Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2016

Redogörelse 2016/17:RS3

Redogörelse till riksdagen

2016/17:RS3

Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2016

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

I redogörelsen redovisas verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2016.

Stockholm den 15 februari 2017

På riksdagsstyrelsens vägnar

Urban Ahlin

Kathrin Flossing

I beslutet har deltagit: Urban Ahlin, ordförande, Tomas Eneroth (S), Jessica Polfjärd (M), Berit Högman (S), Hans Wallmark (M), Yilmaz Kerimo (S), Mattias Karlsson (SD), Ewa Thalén Finné (M), Eva Sonidsson (S), Anders W Jonsson (C), Maria Ferm (MP).

Bakgrund

Ordförandena för IPU-delegationen respektive PA-UfM-delegationen framförde i en skrivelse till riksdagsstyrelsen den 8 april 2011 (dnr 049-2548-2010/11) önskemål om att den årliga redogörelsen för delegationernas verksamhet ska lämnas till kammaren i stället för som tidigare till riksdagsstyrelsen i syfte att ytterligare synliggöra verksamheten. I utredningen om riksdagens internationella verksamhet (RivUt, 2010/11:URF1) framförs att det är angeläget att det internationella engagemanget i högre grad integreras med riksdagens övriga verksamhet. En debatt i kammaren ger ledamöterna möjlighet att sprida kunskap och information till varandra och till allmänheten. Riksdagsstyrelsen beslutade 2012 att överlämna redogörelserna till riksdagen. Ärendena bereddes av utrikesutskottet, och det hölls debatt i kammaren. I översynen av riksdagsordningen (2012/12:URF3) som gjordes av en kommitté under ledning av talmannen, föreslås att denna försöksverksamhet ska fortsätta eftersom den kan ge underlag för fortsatta överväganden. Riksdagsstyrelsen har i framställningen Översyn av riksdagsordningen (2013/14:RS3) förklarat sig dela kommitténs uppfattning.

Riksdagsstyrelsen har mot denna bakgrund och i enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen, beslutat att överlämna redogörelsen för verksamheten för 2016 från riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen (IPU) till riksdagen.

Sammanfattning

IPU har numera 171 medlemsländer. Frågor i fokus under 2016 har bland annat handlat om att utöka det globala samarbetet för att motverka terrorism, att förhindra förstörelse av kulturella världsarv och att öka unga människors deltagande i det sociala, politiska och ekonomiska livet. IPU har också behandlat frågor om den svåra humanitära situationen i Syrien, parlamentens roll vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, samt vikten av kvinnors deltagande i politiska processer.

Den svenska IPU-delegationen har fortsatt att hålla en hög ambitionsnivå som inkluderat ett aktivt deltagande i framtagandet av resolutioner och i kommittéer och arbetsgrupper i samband med IPU:s årliga vår- och höstförsamlingar, som under 2016 ägt rum i Lusaka, Zambia och Genève, Schweiz.

Samtliga av IPU-delegationens medlemmar har framträdande poster inom IPU:s permanenta kommittéer och arbetsgrupper.

Delegationen avser att under 2017 fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och inte minst samarbetet med FN, som står högt på dagordningen.

Riksdagens 125-åriga medlemskap i organisationen kommer under 2017 att uppmärksammas genom en rad aktiviteter i riksdagen.

I årsredogörelsen redovisas delegationens verksamhet 2016 och de aktiviteter som genomförts under året.

Stockholm i februari 2017

Krister Örnfjäder (S)

Ordförande

Helena Lundstedt

Delegationssekreterare

Innehållsförteckning

Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2016

IPU är världens äldsta multilaterala organisation. Den grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har för närvarande 171 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. Att hjälpa till med att bygga upp demokratiska funktioner och fungerande parlament är en ständigt växande del av IPU:s verksamhet.

IPU har under 2016 fortsatt sitt arbete med bland annat jämställdhetsfrågor. Under året har organisationen släppt en uppmärksammad rapport om sexism mot kvinnliga parlamentariker, och i anslutning till det lagt fram flera initiativ för att främja jämställdhetsreformer i parlamenten. I samband med den internationella dagen för eliminering av våld mot kvinnor släppte IPU även en större publikation för att sprida information om detta.

Den svenska IPU-delegationens sammansättning och verksamhet 2016

Efter en ändring i riksdagsordningen utses IPU-delegationen numera av talmannen efter samråd med gruppledarna till skillnad från tidigare år när den utsågs av riksdagsstyrelsen.

Riksdagens IPU-delegation har under mandatperioden 2014–2018 följande sammansättning: ordförande Krister Örnfjäder (S), förste vice ordförande Anti Avsan (M), andre vice ordförande Monica Green (S), Ulrika Karlsson (M) och Teres Lindberg (S).

Under 2016 har delegationsmöten hållits vid flera tillfällen. Mötena har till stor del ägnats åt substansfrågor och förberedelser inför IPU:s två årliga församlingsmöten.

Ett seminarium anordnades i riksdagen av den svenska IPU-delegationen den 14 september med bland andra Anders Kompass och Inga-Britt Ahlenius som inbjudna panelister, om FN:s hantering av sexuellt våld i fält och hanteringen av visselblåsare, med diskussioner om ansvarsutkrävandet inom världsorganisationen. Seminariet var välbesökt med omkring 100 deltagande riksdagsledamöter, tjänstemän från riksdagen och Regeringskansliet samt representanter från inbjudna organisationer.

Det huvudsakliga arbetet inom IPU och för den svenska delegationen utförs inför och under de två årliga församlingarna. Nedan följer rapporter från dessa.

Rapport från IPU:s 134:e församling i Lusaka, Zambia, den 19–23 mars 2016

IPU höll sin årliga vårförsamling i Lusaka, Zambia, den 19–23 mars 2016. I Lusaka samlades delegationer från 126 medlemsländer samt 6 associerade medlemmar. Totalt 1 227 delegater deltog i församlingen, varav 634 var parlamentariker. Närmare 30 procent av de deltagande parlamentarikerna var kvinnor. Den svenska delegationen leddes av riksdagens tredje vice talman Esabelle Dingizian (MP). Svenska ambassaden i Lusaka anordnade ett uppskattat sidoprogram innehållande möten bland annat med Zambias talman Patrick Matibini, vice president Inonge Mutukwa Wina, jämställdhetsminister Nkandu Luo, rikspolischef Kakoma Kanganja, kvinnoorganisationer, kvinnliga parlamentariker, rättsväsendet (inklusive domstol) och advokatsamfundet. Syftet med dessa möten var att sprida information och utbyta erfarenheter om framför allt jämställdhet. Under veckan hade den svenska delegationen även bilaterala möten med delegationerna från Ukraina och Vitryssland.

Vid församlingen i Lusaka valdes Ulrika Karlsson (M) in som medlem i IPU:s rådgivande arbetsgrupp för hiv/aids, ungas, nyföddas och barns hälsa, för en period till och med november 2019.

Vidare valdes Teres Lindberg (S) in som medlem i byrån för kommittén för hållbar utveckling, finans och handel, för en period till och med mars 2020.

Huvudtemat för IPU:s möte i Lusaka var unga och deras deltagande i det sociala, politiska och ekonomiska livet. Generaldebatten utmynnade i en gemensam deklaration. Övriga frågor i fokus i de permanenta kommittéerna var utökat globalt samarbete för att motverka terrorism, motverkande av förstörelse av kulturella världsarv samt kvinnors möjlighet att fritt delta i politiska processer. Tre nya länder – Komorerna, Egypten och Guyana – valdes in som medlemmar i IPU.

Zambias president Edgar Chagwa Lungu och Patrick Matibini inledningstalade vid öppnandet och framhöll att starka parlament är nödvändiga för demokratisk utveckling. De välkomnade IPU:s arbete inom området. Även IPU:s president Saber Chowdhury höll ett öppningsanförande och nämnde bland annat arbetet med IPU:s nya strategi för de kommande åren, 2017–2021, som tar sitt avstamp i den tidigare strategin för IPU (2012–2017). Strategin bygger bland annat på slutsatserna från det interparlamentariska talmansmötet i New York 2015 och FN-toppmötet samma år, där bland annat de globala målen för hållbar utveckling antogs.

Generaldebatten

Tredje vice talman och delegationsledare Esabelle Dingizian (MP) stod för huvudanförandet i generaldebatten för den svenska delegationen och talade om ungas inflytande i samhället kopplat till jämställdhetsfrågor och vikten av ungas delaktighet i beslutsfattande organ, i alla delar av samhället. Dingizian talade om jämställdhet och yttrandefrihet och belyste att både kvinnor och män ska ges möjlighet att fritt uttrycka sig och delta i alla delar av samhället. I den gemensamma deklaration som sedan antogs av alla deltagarländer framhölls behovet av att främja ungas deltagande på alla politiska nivåer – särskilt unga parlamentarikers. Detta i sin tur stärker internationella överenskommelser. Det framhölls också att parlamentens arbete bör inkludera både ett jämställdhets- och ett ungdomsperspektiv eftersom både kvinnor och unga är underrepresenterade i många parlament.

De permanenta kommittéerna

Första kommittén, fred och säkerhet

I första kommittén för fred och säkerhet behandlades och antogs en resolution om terrorism och behovet av ökat globalt samarbete för att motverka hotet mot demokratin och individuella rättigheter. Krister Örnfjäder (S) och Arhe Hamednaca (S) följde utskottet.

I sitt anförande i utskottet betonade Arhe Hamednaca (S) betydelsen av förebyggande insatser i arbetet mot internationell terrorism. Han beskrev ansträngningar för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet som viktiga verktyg i detta arbete. Hamednaca betonade också vikten av utvecklingsarbete och underströk betydelsen av att alla utvecklade länder lever upp till förpliktelsen att bidra med minst 0,7 procent av sin BNI i bistånd.

I den resolution som antogs konstaterades att det i nuläget inte finns en universellt överenskommen definition i motverkandet av terrorism på internationell nivå, men att detta inte ska vara ett hinder för det internationella samfundet att motverka terroristaktiviteter och terrororganisationer. Detta förutsätter att stater har lagstiftning med tydliga definitioner av terrorhandlingar i enlighet med FN:s säkerhetsråds bedömningar. I resolutionen framhölls också vikten av internationellt samarbete i enlighet med FN:s generalförsamling och säkerhetsrådets resolutioner, som bara kan vara effektiva om parlamenten själva antar juridiska och finansiella åtgärder för att motverka terrorism, kriminaliserar terroraktioner och terroristpropaganda.

I resolutionen uppmanades parlamenten bland annat att öka sina ansträngningar för att motverka diskriminering mot arbetslösa och arbeta mot rasism och jämlikhet, som ett led i motverkandet av terrorism.

Resolutionen krävde åtgärder från IPU – att främja interparlamentariskt informationssamarbete och att underlätta dialog mellan utövare och parlamentariker, för att skapa ett forum där parlamentariker och FN-organ som arbetar med att motverka terrorism, kan interagera. Detta för att dela goda exempel på regional nivå för att bygga fred, internationell stabilitet och säkerhet. Även behovet av att inkludera kvinnor och barn i sådana åtgärder underströks.

Andra kommittén, hållbar utveckling, finans och handel

Teres Lindberg (S) valdes i Lusaka in som medlem i byrån för andra kommittén, för hållbar utveckling, finans och handel, på en period till och med mars 2020.

Kommittén debatterade och antog en resolution om tillförsäkrandet av hållbart skydd mot förstörelse av kulturarv.

Monica Green (S) följde utskottet och i sitt anförande underströk hon värdet av att hitta en större geografisk balans då de flesta av världsarven för närvarande återfinns i västvärlden. Green betonade också att en bättre balans mellan kultur- och naturarv skulle vara värdefull. Vikten av att skydda dessa arv belystes genom olika åtgärder, och vikten av kulturarv som en strategisk tillgång för hållbar utveckling uppmärksammades, och att arven bör integreras i utvecklingsplaner och program på alla nivåer. Parlamenten är kraftfulla aktörer i arbetet med att leda, lagstifta om och övervaka regeringarnas arbete i frågorna.

I den resolution som antogs efterlystes ytterligare åtgärder för att skydda kulturarv och uppmärksammade ett antal utmaningar, såsom väpnade konflikter och terrorism, trafficking, massturism, befolkningsökning och urbanisering, globalisering, klimatförändringar och föroreningar. Det underströks också att stater behöver uppmärksammas på det faktum att de områden som ingår i Unescos världsarvslista får starkare skydd.

Vidare uppmanades parlamenten i resolutionen att organisera utbildningsinsatser och kapacitetsuppbyggnad som ett led i arbetet för att bevara arven, och att lagstifta för att skydda historiska monument.

Kommittén antog i Lusaka också ett tema för nästkommande resolution: främjande av internationellt samarbete om millenniemålen och i synnerhet den ekonomiska inkluderingen av kvinnor som drivkraft till utveckling.

Tredje kommittén, demokrati och mänskliga rättigheter

IPU:s tredje kommitté, för demokrati och mänskliga rättigheter, har arbetat vidare med ett tidigare antaget ämnesförslag om friheten för kvinnor att delta i politiska processer fullt ut, tryggt och utan inblandning, och om byggande av partnerskap mellan män och kvinnor för att uppnå detta mål. Debatten som fördes vid utskottets möten i Lusaka var ett led i den resolution som förväntades antas vid 135:e församlingen i Genève, hösten 2016.

Teres Lindberg (S) följde kommittén, och parlamentarikerna som deltog i debatten efterlyste ett paradigmskifte bland parlamenten, politiska partier och i samhället i stort. Diskriminerande stereotyper och patriarkala kulturer dominerar fortfarande i många länder. Sociala normer och traditionella roller är ofta cementerade föreställningar, liksom synen att politik inte är ett karriärsområde för kvinnor. Att förena familjeliv med det politiska livet är för många svårt vilket kan göra den politiska karriären mindre attraktiv för kvinnor. Det framhölls också i debatten att kvinnor i politiken ofta utsätts för övergrepp i sociala medier. Kvotering är i många länder en lösning för att öka antalet kvinnor i parlamenten och är ett användbart verktyg när det är utformat och genomfört på ett effektfullt sätt och när politiska partier respekterar detta. I sitt anförande påpekade Teres Lindberg (S) emellertid att det finns risker med kvotering som till exempel att unga kvinnor med utländsk bakgrund premieras och då får företräda olika minoriteter samtidigt. Detta kan medföra att själva syftet med kvotering går om intet och att mångfalden i själva verket minskar i stället för att öka. I debatten föreslogs också olika åtgärder för att öka kvinnlig delaktighet, som utbildning, ekonomiskt stöd för att kvinnliga parlamentariker ska kunna resa med sina barn i arbetet samt införandet av böter för kränkningar av kvinnor.

Kommittén hade också en debatt om öppna parlament och nätverk byggda på ansvarsutkrävande. Deltagarna efterlyste större öppenhet i parlament runt om i världen – allmänhetens förtroende för parlamenten är lågt och det fastslogs att öppenhet gentemot medborgarna inte längre är ett val utan en nödvändighet. Samarbete mellan parlament och det civila samhället underströks också. Deltagarna delade under debatten olika exempel på åtgärder för att öka insynen från de egna parlamenten.

Fjärde kommittén, Förenta nationernas frågor

IPU-delegationens förste vice ordförande Anti Avsan (M) är ordförande för IPU:s fjärde permanenta kommitté – kommittén för FN-frågor. Avsan valdes oktober 2015 och har sin post till och med mars 2019.

FN-kommittén höll i Lusaka en interaktiv debatt om valet av FN:s nya generalsekreterare. Deltagarna diskuterade en ny utnämningsprocess och konstaterade att de regler som finns för utnämningen är mer än 70 år gamla och att reglerna framför allt bygger på praxis och inte är helt förankrade i FN-stadgan. Dock kan FN-stadgan ändras genom beslut av generalförsamlingen, vilket senare måste ratificeras genom samtliga medlemsstaters parlament. Det efterfrågades mera transparens i valet av den nya generalsekretaren och att processen ska gå via generalförsamlingen i stället för via medlemsstaterna och framför allt via de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd.

FN-kommittén deltog också i en briefing om institutionella arrangemang för genomförandet av FN:s hållbarhetsmål för de kommande 15 åren. Kommittén diskuterade olika möjligheter för parlament att engagera sig i genomförandet på nationell, regional och global nivå. På nationell nivå framhölls vikten av att utarbeta en nationell plan med tydliga mål, och att regeringarna regelbundet skulle lämna rapporter till parlamenten om hur långt de kommit i arbetet med genomförandet. IPU informerade också om att man arbetade med att hjälpa parlamenten att institutionalisera hållbarhetsmålen.

Särskilt brådskande resolution

En resolution om ett särskilt brådskande ämne antogs, om att ge identitet till de 230 miljoner barn under fem år som i dag lever utan civil status – en av de största utmaningarna av de humanitära kriser vi sett under vår tid. Det lever i dag i världen mer än 230 miljoner barn under fem år som saknar legal identitet, eftersom de inte registrerats vid födseln. Vart sjunde registrerat barn har inte ett födelsebevis som bevisar barnets legala identitet. Utan civil status utsätts dessa barn för många begränsningar i livet – de har som exempel ingen möjlighet att gå i skolan, rösta, gifta sig, erhålla välfärdsförmåner eller arv, och många faller lätt offer för trafficking (illegala adoptioner, prostitution och kriminella nätverk), situationer som ytterligare förstärks i humanitära krissituationer.

I resolutionen framhölls bland annat att barn i konfliktsituationer och krig eller barn som tvingats migrera till andra länder är särskilt utsatta. Vidare underströks att de barn som väntar på att registreras måste få nödvändig assistans och stöd. Barn utan identitet blir ofta statslösa, vilket är en viktig fråga att lösa som IPU arbetat med under en tid.

Efter att resolutionen antagits framhölls att det är parlamenten som måste arbeta vidare för att resolutionen ska leda till konkreta åtgärder, för att hjälpa drabbade barn runt om i världen att återfå sina rättigheter. Parlamenten behöver bland annat samarbeta med sina respektive regeringar för att skapa ett bättre registreringssystem för barn, och tillhandahålla födelsebevis utan kostnad.

Koordinerande kommittén för kvinnliga parlamentariker

Den koordinerande kvinnokommittén arbetar för att lyfta fram jämställdhetsfrågor och främjande av kvinnligt deltagande i politiken och i samhället i stort. I Genève ägde det 23:e mötet för kvinnliga parlamentariker rum, där totalt 98 parlamentariker från 72 länder samt representanter från internationella organisationer deltog. I samband med dessa möten diskuterade deltagarna resolutionsutkasten för de permanenta kommittéerna ur ett jämställdhetsperspektiv och föreslog en rad tillägg och ändringsförslag.

Deltagarna fastslog bland annat – kopplat till första kommitténs tema om terrorism och behovet av ökat globalt samarbete för att motverka hotet mot demokratin och individuella rättigheter – att terrorism och våldsam extremism särskilt drabbar kvinnor och barn. Sexuellt våld, bortförelse och trafficking exploaterar de utsatta i hög grad. Vidare underströks kvinnors roll i att motverka radikalisering som kan leda till terrorism och rekryteringen av unga människor av terroristgrupper.

Deltagarna diskuterade också generaldebattens huvudtema om att ge unga en röst, och de särskilda utmaningar som unga kvinnor ställs inför i politiken, såsom stereotyper och diskriminering. Det betonades bland annat vilka ojämlikheter som finns mellan kvinnor och män när det kommer till tillgång till resurser och resursfördelning i hemmen, bristen på engagemang för frågorna bland politiska ledare och politiska partier när det gäller att ge kvinnor inflytande i politiken, särskilt unga kvinnor. Deltagarna var ense om behovet av att utmana de existerande normerna och stereotyperna och arbeta med kapacitetsuppbyggnad för att kvinnor och flickor ska anta ledarroller och engagera sig politiskt från tidig ålder.

Kommittén för internationell humanitär rätt

Monica Green (S) är medlem av kommittén för internationell humanitär rätt, och vid dess möten i Lusaka deltog bland annat representanter från organisationerna Internationella rödakorskommittén (ICRC) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) som gav briefingar för medlemmarna. Kommittén diskuterade bland annat situationen för syriska flyktingar efter fem års konflikt.

Kommittén underströk vikten av att undersöka situationen i Syrien och i andra delar av världen, och beslutade att fortsätta dessa ansträngningar.

Kommittén beslutade att genomföra en fältresa till Grekland och/eller Libanon för att på plats se närmare på situationen för flyktingarna och deras behov. Vidare tog kommittén emot en handbok för parlamentariker om skydd för flyktingar, som tagits fram av UNHCR och IPU i samarbete.

Den rådgivande arbetsgruppen för hiv/aids, ungas, nyföddas och barns hälsa

Ulrika Karlsson (M), valdes vid församlingen i Lusaka in som medlem i arbetsgruppen på en period fram till november 2019, som en av arbetsgruppens tio medlemmar. Till den rådgivande arbetsgruppen för hiv/aids, ungas, nyföddas och barns hälsas möten i Genève var representanter inbjudna från Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s samlade program mot hiv/aids (Unaids), och Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria.

I samband med sina möten diskuterade gruppen bland annat gruppens framtida prioriteringar och beslutade att stöd till forskning om översyn av lagstiftning i olika länder är en angelägen fråga – för att se vad som fungerat och vad som inte fungerat och arbeta för starkare och evidensbaserad lagstiftning och förbättrad översyn av genomförandet av lagstiftning. Arbetsgruppen beslöt att fortsätta att arbeta för att stärka parlamentarikers engagemang i frågorna, inklusive i de länder där frågorna är särskilt känsliga, och uppmuntra parlamentariker att göra medborgare delaktiga i frågorna för att få ett slut på diskriminerande sedvänjor såsom barnäktenskap och kvinnlig omskärelse.

Arbetsgruppen beslöt också att följa upp den resolution som antogs 2012 av IPU: Tillgång till hälsa som en grundläggande rättighet: parlamentens roll i att adressera huvudsakliga utmaningarna för att säkerställa kvinnors och barns hälsa. Resolutionen har inspirerat många parlament att vidta åtgärder i de egna länderna. Arbetsgruppen beslöt att på nytt se över resolutionen och föreslå för styrande rådet att tillägg kunde göras för att stärka skrivningarna ytterligare med koppling till hållbarhetsmålen och den globala strategin för kvinnors, barns och ungdomars hälsa.

Under församlingen arrangerades också aktiviteter för att engagera IPU:s medlemmar i arbetsgruppens arbete: ett sidoevenemang om motverkande av barnäktenskap och tvångsäktenskap kopplat till barns och ungas hälsa. Arbetsgruppen genomförde också ett besök, i samarbete med Unaids, till olika hälsokliniker i Zambia som tillhandahöll service till kvinnor med hiv.

Styrande rådet

IPU:s styrande råd tog emot ett antal rapporter under vårförsamlingen i Lusaka, bland annat från den årliga parlamentariska utfrågningen som ägde rum i New York den 8–9 februari 2016. Styrande rådet fick också ta emot rapporter från IPU:s olika kommittéer – kommittén för Mellanösternfrågor, kommittén för främjande av respekt för internationell humanitär rätt, Gender Partnership Group, den rådgivande arbetsgruppen om hiv/aids och tonåringars, nyföddas och barns hälsa, Forumet för unga parlamentariker.

Vid styrande rådets möten presenterade också Kommittén för parlamentarikers mänskliga rättigheter de olika fall man tittat på vad gäller kränkningar, från Kambodja, Malaysia, Mongoliet, Thailand, Fiji, Demokratiska republiken Kongo och Guatemala.

Vidare tog styrande rådet emot nya riktlinjer för frivilliga bidrag till IPU. Styrande rådet gav också sitt stöd till en parlamentarisk handlingsplan om klimatförändringar som IPU tagit fram som ger parlamentariker detaljerade rekommendationer i detta arbete.

Bilaterala möten

Bilaterala möten hölls i Lusaka, med delegationerna från Ukraina och Vitryssland. Mötet med Ukraina i Zambia ägde rum inom ramen för den dialog och de strävanden som finns inom det östliga partnerskapet. Det handlade om de ansträngda relationerna mellan Ryssland och Ukraina på grund av annekteringen av Krim och det spända säkerhetsläget i östra Ukraina. Mötet med Vitryssland hade också sin grund i de strävanden om fördjupade relationer som finns inom ramen för det östliga partnerskapet. Den vitryska delegationen betonade bland annat möjligheter till ett utökat samarbete mellan Sverige och Vitryssland inom områden som turism och miljöfrågor.

Officiella möten och studiebesöksprogram

Svenska ambassaden i Lusaka anordnade ett sidoprogram för delegationen, innehållande möten med aktörer som arbetar med jämställdhet och med att stärka kvinnors deltagande i det zambiska samhället. Möten ägde rum bland annat med Zambias talman Patrick Matibini, vice president Mutukwa Wina, jämställdhetsminister Nkandu Luo samt rikspolischef Kakoma Kanganja, kvinnoorganisationer, kvinnliga parlamentariker, rättsväsendet (även domstol), advokatsamfundet och individer för att utbyta erfarenhet om framför allt jämställdhet.

En fältresa gjordes även till staden Kabwe/Kapiri-Mposhi och byn Mopongwe för att träffa kvinnliga småföretagare och entreprenörer som bildat egna spargrupper och arbetar med jordbruk. Många intressanta diskussioner hölls under dagarna, och delegationen fick insyn i olika aspekter och utmaningarna kring jämställdhet, kvinnligt deltagande och mänskliga rättigheter i Zambia samtidigt som de kunde berätta om det arbete Sverige bedriver för att öka jämställdhet och kvinnligt deltagande i samhället. Esabelle Dingizian (MP) berättade även om det arbete som riksdagen utför för att öka jämställdhet inom riksdagen. Från ambassadens perspektiv gav besöket möjlighet att förmedla och diskutera svenska positioner inte minst inom jämställdhetsområdet, men även kring hbt-rättigheter och det kommande valet i Zambia.

Den svenska delegationen

Den svenska IPU-delegationen som deltog vid IPU:s vårförsamling i Lusaka bestod av delegationsledare och tredje vice talman Esabelle Dingizian (MP), IPU-delegationens ordförande Krister Örnfjäder (S), förste vice ordförande Anti Avsan (M), andre vice ordförande Monica Green (S), Teres Lindberg (S), Arhe Hamednaca (S), kanslichef vid riksdagens internationella kansli Ann-Louise Månsson, IPU-delegationens delegationssekreterare Helena Lundstedt samt biträdande delegationssekreterare Björn Sondén.

Rapport från IPU:s 135:e församling i Genève, Schweiz den 23–27 oktober 2016

Interparlamentariska unionen (IPU) höll sin årliga höstförsamling i Genève, Schweiz den 23–27 oktober 2016, den 135:e i ordningen.

693 parlamentariker från 141 länder, inklusive 101 talmän och vice talmän, deltog och närmare 33 procent av de deltagande politikerna var kvinnor. Deltog gjorde även representanter från sju av IPU:s associerade medlemmar och observatörer. Totalt var det närmare 1 500 personer som deltog. Tre resolutioner antogs – om den svåra humanitära situationen i Syrien, om parlamentens roll när allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter inträffar, samt om vikten av kvinnors deltagande i politiska processer. En ny medlemsstat valdes in i organisationen – Swaziland – vilket innebär att IPU numera har 171 medlemsländer. Vid IPU-församlingen valdes också IPU-delegationens ordförande Krister Örnfjäder (S) till internrevisor för 2017. I samband med församlingen hade den svenska delegationen även bilaterala möten med delegationerna från Armenien, Irak och Ukraina.

Generaldebatten

Ordförande för riksdagens IPU-delegation, Krister Örnfjäder (S), stod för huvudanförandet i generaldebatten för den svenska delegationen. Generaldebattens tema var parlamentens roll i värnandet av mänskliga rättigheter, och debatten utmynnade i en gemensam deklaration. Representanter från 105 av IPU:s medlemsländer deltog i debatten, och en särskild del av debatten ägnades åt uppmärksammandet av 40-års jubiléet av IPU:s kommitté för parlamentarikers mänskliga rättigheter.

I generaldebatten talade Krister Örnfjäder (S) om parlamentens kontrollfunktion kopplat till mänskliga rättigheter, och belyste bland annat vikten av jämställdhet och inkluderandet av kvinnor i ledande positioner. I deklarationen, som antogs med konsensus, fastslogs att parlamentarikerna har ett speciellt ansvar för att värna mänskliga rättigheter, lag och ordning. Om våld eller andra utmaningar inträffar ska parlamentarikerna vara de första att reagera. Deklarationen belyste specifika åtgärder som parlamenten kan vidta för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter, och hur sådana brott kan hanteras när de inträffar. Att arbeta för att internationella normer för mänskliga rättigheter utgör en del av den nationella lagstiftningen, arbeta för att motverka könsbaserat våld och motverka den allt ökande omfattningen av våldsam extremism är några av de konkreta åtgärder som parlamenten måste vidta för att skydda medborgarnas mänskliga rättigheter.

De permanenta kommittéerna

Första kommittén, fred och säkerhet

Krister Örnfjäder (S) följde arbetet i första kommittén, för fred och säkerhet. Under församlingen arbetade kommittén med ett resolutionsutkast om parlamentens roll i motverkandet av yttre inblandning i suveräna staters inre angelägenheter. I debatten belystes vikten av att upprätthålla icke-inblandning som en huvudprincip men att beslut om användandet av interventioner bör tas från fall till fall. I sitt anförande betonade Örnfjäder säkerhetsrådets roll som den yttersta garanten för internationell fred och säkerhet, men att ledamöter i sin roll som folkvalda också har ett speciellt ansvar när det förekommer svårlösta problem i rådet. De kan då försöka föra frågorna framåt genom parlamentariska kontrollfunktioner och parlamenterarisk diplomati. Resolutionen förväntas antas i samband med IPU:s vårförsamling 2017 i Dhaka, Bangladesh.

Kommittén behandlade även två ytterligare frågor: främjandet av demokratiskt ansvarsutkrävande av den privata säkerhetssektorn och nedrustning på övergripande nivå. Deltagarna fick i det sammanhanget också ta del av information bland annat från inbjudna representanter från Internationella rödakorskommittén och University of London.

Andra kommittén, hållbar utveckling, finans och handel

Teres Lindberg (S) är medlem i styrelsen för Kommittén för hållbar utveckling, finans och handel, på en period fram till och med mars 2020.

Lindberg följde arbetet i kommittén och debatterade vikten av att inkludera finansiering specifikt riktad till kvinnor genom jämställdhetsbudgetering för att främja genomförandet av FN:s hållbara utvecklingsmål, som var temat för resolutionsutkastet. Att man måste främja förbättrat internationellt samarbete kring detta och i synnerhet uppmärksamma den ekonomiska inkluderingen av kvinnor som drivkrafter till utveckling betonades.

Temat för resolutionsutkastet presenterades av experter från Afrikanska utvecklingsbanken, Världsbanken och International Trade Centre. Resolutionen förväntas tas i samband med IPU:s vårförsamling 2017 i Dhaka, Bangladesh.

Kommittén hade vidare en paneldiskussion om parlamentens roll i motverkandet av aktiviteter i så kallade gamfonder. En expert från Europeiska nätverket kring skuld och utveckling hade bjudits in och deltog i diskussionerna.

Tredje kommittén, demokrati och mänskliga rättigheter

Monica Green (S) följde arbetet i kommittén för demokrati och mänskliga rättigheter. Kommittén antog en resolution om kvinnors rätt att delta fritt, säkert och utan inblandning i politiska processer och om att bygga partnerskap mellan män och kvinnor. Resolutionen antogs mot bakgrund av en rapport som släpptes under församlingen som belyste den omfattande förekomsten av sexism och våld mot kvinnliga parlamentariker världen över. Resolutionen innehöll en rad konkreta åtgärder som parlamenten kan använda för att säkra kvinnors jämlika deltagande i politiska processer, och uppmanade parlament och politiska partier att anta förhållningsregler som motverkar sexuella trakasserier och att arbeta för att skapa effektiva mekanismer och straff för gärningsmännen. Resolutionen uppmanade också parlament att sträva efter att uppnå en nivå där minst 30 procent av parlamentarikerna ska vara kvinnor. I sitt anförande informerade Green bland annat om de ansträngningar som gjorts i Sverige för att genom kvotering säkerställa att det finns kvinnor på valbara platser och som också bidragit till en mer jämställd riksdag med 43,5 procent kvinnor.

Kommittén antog också ett nytt tema inför det kommande året, och en resolution om frågan förväntas antas vid höstförsamlingen 2017. Temat var Att dela vår mångfald: 20-års jubiléet av den universella deklarationen om demokrati (Universal Declaration on Democracy). Kommittén beslöt också att vid vårförsamlingen 2017 organisera en debatt om parlamentens roll i främjandet av ungdomars hälsa och välbefinnande.

Fjärde kommittén, Förenta nationernas frågor

IPU-delegationens förste vice ordförande Anti Avsan (M) är ordförande för IPU:s fjärde permanenta kommitté – kommittén för FN-frågor. Avsan ledde paneldiskussioner om finansieringen av FN-systemet, med särskild inriktning på utvecklingsstöd i olika former, och om särskilda åtgärder för skydd mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp som begåtts inom ramen för FN:s fredsbevarande verksamhet. Intresset för dessa frågor från världens länder var mycket stort och det fanns en undantagslös samsyn i frågan om nolltolerans mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp som begåtts av FN-personal. Samsynen var också undantagslös när det gällde en fungerande visselblåsarfunktion och att undanröja sådant som hindrar rapporteringen av sexuella övergrepp. Betydelsen av att kunna säkra bevisning och att kunna vidta utredningsåtgärder så snabbt som möjligt betonades också särskilt.

FN-kommittén beslutade också att vid vårförsamlingen 2017 bland annat fokusera på att granska de framsteg som gjorts i fråga om hållbarhetsmålen och fattigdomsbekämpning, vilket är huvudtemat för FN:s politiska högnivåforum om hållbar utveckling 2017.

Kommittén påminde också om vikten av att delta i den årliga parlamentariska utfrågningen i FN i New York i februari 2017.

Särskilt brådskande resolution

En resolution antogs också med konsensus om ett särskilt brådskande ämne – ett så kallat emergency item – om kriget och den svåra humanitära situationen i Syrien, med särskilt fokus på Aleppo. Delegationerna från Tyskland och Mexiko stod bakom detta förslag till tema. Det fastslogs att attacker mot civila och civil infrastruktur och de våldsamma evakueringarna av städer måste stoppas omedelbart. Medlemsstaterna uppmanade också Ryssland och USA och alla relevanta aktörer som är inblandade i konflikten att återuppta diskussioner, med målsättningen att uppnå en permanent fredlig och politisk lösning för att få ett slut på kriget som tar så många liv. Resolutionen uppmanade alla inblandade att stoppa kriget och efterlyste omedelbar humanitär och medicinsk assistans till den civila befolkningen i Syrien, då över 550 000 människor i dag är berövade från i stort sett allt humanitärt bistånd. Resolutionen uppmärksammade vidare att över 11 miljoner människor i Syrien blivit hemlösa, varav 6,5 miljoner är internt fördrivna, och att 4,8 miljoner tvingats fly utomlands sedan kriget startade.

I samband med antagandet av resolutionen uppmanade IPU:s president samtliga delegationer att följa upp resolutionen i de egna parlamenten och pekade på åtgärder som parlamenten kan vidta för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter och för att bygga ett inkluderande samhälle genom brett samarbete med alla inblandade.

Koordinerande kommittén för kvinnliga parlamentariker

I Genève höll kommittén sitt 24:e möte, och parlamentariker från 79 av IPU:s medlemsländer deltog. Deltagarna diskuterade resolutionsutkastet i kommittén för demokrati och mänskliga rättigheter ur ett jämställdhetsperspektiv och föreslog sedan en rad ändringsförslag och tillägg till texten. Temat var kvinnors rätt att delta fritt, säkert och utan inblandning i politiska processer – att bygga partnerskap mellan män och kvinnor. En presentation hölls om IPU:s studie om sexism, trakasserier och våld mot kvinnliga parlamentariker. Parlamentarikerna konstaterade under mötet att män och kvinnor ska arbeta sida vid sida för att uppnå jämställdhet i politiken och i samhället i stort. Många kulturella och samhälleliga hinder finns i dag som hindrar detta. En paneldiskussion hölls också i kommittén om säkerställandet av kvinnors och flickors rättigheter och tryggande av deras framtid under krig och konflikter.

Kommittén för internationell humanitär rätt

Under kommitténs möten i Genève var representanter inbjudna från Internationella rödakorskommittén (ICRC) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Monica Green (S), medlem i kommittén, rapporterade från fältresan till Libanon som ägde rum den 30 maj–2 juni, och IPU:s medlemmar uppmanades att följa upp de resultat och rekommendationer som utarbetats efter resan. Det framhölls bland annat vikten av att inte bara stötta syriska flyktingar utan även Libanon som mottagarland, då dramatiska förändringar skett i Libanon: 1,5 miljoner flyktingar hade anlänt till landet med en befolkning på bara 4 miljoner invånare. Kommittén fick en presentation av situationen för flyktingar världen över. Beslut togs om att genomföra en fältresa till Grekland för att studera situationen för flyktingar och deras behov, samt behoven hos Grekland som mottagarland.

En handbok presenterades som tagits fram av ICRC och IPU i samarbete: Internationell humanitär rätt: handbok för parlamentariker, som syftar till att stötta parlament i att vidta åtgärder för internationell humanitär rätt.

Styrande rådet

IPU:s styrande råd tog emot ett antal rapporter från arbetsgrupper och kommittéer inom IPU. Rådet godkände Swazilands ansökan om medlemskap, vilket innebar att IPU ökade från 170 till 171 medlemsländer.

Vidare godkände rådet instiftandet av en parlamentarisk solidaritetsfond inom IPU, som syftar till att stötta deltagandet av parlament, särskilt små önationer under utveckling.

Rådet tog emot information om IPU:s ekonomiska situation – två medlemsländer hade inte betalat sina medlemsavgifter under två år, och beslut togs i enlighet med IPU:s stadgar om att införa sanktioner när det gäller röstning för dessa två länder.

Det informerades också om läget för IPU:s inkomster och utgifter som såg goda ut och rådet godkände IPU:s budget för 2017 på 15 927 300 schweiziska franc.

I fråga om IPU:s samarbete med FN-systemet framhölls bland annat den nya samarbetsöverenskommelsen som hade förhandlats under en tid och som signerats i juli 2016 mellan generalsekreterarna för båda organisationerna. Den nya överenskommelsen gav erkännande till IPU som organisationen för världens parlament och gav det strategiska partnerskapet mellan IPU och FN en starkare roll. I juli 2016 antog också FN:s generalförsamling med konsensus en resolution om interaktion mellan FN, nationella parlament och IPU.

Styrande rådet tog också emot IPU:s uppdaterade strategi för 2017–2021, som belyste behovet av demokrati för att bättre kunna skapa utveckling och fred för människor överallt.

Rådet godkände de rekommendationer som lagts fram i samband med församlingen av arbetsgrupper och kommittéer, bland annat arbetet i kommittén för parlamentarikers mänskliga rättigheter, där 10 beslut tagits i fråga om 129 parlamentariker som blivit utsatta.

När frågan om IPU:s kommande höstförsamling 2017 togs upp – IPU:s 137:e församling den 14–18 oktober 2017 – begärdes votering av den ukrainska delegationen, som motsatte sig valet av värdland. Resultatet av omröstningen blev 138 röster som bekräftade valet av Ryssland som värdland, 19 röster som motsatte sig val av värdland, och 5 avstående röster. Den svenska delegationen var ett av de länder som röstade emot. Styrande rådet återbekräftade därmed att höstförsamlingen 2017 arrangeras i Sankt Petersburg i Ryssland.

Bilaterala möten

Bilaterala möten hölls i Genève, med delegationerna från Armenien, Irak och Ukraina. Med delegationen från Irak diskuterades främst frågor om terrorism, utländska IS-soldater i Irak och Syrien och hur länder kan samarbeta för att ställa återvändande IS-soldater inför rätta.

Med delegationen från Armenien diskuterades östliga partnerskapet, samarbetet med EU, utbildningsfrågor, säkerhetsfrågor och relationen till Ryssland. Delegationen från Ukraina tog med den svenska IPU-delegationen upp frågan om IPU:s beslut att hålla höstförsamlingen 2017 i Sankt Petersburg.

Den svenska delegationen

Den svenska IPU-delegationen som deltog vid IPU:s höstförsamling i Genève bestod av delegationsledare och ordförande för riksdagens IPU-delegation, Krister Örnfjäder (S), förste vice ordförande Anti Avsan (M), andre vice ordförande Monica Green (S), Teres Lindberg (S), biträdande riksdagsdirektör Claes Mårtensson som deltog i det parallella generalsekreterarmötet ASGP (Association of Secretaries General of Parliaments), IPU-delegationens delegationssekreterare Helena Lundstedt samt biträdande delegationssekreterare Björn Sondén.

Resor, seminarier och övriga IPU-möten

Krister Örnfjäder (S) har fortsatt att delta i styrgruppen för 12 plus. Styrgruppen förbereder och samordnar frågor inför de två årliga IPU-församlingarna och möttes i Bryssel, Belgien den 21–22 februari och den 2–3 oktober. Under 2017 tar Portugal över ordförandeskapet för 12 plus gruppen efter Belgien, som varit ordförandeland under fyra års tid.

En parlamentarisk konferens om WTO-frågor anordnas av IPU och EU-parlamentet i samarbete och möts årligen. Konferensen är en sammanslutning av parlamentariker som övervakar WHO i syfte att stärka demokratin på internationell nivå genom att bidra med en parlamentarisk dimension till multilateralt samarbete kring handelsfrågor. Syftet är att arbeta för att kunna utkräva ansvar utifrån medborgarperspektiv, övervaka förhandlingarna, inhämta information om Dohaförhandlingarna, interagera med relevanta WTO-förhandlare och experter samt utbyta information med parlamentariker från andra länder. Konferensens arbete leds av IPU:s styrgrupp, och Krister Örnfjäder (S) och Anti Avsan (M) ingår som medlemmar. År 2014 utsågs Krister Örnfjäder (S) till ordförande för styrgruppen. Den 13–14 juni deltog Krister Örnfjäder (S) i den årliga sessionen av WTO:s parlamentariska konferens i Genève, Schweiz, inklusive möte med parlamentariska styrgruppen för WTO. Den 27–28 september deltog Krister Örnfjäder även vid styrgruppens möten i Bryssel i Belgien.

Inom den nordiska IPU-kretsen finns ett väl fungerande samarbete inför, under och efter de två årliga församlingarna. Värdskapet för gruppens möten roterar, och under året har den finska delegationen stått värd för två förberedande möten i Helsingfors den 1–2 mars och den 6–7 oktober. Under 2017 tar Island över värdskapet.

Den 8–9 februari deltog den svenska IPU-delegationen i den parlamentariska FN-utfrågningen i New York, som arrangeras av IPU och FN i samarbete. 2016 års utfrågning handlade om den globala narkotikaproblematiken och stärkandet av responsen kring detta på global nivå, och syftade till att bidra med ett parlamentariskt inspel till den förberedande processen inför Ungass i april 2016 – Special Session of the United Nations General Assembly on the World Drug Problem (FN:s generalförsamlings särskilda högnivåsession om narkotika). Utfrågningen utmynnade i en deklaration.

Anti Avsan (M) deltog därefter i egenskap av ordförande för IPU:s kommitté för FN-frågor, i den svenska regeringsdelegationen till Ungass den 19–21 april. Mötet samlade medlemsstaternas presidenter, ministrar och tjänstemän för att diskutera de globala narkotikautmaningarna. Även representanter för intresseorganisationer på regional och global nivå deltog. I samband med Ungass antog FN:s medlemsstater en deklaration för att minska drogproblemen i världen, som kompletterar andra befintliga beslut, där de förbinder sig att arbeta för att minska både efterfrågan och tillgången på narkotika.

Den 18–20 juli deltog Anti Avsan (M) vid 2016 session of the UN High Level Political Forum on Sustainable Development i New York, som är FN:s centrala plattform för uppföljning och översyn av Agenda 2030 för hållbar utveckling och de hållbara utvecklingsmålen. En resolution antogs i generalförsamlingen som tydligt talar om parlamentens roll i arbetet med målen för hållbar utveckling. Här nämns även den särskilda betydelse som IPU:s permanenta kommitté för FN-frågor har i sammanhanget.

IPU-seminarier har anordnats i riksdagen under året med IPU-delegationen som arrangör. Ett välbesökt seminarium anordnades den 14 september i riksdagens andrakammarsal om hanteringen av sexuellt våld i fält och den påstådda tystnadskulturen inom FN och frågan om Sveriges plats i säkerhetsrådet kan göra skillnad diskuterades bland annat. Inbjudna panelister var Anders Kompass, UD-anställd och före detta chef vid FN:s kontor för mänskliga rättigheter i Genève, Inga-Britt Ahlenius, tidigare revisionschef inom FN, Aleksander Gabelic, ordförande för Svenska FN-förbundet, samt Paul Murray, juridisk rådgivare vid Nordic Centre for Gender in Military Operations, Försvarsmakten. Moderator var Ivar Ekman, programledare för P1 Konflikt.

Den svenska IPU-delegationen, som utgör styrelsen för riksdagens Interparlamentariska grupp som förvaltar Stiftelsen Braathens fond, utdelade också resestipendier under året för studier på magister/master-nivå som användes för fältresor utomlands vårterminen 2016 för att samla in material till grund för uppsatsskrivning. Inriktningen var FN:s nya globala mål för hållbar utveckling med anknytning till mål 16 (det s.k. Governance målet) – om hur demokratiutveckling kan göra skillnad i världen. Stipendier utdelades till Rebecca Rehn, student vid mastersprogrammet i Sustainable Management vid Uppsala universitet, som genomfört fältstudie i Myanmar, Burma. Temat var det ökade samarbetet mellan multinationella företag och FN samt partnerskapets roll i den hållbara utvecklingsagendan. Rose C Rono, student vid mastersprogrammet i mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet, fick stipendium för fältstudie till Kerich, Kenya, om korruption och dess eventuella effekter inom The Constituenc Development Fund (CDF), ett initiativ från den kenyanska regeringen som syftar till att stödja och driva den sociala utvecklingen i samhället från gräsrotsnivå.

Framåtblickande

IPU fortsätter sitt intensiva arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor. IPU arbetar aktivt för bekämpandet av våld mot kvinnor. Det svenska engagemanget i IPU är fortfarande starkt då samtliga av de svenska IPU-ledamöterna är invalda och arbetar i IPU:s olika kommittéer och arbetsgrupper. Sverige ger ett fortsatt starkt stöd i form av engagemang och arbete men även genom Sidas ekonomiska bidrag.

IPU-delegationen ser fram emot att fortsatt få återrapportera och debattera om sitt arbete i riksdagens kammare. IPU-delegationen har som ambition att under mandatperioden på olika sätt arbeta aktivt med informationsspridning och att väcka debatt. Under 2017 firar riksdagens medlemskap i IPU 125 år och en rad jubileumsaktiviteter planeras av riksdagens IPU-delegation inför 2017, för att sprida information nationellt om IPU och det arbete som organisationen bedriver.

Nyligen genomförda och kommande församlingsmöten

IPU:s 134:e församling i Lusaka, Zambia, den 19–23 mars 2016.

IPU:s 135:e församling i Genève, Schweiz, den 23–27 oktober 2016.

IPU:s 136:e församling i Dhaka, Bangladesh, den 1–5 april 2017.

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

IPU:s 137:e församling i Sankt Petersburg, Ryssland, den 14–18 oktober 2017.
Redogörelsen bereds i utskott

Händelser

statustext: Redogörelsen bereds i utskott Inlämnad: 2017-02-15 Bordlagd: 2017-02-16 Hänvisad: 2017-02-17 Motionstid slutar: 2017-03-03

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.