsekreterare definierade även organisationens främsta huvudmål att skapa jobb och rädda miljön. Näringslivsrelaterade aktiviteter liksom tät dialog och synergier med relevanta aktörer som t.ex. PA-UfM är centrala för att uppnå dessa mål. Den efterföljande plenardebatten innehöll flera anföranden på samma tema liksom anförande som handlade om kampen mot terrorism och behovet att motverka radikalisering. Migration och flyktingkrisen nämndes också i flera anföranden. Församlingssessionen avslutades med att det roterande ordförandeskapet överlämnades till Italiens parlament.

2.2.2 Antagna resolutioner

Utskotten höll förberedande möten dagen innan församlingssessionen, den 28 maj, då de behandlade och godkände sina rekommendationer för att följande dag, den 29 maj, lägga fram dem för godkännande av församlingen.

Politiska utskottet lade i år inte fram någon rekommendation till församlingen eftersom utskottet inte hade kunnat uppnå konsensus vid det förberedande mötet. Orsaken till detta var att vissa medlemsländer protesterat mot beredningsprocessen eftersom de ansåg att alla länder inte konsulterats i samma utsträckning.

Ekonomiska utskottet uppnådde konsensus kring sin rekommendation. Rekommendationen som antogs av församlingen betonade behovet av stabilitet och samarbete för att utplåna fattigdom så att människor i regionen ska nå sin fulla potential. Ökad möjlighet till rörlighet mellan länderna parallellt med strikta viseringsregler och återvändandeavtal, bekämpandet av människosmuggling samt finansiellt stöd till ursprungs- och transitländer var frågor som diskuterades. Terrorism fördömdes, och det betonades samtidigt att terrorism inte ska förknippas med någon särskild trosriktning, region eller nationalitet. Även vikten av utbildning för att motverka radikalisering och extremism lyftes fram.

Miljöutskottets möte var konstruktivt. Utskottet antog en rekommendation och en handlingsplan, och båda dokumenten antogs av församlingen. Rekommendationen betonade bland annat vikten av att stävja hotet från klimatförändringarna genom utsläppsminskningar och energieffektiv teknik. I handlingsplanen föreslås åtgärder för att hantera den svåra nedsmutsningen av Medelhavet.

Kulturutskottet antog med full konsensus sin rekommendation som sedan i sin tur antogs av församlingen. Rekommendationen uttryckte oro för den instabilitet som regionen även fortsättningsvis präglas av. Rekommendationen fördömde terrorism och betonade att terrorism inte får associeras till en särskild tro, nationalitet eller civilisation. Dessutom betonade rekommendationen vikten av att motverka intolerans och radikalisering samt utbildningens viktiga roll i detta sammanhang. Internets stora betydelse för att främja yttrandefrihet lyftes men det betonades samtidigt att det är nödvändigt att förhindra att internet blir ett medel för att sprida hat och bidra till radikalisering. Initiativ för att skydda regionens kulturarv från förstörelse och illegal handel betonades också.

Kvinnoutskottet lyckades, trots intensiva diskussioner, nå konsensus och anta en resolution som senare antogs av församlingen. Kvinnors roll kampen mot terrorism och för att främja fred i regionen lyftes fram i rekommenda- tionen. Fler studier i ämnet efterlystes liksom nationella strategier för att öka andelen kvinnor som deltar i det civila samhället. Dessutom konstateras det i rekommendationen att även kvinnor attraheras av terroristorganisationer på grund av rasism och integrationsproblem i västvärlden.

2.3 Toppmöte för medlemsländernas talmän

För tredje gången sedan PA-UfM:s tillkomst anordnades i anslutning till församlingssessionen ett toppmöte för medlemsländernas talmän. Det första ägde rum i Marseille 2011 och följdes av det andra i Lissabon 2015 vid vilket vice talman Tobias Billström deltog. Årets toppmöte ägde rum den 28 maj. Sverige representerades av PA-UfM delegationens ordförande Olle Thorell (S) som höll ett anförande med fokus på migration och flyktingkrisen. Närvarande talmän tog upp frågor såsom, terrorism och migration, behovet av samarbete, situationen i Syrien och Libanon samt den israelisk-palestinska konflikten. Jobbskapande åtgärder och dess betydelse för att motverka radikalisering nämndes också flera gånger. Diskussionen vid toppmötet var mycket intensiv och med bristande dialog, vilket resulterade i att årets toppmöte för talmän inte antog någon deklaration. Deklarationen antogs i stället följande dag och av församlingssessionen efter att ett nytt kompromissförslag utarbetats.

2.4 Resor, seminarier och möten

I anslutning det tredje toppmötet för talmän och den tolfte församlingses-sionen besökte den svenska delegation Rabat den 30 maj. Ett antal möten anordnade av ambassaden stod på programmet. Möten ägde rum med det nationella rådet för mänskliga rättigheter och med parlamentariker i vänskapsföreningen. Dessutom besöktes Mohammed VI-institutet för utbildning av imamer. Frågor som särskilt diskuterades med ömsesidigt intresse var mänskliga rättigheter, barns rättigheter och jämställdhet.

Under våren anordnades ett seminarium i riksdagen om Mellanöstern, Nordafrika och flyktingkrisen. Seminariet behandlade utvecklingen i Mellanöstern och i Nordafrika samt hur denna utveckling kan kopplas till den pågående flyktingkrisen. Det historiska perspektivet belystes med fokus på hur gränser skapats och förändrats genom åren, liksom den akuta flyktingkrisen i regionen och utmaningarna för Europa och Sverige. Bland de inbjudna talarna fanns representanter från Utrikespolitiska institutet, Svenska Röda Korset samt Migrationsverket.

Medlemskapet i PA-UfM är även en plattform för delegationsmedlemmarna att nätverka och skapa samarbeten med aktörer såväl i Sverige som i regionen, såväl gemensamt i delegationen som i egenskap av enskild ledamot. Delegationen har vid flera tillfällen hållit möte med Tunisiens ambassadör i Sverige, och tanken är att hitta fler kontaktytor i regionen för att utbyta tankar och idéer om samarbetet. Delegationen har därtill dialog med utrikesdepartementet och Sida för att inhämta information. Delegationen har även i mån av möjlighet varit företrädd vid talmannens möten med delegationspresidierna.

3 Framåtblickande

Insikten om behovet av en ökad pragmatism inom PA-UfM kvarstår. Fokuseringen på frågor som även fortsättningsvis är centrala för regionen, t.ex. migration, asyl och kampen mot terrorism, har fortsatt varit uttalad under året men även avlösts av ett framåtblickande där jobbskapande och samexistens varit några teman. Det faktum att man återigen arrangerade ett toppmöte för medlemsländernas talmän var positivt även om utfallet inte blev vällyckat. Det tycks finnas en utbredd samsyn om det absoluta behovet av bättre organisering och konkretare diskussioner för att kunna bibehålla medlemsparlamentens intresse. Mer oklart är vem som kommer att ta täten i detta arbete.

Det italienska ordförandeskapet har tydliga ambitioner att strukturera upp arbetet. När det gäller informationsutväxlingen har arbetet varit framgångsrikt eftersom det numera finns en fungerande webbportal med aktuell information. Förhoppningsvis kan de italienska ansträngningarna vara modell för kommande ordförandeskap.

Kvinnoutskottet är emellertid sannolikt ett av de utskott där arbetet fungerar lite bättre än i flera andra, såväl vad gäller utskottsmedlemmarnas engagemang som dialogen med UfM-sekretariatet. Eftersom den svenska delegationen valt att ha fokus på just mänskliga rättigheter och kvinnors villkor är det naturligtvis positivt att förutsättningarna i detta utskott i jämförelse verkar vara mer gynnsamma.

I sitt medskick till efterträdarna föreslog den avgående delegationen att man borde uppmana organisationen till högre konkretion och proaktivitet, snarare än att huvudsakligen vara ett diskussionsforum. Ett led i denna strävan kan vara att uppmana till samarbete kring mer småskaliga projekt. Att fortsätta förbättra de administrativa rutinerna är också önskvärt. Ledamöterna i den svenska delegationen till PA-UfM har för avsikt att fortsätta att ta del i det formella arbetet inom församlingen. Delegationen ska under 2017 sträva efter att bidra till en bättre organisation och ökad proaktivitet för PA-UfM genom intensifierade kontakter med sekretariatet och relevanta medlemsländer. Att Sverige sedan oktober är ett av tre vice ordförandeländer för kvinnoutskottet ger sannolikt en ökad möjlighet att kunna påverka riktningen på utskottets arbete genom ökad insyn och en tydligare plattform med möjlighet att bidra till ett mer fokuserat och, genom projektdialog med UfM, mer konkret arbete. Engagemanget inom ramen för PA-UfM förväntas också, liksom tidigare, vara en utgångspunkt för ledamöternas aktivitet i riksdagen när det gäller Mellanöstern och Nordafrika (MENA-regionen).

4 Den svenska delegationen

Efter en ändring i riksdagsordningen utses PA-UfM-delegationen numera av talmannen efter samråd med gruppledarna, till skillnad mot tidigare då den utsågs av riksdagsstyrelsen. Den nya delegationen utsågs efter valet 2014 och består av de ordinarie ledamöterna Olle Thorell (S) som delegationsordförande, Ulrika Karlsson (M) som vice delegationsordförande samt Yasmine Larsson (S). Ersättare är Adnan Dibrani (S), Amir Adan (M) och Kalle Olsson (S).

Bilaga 1

Rekommendation – ekonomiska utskottet

Bilaga 2

Rekommendation – miljöutskottet

Bilaga 3

Rekommendation – kulturutskottet

Bilaga 4

Rekommendation – kvinnoutskottet

Bilaga 5

Deklaration från toppmötet för talmän

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Redogörelsen bereds i utskott

Händelser

Inlämnad: 2017-02-15 Bordlagd: 2017-02-16 Hänvisad: 2017-02-17 Motionstid slutar: 2017-03-03