Redogörelse till riksdagen 2017/18:RS1

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017

Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 14 februari 2018 beslutat om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017.

Urban Ahlin (S) Håkan Bergman (S) Berit Högman (S)
talman (ordförande)    
Elin Lundgren (S) Eva Sonidsson (S) Tobias Billström (M)
Cecilia Magnusson (M) Hans Wallmark (M) Mattias Karlsson (SD)
Jonas Eriksson (MP) Anders W Jonsson (C)  

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Claes Mårtensson

(Biträdande riksdagsdirektör)

1

2017/18:RS1

2

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

All offentlig makt i Sverige utgår från folket

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.

Riksdagen är folkets främsta företrädare

Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 utskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet

Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser, det stöd och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete

vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Innehållsförteckning

Året som gått .................................................................................................. 4
Resultatredovisning ........................................................................................ 6
1 Utgångspunkter ......................................................................................... 6
1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag.......................................................... 6
1.2 Ledning................................................................................................ 6
1.3 Styrning och uppföljning ..................................................................... 7
1.4 Personal och organisation .................................................................... 9
2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2017...................................... 11
3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2017..................................... 14
3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A....................................... 14
3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B............................. 30
3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C..................................... 39
3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D.............. 48
3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E............................. 52
Finansiell redovisning................................................................................... 65
4.1 Resultaträkning..................................................................................... 65
4.2 Balansräkning....................................................................................... 66
4.3 Anslagsredovisning .............................................................................. 68
4.4 Tilläggsupplysningar och noter ............................................................ 70
4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter.......................................... 86

3

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  Året som gått
  Vid riksmötets öppnande i september fick alla riksdagsledamöter en liten skrift
  i sin hand med titeln Riksdagsordningen 400 år. Det var en av flera aktiviteter
  under året för att uppmärksamma att Sveriges första riksdagsordning såg da-
  gens ljus 1617. Det var då rikskansler Axel Oxenstierna utarbetade ett förslag
  till riksdagsordning, han tyckte att det behövdes tydliga spelregler för riksda-
  gens arbete. Så småningom blev det en lag, som ändrats med tidens gång.
  I dag är riksdagsordningen ett av flera styrdokument för Riksdagsförvalt-
  ningen i uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Förvaltningen
  ska alltid prioritera stödet till kammarens och utskottens arbete, de områden
  som riksdagsordningen fokuserar på. Det gör vi bland annat genom att se till
  att planeringen för kammarens arbete är god och att stödet till utskotten fun-
  gerar väl och utvecklas.
  För att den parlamentariska beslutsprocessen ska fungera behöver förvalt-
  ningen också se till att förutsättningar finns i ett längre perspektiv. Under året
  har förvaltningen särskilt fokuserat på några viktiga områden: valförberedel-
  ser, säkerheten i riksdagen, renovering av ledamotshuset och demokratijubi-
  leet.
  Förberedelserna inför nästa års riksdagsval är i full gång. Arbetet involverar
  hela förvaltningen. För att arbetet ska ske så smidigt, effektivt och koordinerat
  som möjligt finns en valsamordning som håller ihop helheten.
  Säkerhet i bred bemärkelse är också en central fråga. Det förändringsarbete
  som påbörjades under 2016 har fortsatt under 2017. Flera nya kompetenser har
  rekryterats och nya arbetssätt har börjat användas. Vi arbetar alltmer systema-
  tiskt med säkerhet utifrån strategiska bedömningar av skyddsvärden, hot och
  sårbarheter. En viktig del är informationssäkerheten, som särskilt gör sig gäl-
  lande i samband med riksdagsval.
  Riksdagens hus ska även i framtiden fungera för riksdagsarbetet. Renove-
  ringar och moderniseringar är därför nödvändiga. Under året har intensiva för-
  beredelser pågått inför den renovering av ledamotshuset som ska starta hösten
  2018. Det handlar bland annat om att säkerställa att fastigheten anpassas till
  de verksamhetsbehov som finns hos ledamöter, partikanslier och förvaltningen
  och att omflyttningarna går smidigt.

4

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Demokratijubileet ska högtidlighålla att det är 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Den parlamentariska kommitté som riksdagsstyrelsen utsett till att förbereda jubileet 2018–2022 får stöd av ett demokratisekretariat som förvaltningen nu bygger upp.

Inledningsvis nämnde jag vikten av spelregler för riksdagens arbete. Samma sak gäller för Riksdagsförvaltningen. Vi skapar gemensamma spelregler för att kunna samarbeta enligt vår vision Tillsammans för riksdagens bästa. Under året har förvaltningen arbetat med ett förslag till medarbetarpolicy, en gemensam plattform för hur vi vill förhålla oss till varandra. Vi strävar efter en arbetsplatskultur där alla känner trygghet, tillit och delaktighet.

Kathrin Flossing

Riksdagsdirektör

5

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  Resultatredovisning
  1 Utgångspunkter
  1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag
  Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt
  till staten och bestämmer hur statens medel ska användas.
  Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till
  uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren,
  utskotten, EU-nämnden, övriga riksdagsorgan och ledamöterna får det stöd
  och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera all-
  mänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden
  som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen
  för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och
  förvaltningsuppgifter.
  Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar
  för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
  • svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
  • svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikans-
  lier
  • främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete
  • vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
  • vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.
  Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De grund-
  läggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen och
  Riksdagsförvaltningens instruktion.1 Mer detaljerade bestämmelser finns i fö-
  reskriften om förvaltningens arbetsordning. I den så kallade BEA-lagen finns
  ekonomiadministrativa bestämmelser.2
  1.2 Ledning
  Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksda-
  gens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen
  överlägger om planering av riksdagsarbetet och beslutar i ärenden av större
  vikt som rör förvaltningen. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice
  talmännen och gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrel-
  sen. De har yttranderätt men deltar inte i riksdagsstyrelsens beslut.
  Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är
  föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamots-
  rådet. I det samråder förvaltningen och ledamöter om frågor som är av större
  1 Lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.
  2 BEA-lagen, lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myn-
  digheter.
6  
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

vikt eller principiell betydelse för ledamöterna, som till exempel deras administrativa stöd, tekniska utrustning och lokaler.

Förvaltningens ledningsgrupp samråder kring övergripande frågor som rör förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören och avdelningscheferna.

1.3 Styrning och uppföljning

Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Planering och beslut

Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen.3 I styrelsens uppgifter ingår också att lägga fram förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv.4 Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om.

Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget som tillsammans med bland annat verksamhetsplanen och anslagsdirektivet är styrande för verksamheten under året.

Verksamheten är indelad i följande fem uppdragsområden som utgår från förvaltningens övergripande uppdrag:

A.Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

B.Stöd och service till ledamöter och partikanslier

C.Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

D.Vård och bevarande av byggnader och samlingar

E.Myndighet och arbetsgivare.

Prioriteringar 2017

Riksdagsstyrelsen fattade i december 2016 beslut om förvaltningens verksamhetsplan. Planen beskriver vad förvaltningen ska göra under 2017 för att nå de långsiktiga målen i den strategiska planen. Förvaltningen ska säkerställa att de it-system som stöder den parlamentariska berednings- och beslutsprocessen är stabila och tillförlitliga. Det digitala stödet till utskottens och EU-nämndens arbete ska vidareutvecklas. Förvaltningen ska fortsätta att förbättra servicen till ledamöterna, bland annat genom att förvalta och utveckla servicecentret.

3 Riksdagsstyrelsen beslutade om en strategisk plan för 2015–2018 den 25 mars 2015 och reviderade planen den 16 mars 2016. Verksamhetsplanen för 2017 beslutades den 14 december 2016.

4 Riksdagsstyrelsen beslutade om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen 2017 den 14 december 2016.

7

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  Satsningar på ett förstärkt säkerhets- och informationssäkerhetsarbete fortsät-
  ter.
  I planen ingår också att göra riksdagens arbete mer synligt, till exempel
  genom att förbereda för riksdagens högtidlighållande av demokratins genom-
  brott i Sverige. Den digitala kommunikationen om riksdagen ska utvecklas
  både tekniskt och innehållsmässigt för att möta nya behov och förväntningar.
  Riksdagens fastigheter ska förvaltas på ett professionellt sätt och svara mot
  verksamhetens behov, bland annat genom strategisk lokalplanering och pro-
  jekteringsarbete för ledamotshuset.
  Förvaltningen ska fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för ett ef-
  fektivt ledarskap. Här ingår till exempel att utveckla medarbetarskapet i för-
  valtningen och utvärdera arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen.
  Riksdagsförvaltningen ska i första hand prioritera verksamheten inom upp-
  dragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Därefter ska verk-
  samheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter och parti-
  kanslier prioriteras.
  Resultatet av förvaltningens arbete redovisas i korthet i avsnitt 2 Samman-
  fattning – resultat och utveckling 2017.
  Uppföljning och kontroll
  Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig uppföljning och kon-
  troll av verksamheten och budgeten. Den förvaltningsinterna uppföljningen
  resulterar bland annat i tertialrapporter, en helårsrapport och en årsredovis-
  ning.
  Riksdagsförvaltningen arbetar också med intern styrning och kontroll uti-
  från bestämmelserna i BEA-lagen. Intern styrning och kontroll är den årliga
  process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet
  fullgör sitt verksamhetsansvar.
  Under 2017 har förvaltningen identifierat ett antal risker som bedömts vara
  prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjlig-
  heter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för
  att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen.
  Som ett komplement till riskanalyserna genomför samtliga budgetansva-
  riga chefer en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den
  egna verksamheten.
  I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens led-
  ning om den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i
  förekommande fall eventuella brister.
  Revision
  Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att själv-
  ständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och
  kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verk-
  samhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision.
8  
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar till riksdagsstyrelsen två gånger om året.

Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar att Riksdagsförvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, att den ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt att anslagsmedel och inkomster använts enligt anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpropositionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. Riksdagsdirektören informerar och svarar på konstitutionsutskottets frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.

1.4 Personal och organisation

Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång är en kunnig och skicklig personal. Yrkesgrupperna förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Förvaltningens värdegrund slår fast att förvaltningen ska ge ett professionellt stöd i demokratins tjänst och att stödet ska präglas av kvalitet, kompetens och engagemang. Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 3.5.

Vissa delar av förvaltningens organisation har setts över under året. Syftet är att göra verksamheten mer ändamålsenlig och effektiv. Arbetet vid Riksdagsbiblioteket har omorganiserats från tre till två sektioner. På kommunikationsavdelningen har ett sekretariat inrättats med uppgift att samordna det stundande demokratijubileet, då riksdagen under 2018–2022 ska uppmärksamma och högtidlighålla att det är 100 år sedan demokratins genombrott i Sverige.

9

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

10

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2017

I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.

Kammare och utskott – uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Arbetet i kammaren har genomförts enligt plan.

Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.

Utskotten och EU-nämnden har fått ett väl fungerande stöd.

Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.

Riksdagsförvaltningen har fortsatt att arbeta för att förbättra it-systemen som stöder den parlamentariska processen. Förvaltningen har även genomfört en förstudie för att utreda en modernisering av det tekniska kammarstödet. En övning med krigsdelegationen har genomförts på en plats utanför riksdagen som ett led i att stärka kontinuitetsförmågan och möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden.

Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Ledamöterna är nöjda med förvaltningens stöd och service.

Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med hög kvalitet.

Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt och effektivt.

Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits.

Under året slutförde Riksdagsförvaltningen arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Ett arbete för att utveckla Intranätet med tjänster som stöder servicecentret har också genomförts, och förvaltningen har fastställt nya rutiner för ansvar, hantering och inköp av riksdagens gåvo- och försäljningssortiment. Samarbetet mellan utredningstjänsten, Riksdagsbiblioteket och utvärderings- och forskningssekretariatet har utvecklats för att ytterligare stärka stödet till ledamöterna.

2017/18:RS1

11

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidareinformatörer, skolor och speciella målgrupper har fått möjligheter att få information och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Det har blivit enklare att söka i, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler.

Tv-produktionen kring riksdagens arbete har fungerat väl.

Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara stort och verksamheten håller hög kvalitet.

Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.

Riksdagsförvaltningen har påbörjat arbetet inför riksdagsvalet 2018 bland annat genom att ta fram ett koncept för hur information på riksdagens webbplats och andra digitala tjänster ska utformas. Förvaltningen har även förberett för det demokratijubileum som inleds 2018. En ändrad logotyp för Sveriges riksdag har beslutats och införts under året.

Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan.

Fastigheter och interiörer förvaltas enligt upprättade planer.

Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har huvudsakligen bedrivits enligt plan.

Riksdagsförvaltningen fortsätter att se över och utveckla processerna för förvaltning av fastigheter och interiörer. Bland annat har arbetssättet för att hantera olika förfrågningar utvecklats och servicenivåer etablerats. Arbetet med strategisk lokalplanering har fortsatt och har bland annat innehållit förberedelser för att anskaffa övernattningsbostäder och hyra externa kontorslokaler.

Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E

Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare, även om sjukfrånvaron har ökat och miljömålen inte nåtts i alla delar. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Förvaltningen har nått sina arbetsmiljömål.

Sjukfrånvaron har ökat.

Förvaltningen har rätt kompetens på rätt plats.

12

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tillgången till it-stöd är stabil.

Förvaltningen når huvuddelen av sina miljömål.

Riksdagsförvaltningen har fortsatt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Ett förslag till medarbetarpolicy har tagits fram, arbetet med värdegrunden har fördjupats och arbetet med att förbättra arbetsprocesser har fortsatt. Under 2017 genomfördes en mätning av klarspråksarbetets effekter. Mätningen visar att medarbetarna i Riksdagsförvaltningen har god kännedom om klarspråk.

Intäkter, kostnader och transfereringar

Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden (tkr)

  2017 2016 2015
Intäkter5 46 686 45 404 33 330
Kostnader –1 489 626 –1 997 239 –1 567 856
Nettokostnad –1 442 940 –1 951 835 –1 534 526
Transfereringar –504 766 –500 670 –495 720
Totalt –1 947 706 –2 452 505 –2 030 246

De lägre kostnaderna för 2017 jämfört mot 2016 beror främst på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har minskat jämfört med föregående år.

5 Ränteintäkt i avsättningen till ledamöters pensioner ingår i beloppet. Bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) är –0,4 procent (samma bruttoränta som 2016).

2017/18:RS1

13

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2017

I detta avsnitt redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde och de resultat som har uppnåtts.

3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten m.m. Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också kontrollera regeringen. Innan riksdagens kammare fattar beslut måste alla ärenden beredas i ett utskott. Utskotten arbetar också med EU-frågor och följer upp och utvärderar riksdagsbeslut. Tillsammans utgör kammaren och utskotten kärnan i riksdagens verksamhet, och förvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera detta uppdragsområde.

I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens, EU-nämndens samt talmannens och de vice talmännens arbete samt riksdagens internationella arbete. Förvaltningens produktion och försäljning av riksdagstryck hör också hit.

Resultat och utveckling – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Arbetet i kammaren har genomförts enligt plan.

Under 2017 har arbetet i kammaren genomförts enligt plan. I några fall har kompletterande ändringar gjorts i sammanträdesplanen för att anpassa kammararbetet efter förändrade förutsättningar.

Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.

Riksdagens protokoll har under 2017 tillgängliggjorts i rätt tid i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.

Utskotten och EU-nämnden har fått ett väl fungerande stöd.

Riksdagsförvaltningen har bistått vid utskottens beredning av ärenden samt i övriga åtaganden som ingår i utskottens arbete. Förvaltningen har även bistått EU-nämnden i de samråd som hållits med regeringen. Tekniska avvikelser förekom i tre betänkanden under 2017. Felen påverkade inte riksdagens beslut.

Vid inkommande internationella besök har förutsättningarna varit goda för möten av hög kvalitet.

Riksdagsledamöterna ska ges möjlighet att i första hand få möta sina motsvarigheter från ett gästande parlament. Vid samtliga inkommande internationella besök under året har riksdagsledamöterna träffat sina utländska motsvarigheter.

14

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Riksdagsförvaltningen har fortsatt att arbeta för att förbättra it-systemen som stöder den parlamentariska processen. Förvaltningen har även genomfört en förstudie för att utreda en modernisering av det tekniska kammarstödet. En övning med krigsdelegationen har genomförts på en plats utanför riksdagen som ett led i att stärka kontinuitetsförmågan och möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden.

Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A (tkr)

  2017 2016 2015
Intäkter 3 287 3 989 3 077
Kostnader –214 565 –195 892 –188 951
Nettokostnad –211 278 –191 903 –185 874
Transfereringar –15 659 –15 535 –15 913
Totalt –226 937 –207 438 –201 787

Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. Kostnadsökningen hänförs framför allt till förbättring av it-syste- men som stöder den parlamentariska processen. Dessa redovisas från och med 2017 under uppdragsområde A. Även fördelade lönekostnader har ökat något.

Talmannen och de vice talmännen

Talmannen leder riksdagsarbetet och har därmed det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Talmannen leder även kammarens sammanträden och är riksdagens främsta representant.

Talmannen och de tre vice talmännen utgör tillsammans riksdagens talmanspresidium. Presidiet träffas regelbundet för att avhandla frågor som rör ledningen av riksdagens arbete. De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. När de inte gör det deltar de vice talmännen i riksdagsarbetet på samma sätt som de andra riksdagsledamöterna. Talmannen har däremot en ersättare i kammaren.

Arbetet i och kring kammaren

Varje år kommer det in ett stort antal ärenden till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren.

Riksdagsförvaltningen registrerar och kontrollerar alla ärenden, inklusive EU-ärenden6, och föreslår till vilket utskott ärendena ska hänvisas.

Förvaltningen ansvarar även för det löpande stödet till arbetet i kammaren, bland annat konstitutionell rådgivning, för planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperioden samt för granskning av interpellationer, skriftliga frågor, motioner m.m.

6 Förvaltningens EU-samordningsarbete redovisas i efterföljande avsnitt.

2017/18:RS1

15

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  En viktig uppgift för Riksdagsförvaltningen är att stödja planeringen av ar-
  betet i kammaren. Utgångspunkten är att beslut ska kunna fattas i rätt tid och
  i rätt ordning, att det ska finnas utrymme för oförutsedda debatter och att ar-
  betsbelastningen ska vara rimlig. Centralt är att kammarplaneringen ska göra
  det möjligt för riksdagen att fatta beslut om propositioner m.m. som lämnats
  in, och som beretts i utskotten. Kammarplanerna ska också underlätta för le-
  damöternas planering av eget arbete och ge utrymme för ledamöternas aktivi-
  teter utanför riksdagen, till exempel för arbete i valkretsen.
  Kammarens sammanträdestillfällen fastställs i sammanträdesplaner som
  beslutas av talmannen efter samråd med riksdagsstyrelsen. För att anpassa
  kammararbetet efter förändrade förutsättningar har kompletterande ändringar
  i sammanträdesplanen gjorts under året. Detta har till exempel skett för att
  kunna bereda plats för aktuella debatter och för att justera antalet tillfällen för
  interpellationssvar efter hur många interpellationer som har lämnats in. Vid ett
  tillfälle har debattordningen för betänkandena behövt ändras så sent som da-
  gen innan sammanträdet. Ändringen var nödvändig för att de betänkanden som
  innehöll lagstiftning som skulle träda i kraft i närtid skulle bli färdigdebatte-
  rade till voteringen samma dag. Den bakomliggande orsaken var att den an-
  mälda talartiden för vissa betänkanden visade sig bli betydligt längre än ut-
  skottens uppskattade talartid.
  Under riksmötet 2015/16 inledde Riksdagsförvaltningen tillsammans med
  Regeringskansliet en försöksverksamhet för att minska antalet försenade in-
  terpellationssvar. Under försöksperioden tillämpades en ordning som innebar
  att statsrådens besvarande av interpellationer schemalades. En uppföljande
  statistik för riksmötet 2015/16 och 2016/17 visade att förseningsgraden hade
  minskat och ordningen med statsrådens schemaläggning för att besvara inter-
  pellationer permanentades.

16

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Tabell 3 Antal inlämnade dokument till kammarkansliet

  2017 2016 2015
Propositioner 170 142 129
Skrivelser 52 52 49
Framställningar 4 8 2
Redogörelser 22 22 22
Följdmotioner 268 228 153
Motioner från allmänna motionstiden 3 847 3 409 3 196
Händelsemotioner 0 17 2
Interpellationer 710 719 855
Skriftliga frågor 1 807 1 608 1 201
Betänkanden* 350 319 288
Utlåtanden*8 18 24 11
Riksrevisionens granskningsrapporter 37 32 22
Totalt 7 285 6 564 5 930

* Posterna avser ärenden som har inkommit och behandlats av kammaren.

Antalet propositioner har ökat under 2017 jämfört med föregående år, medan antalet skrivelser ligger på en jämn nivå. Som en följd av det ökade antalet propositioner har även antalet följdmotioner ökat. Antalet inlämnade skriftliga frågor har också ökat, medan interpellationerna har minskat i antal jämfört med 2016 och 2015. Antalet motioner från allmänna motionstiden har ökat stadigt sedan 2015.

Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av sammanträde

  2017 2016 2015
Ärendebehandling 317 302,5 289,5
Voteringar 12 11 9,5
Interpellationsdebatter 183 213 270
Information från regeringen 6,5 7 6,5
Frågestunder 36 36 27
Partiledardebatter, aktuella debatter m.m. 31 34,5 36,5
Övrigt 7 5 5,5
Totalt 592,5 609 644,5

Det totala antalet timmar som kammaren sammanträder har minskat jämfört med 2016 och 2015. Under 2017 har interpellationsdebatter utgjort ungefär 31 procent av kammarens tid. Tiden för ärendebehandling har ökat i förhållande till föregående år eftersom antalet betänkanden också har ökat.

Tiden för information från regeringen, som under 2017 endast utgörs av återrapportering från Europeiska rådets möten, har minskat något jämfört med

7 Motionen hänvisades inte till något utskott.

8 Granskningsutlåtanden och prövningsutlåtanden redovisas här gemensamt. För separat redovisning se tabell 6.

17

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017  
  året innan. Återrapportering från Europeiska rådets möten har under 2017 ägt
  rum vid sex tillfällen, samma antal som under 2016 och 2015.  
  Man kan också notera en minskning i tiden för kategorin partiledardebatter,
  aktuella debatter m.m. jämfört med både 2016 och 2015.    
  Tiden för frågestunder ligger kvar på samma högre nivå som 2016. Bak-
  grunden är de nya debattreglerna som tillåter något längre frågestunder.  
  Kammarens sammanträden har teckentolkats vid sex tillfällen under året.
  Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid
  kammarens sammanträden. Riksdagens protokoll har under 2017 tillgänglig-
  gjorts i rätt tid i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.    
  EU-samordning      
  Riksdagsförvaltningen ansvarar för att grundläggande skriftlig information om
  EU-frågor når utskotten och EU-nämnden. Förvaltningen bidrar även i ut-
  vecklingen av riksdagens EU-kompetens genom att anordna seminarier för
  tjänstemän. Under 2017 arrangerades tre sådana seminarier. De rörde ämnena
  brexit – EU utan Storbritannien, rättsstaten och EU samt EU-kommissionens
  arbetsprogram 2018. Tillsammans med EU-kommissionens representation i
  Sverige anordnades en studieresa för förvaltningens tjänstemän till EU-
  kommissionen i Bryssel. Genom riksdagens representant vid EU:s institution-
  er följer förvaltningen den aktuella EU-politiken på plats i Bryssel. EU-
  representanten rapporterar till riksdagen om händelseutvecklingen inom olika
  politikområden. EU-representanten är också riksdagens länk till Europaparla-
  mentet och till andra nationella parlament med representation vid EU:s in-
  stitutioner. EU-representanten bistår vid behov även ledamöterna i deras del-
  tagande i interparlamentariska möten inom ramen för EU-samarbetet. Under
  2017 deltog ledamöter i 21 sådana möten. EU-representanten bistod ledamö-
  terna i deras deltagande vid 11 tillfällen. Bland dessa möten ingick det konsti-
  tuerande mötet för den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för
  Europol.      
  Tabell 5 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska EU-
  konferenser      
    2017 2016 2015
  Inbjudningar 27 30 37
  Antal möten med deltagare från riksdagen 21 23 28
  Antal ledamöter totalt 53 67 71
  Kostnad (tkr)9 616 654 661

9 Avrundat till närmaste tusental. Inkluderar kostnader för ledamöter och medföljande tjänstemän. Kostnaderna redovisas i tabellen det år de utbetalas, vilket innebär att i beloppet för 2017 ingår 62 tkr för resor gjorda under 2016.

18

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Kammarens och utskottens planering ska göra det möjligt för riksdagen att inom åtta veckor ta ställning till om ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Åttaveckorsfristen gäller enligt EU:s fördrag. Under 2017 avgjordes fem subsidiaritetsärenden av kammaren. Ärendena avgjordes inom åttaveckorsfristen.

Tabell 6 Antal behandlade utlåtanden och inlämnade EU-dokument

    2017 2016 2015
Granskningsutlåtanden* 14 1110 1011
Prövningsutlåtanden* 412 13 1
EU-dokument inlämnade 2 618 2 624 1 963
- varav faktapromemorior13 109
EU-dokument hänvisade för granskning 10 11 13
EU-dokument hänvisade för subsidiaritetsprövning 89 99 27

* Ärenden som efter beredning har inkommit och behandlats av kammaren.

De EU-dokument som kommer in till riksdagen består i huvudsak av dokument från kommissionen inklusive utkast till lagstiftningsakter samt faktapromemorior från regeringen14, dokument från rådet, återrapporter från rådsmöten samt dokument från Europaparlamentet. Att ett större antal EU-dokument har inkommit till riksdagen under 2016 och 2017 förmodas bero på att den innevarande EU-kommissionen, som tillträdde 2014, under dessa år bedrivit ett aktivare arbete med att lägga fram utkast till lagstiftningsakter än 2015, då kommissionens inriktning var mer strategiskt framåtblickande.

Riksdagsförvaltningen har under året bistått riksdagens parlamentariska EU-kommitté i uppdraget från riksdagsstyrelsen att utreda riksdagens arbete med EU-frågor. Arbetet med att ta fram en digital EU-guide för ledamöter slutfördes under 2017 (se vidare uppdragsområde B).

Utskotten och EU-nämnden

De 15 utskotten bereder inkommande propositioner, skrivelser, motioner m.m. Konstitutionsutskottet granskar därutöver statsrådens tjänsteutövning och handläggningen av regeringsärenden. Efter beredningen lämnar utskotten betänkanden med förslag till riksdagsbeslut. Utskotten kan även på eget initiativ lämna förslag till riksdagen.

Till utskotten remitteras även EU-dokument. Vissa innehåller utkast till lagförslag från EU. Om utskottet efter prövningen anser att lagförslaget inte följer subsidiaritetsprincipen lämnar utskottet ett utlåtande till kammaren med

10Ett av utlåtandena 2016 behandlade två EU-dokument.

11Ett av utlåtandena 2015 behandlade två EU-dokument.

12Ett av utlåtandena 2017 behandlade två EU-dokument.

13Uppgifter om antal faktapromemorior har inte redovisats tidigare år. Det tas nu med i redovisningen för att i någon mån förtydliga hur många av de inkomna EU-dokumenten som regeringen har ansett vara av sådan vikt att de föranlett en faktapromemoria.

14Faktapromemorior skrivs av ansvarigt departement om förslag från kommissionen och innehåller uppgifter om förslagets innehåll samt regeringens syn på förslaget eller regeringens preliminära ställningstagande.

2017/18:RS1

19

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  förslag om att riksdagen ska lämna ett så kallat motiverat yttrande till EU. Ut-
  skottet ska också lämna ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter i
  utskottet anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och begär att
  ett utlåtande ska lämnas. Vidare ska alla grön- och vitböcker samt vissa andra
  EU-dokument granskas av det utskott som berörs. Resultatet av granskningen
  ska redovisas i ett utlåtande till kammaren.
  I utskottens uppgifter ingår också att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut
  inom sina områden.
  Varje utskott biträds av ett kansli. Kanslierna planerar utskottens verksam-
  het och stöder utskotten genom att ta fram beredningsunderlag och skriva ut-
  skottens ställningstagande till propositioner, motioner, skrivelser m.m. i be-
  tänkanden, yttranden och utlåtanden. Utskottskanslierna stöder också utskot-
  ten i arbetet med EU-frågor. Kanslierna planerar och medverkar även vid ut-
  skottets utfrågningar, studiebesök och resor samt stöder utskotten i arbetet med
  uppföljning och utvärdering.
  Sammantaget bereder utskotten varje år ett stort antal ärenden. Nedan re-
  dovisas antalet ärenden under 2017 uppdelat per utskott och totalt jämfört med
  föregående år.
  Mängden ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive
  utskotts beredningsområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella.
  Det sammanlagda antalet behandlade propositioner, skrivelser, framställ-
  ningar och redogörelser ökade med cirka 20 procent 2017 jämfört med året
  innan och med cirka 30 procent jämfört med 2015. Även antalet motioner,
  liksom det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden, har ökat under
  de tre senaste jämförelseåren. Antalet behandlade EU-dokument har, efter ök-
  ningen 2016, stannat på cirka 100.
  Tekniska avvikelser, i form av smärre bortfall av text, förekom i tre betän-
  kanden under 2017. Felen påverkade inte riksdagens beslut.

20

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Tabell 7 Utskottens ärendehantering 2017

Utskott Propositioner, Motioner15 EU- Betänkanden,
  skrivelser, fram-   dokument16 utlåtanden,
  ställningar, redo-     yttranden
  görelser      
Konstitu-        
tionsutskottet 27 290 5 37
Finans-        
utskottet 37 186 17 49
Skatte-        
utskottet 19 400 10 36
Justitie-        
utskottet 26 450 12 43
Civilutskottet 12 457 4 27
Utrikes- 20 179 6 23
utskottet
Försvars- 11 118 3 26
utskottet
Socialförsäk- 20 313 1 30
ringsutskottet
Social- 22 483 32
utskottet
Kultur- 5 195 3 13
utskottet
Utbildningsut- 18 365 2 35
skottet
Trafik- 12 319 14 26
utskottet
Miljö- och        
jordbruks-        
utskottet 15 385 6 31
Närings-        
utskottet 17 282 19 34
Arbetsmark-        
nadsutskottet 10 225 3 20
Sammansatta        
utrikes- och        
försvarsutskot- 6 12 6
tet
Totalt 2017 277 4 659 105 468
Totalt 2016 230 4 296 110 425

15Avser både motioner som har lämnats vid allmänna motionstiden och följdmotioner. Det totala antalet behandlade motioner överensstämmer inte med det antal som har lämnats till kammarkansliet (se tabell 3). Det beror dels på att utskotten kan skjuta upp behandlingen av motioner till ett annat riksmöte (till exempel i väntan på en aviserad proposition), dels på att en motion med fler än ett yrkande kan behandlas i olika utskott.

16Till skillnad mot förra året redovisas hänvisade ärenden och ärenden beslutade av utskotten. Med EU-dokument avses grön- och vitböcker, vissa strategiska dokument och lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövats.

21

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Utskott Propositioner, Motioner15 EU- Betänkanden,
  skrivelser, fram-   dokument16 utlåtanden,
  ställningar, redo-     yttranden
  görelser      
Totalt 2015 209 3 493 40 371

Antalet sammanträden minskade något under 2017 och uppgick till sammanlagt 609 för utskotten och 46 för EU-nämnden. Regeringen samrådde med EU- nämnden inför samtliga ordinarie ministerrådsmöten under året. Utöver de ordinarie ministerrådsmötena samrådde regeringen med EU-nämnden inför ett extrainsatt ministerråd.

Under året har utskottskanslierna planerat och medverkat vid 27 offentliga utfrågningar. Seminarier och konferenser har hållits vid 16 tillfällen. För att inhämta information m.m. kan utskotten bjuda in olika regerings-, myndighets- eller organisationsföreträdare till sina sammanträden. Vid 324 tillfällen har nationella organisationer, myndigheter eller regeringsföreträdare besökt utskotten. Utskotten gör också studiebesök och besöker olika delar av Sverige. Totalt gjordes 35 sådana studiebesök.

Tabell 8 Utskottens och EU-nämndens sammanträden, seminarier, resor och besök m.m.17

  Samman- Seminarier Inrikes Studie- Övriga
  träden och konfe- resor besök i besök till
  renser   Sverige
  (varav   utskotten
     
  offentliga      
         
  utfråg-        
  ningar)        
Konstitu- 59 (11) 0 0 3 17
tionsutskottet          
Finans- 46 (4) 3 0 2 16
utskottet          
Skatte- 35 (0) 2 0 2 6
utskottet          
Justitie- 33 (0) 0 0 2 5
utskottet          
Civilutskottet 32 (2) 1 1 2 9
Utrikes- 41 (1) 2 3 2 66
utskottet          
Försvars- 44 (0) 0 0 3 41
utskottet          
Socialförsäk- 39 (1) 0 1 5 9
ringsutskottet          
Social- 45 (2) 1 1 1 59
utskottet          

17 År 2017 är första beräkningsåret för uppgifter om seminarier, resor och besök. Därför anges inga jämförelsesiffror från tidigare år.

22

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Kultur- 30 (2) 2 1 7 19
utskottet          
Utbildnings- 44 (0) 2 0 2 16
utskottet          
Trafik- 37 (2) 0 1 2 21
utskottet          
Miljö- och 39 (0) 1 1 0 11
jordbruks-          
utskottet          
Närings- 37 (2) 1 1 1 6
utskottet          
Arbetsmark- 37 (0) 1 0 1 17
nadsutskottet          
Sammansatta 11 (0) 0 0 0 6
utrikes- och          
försvars-          
utskottet          
Totalt 2017 609 (27) 16 10 35 324
Totalt 2016 626        
Totalt 2015 580        
EU-nämnden 46 0 0 0 0
Totalt 2017 46 0 0 0 0
Totalt 2016 51        
Totalt 2015 51        

För varje riksmöte gör utskottskanslierna en beskrivning av respektive utskottsverksamhet. I verksamhetsberättelserna redovisas utskottens behandling av riksdagsärenden och verksamheten i övrigt.

Utskotten ska följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut inom sina respektive ämnesområden och även arbeta med forsknings- och framtidsfrågor. Till stöd för detta arbete finns utvärderings- och forskningssekretariatet. På uppdrag av utskotten tar sekretariatet, i nära samarbete med utskottskanslierna, fram underlag till uppföljningar och utvärderingar samt forskningsöversikter och framtidsanalyser. Utskotten kan också beställa utvärderingar som utförs av externa utredare för utskottens räkning. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter och öppna utfrågningar publiceras i serien Rapporter från riksdagen. Under 2017 har sammanlagt 22 rapporter publicerats, en minskning med 7 rapporter jämfört med 2016. Sekretariatet ger vidare kanslistöd till Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av sekretariatet har Rifo arrangerat 18 sammankomster i riksdagen under 2017, ungefär lika många som året innan.

Regeringen har haft överläggningar med utskotten i EU-ärenden vid 140 tillfällen, vilket är mer än en dubblering jämfört med 2016 och 2015. Vid nästan lika många tillfällen har regeringen informerat utskotten om EU-frågor. Subsidiaritetsprövningarna ökade från 21 till 102 mellan åren 2015 och 2016

2017/18:RS1

23

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

men minskade något under 2017. Antalet granskningsutlåtanden låg på ungefär samma nivå som tidigare år.

Tabell 9 Utskottens EU-ärenden

  Överlägg- Informations- Subsidiaritets- Gransk-
  ningar tillfällen med prövningar (varav nings-
  med rege- regeringsföre- prövningar som utlåtan-
  ringen i trädare18 lett till ett pröv- den
  EU-   ningsutlåtande)  
  ärenden        
Konstitutions- 5 8 4 (0) 1
utskottet          
Finansutskottet 9 10 15 (4)19 2
Skatteutskottet 20 12 10 (0)
Justitieutskottet 3 7 10 (0) 2
Civilutskottet 4 7 4 (0)
Utrikesutskottet 1 14 2 (0) 4
Försvars- 0 10 2 (0) 1
utskottet          
Socialförsäk- 19 10 1 (0)
ringsutskottet          
Socialutskottet 8 6 0 (0)
Kulturutskottet 12 6 2 (0) 1
Utbildnings- 20 3 1 (0) 1
utskottet          
Trafikutskottet 2 5 14 (0)
Miljö- och jord- 11 16 6 (0)
bruksutskottet          
Näringsutskottet 14 23 17 (0) 2
Arbetsmark- 11 7 2 (1)20 17
nadsutskottet          
Sammansatta 1 0  
utrikes- och för-          
svarsutskottet          
Totalt 2017 140 144 90 (5) 14
Totalt 2016 66 102 (13) 11
Totalt 2015 63 21 (1) 10

Under varje valperiod beslutar utskotten och EU-nämnden om vilka utrikes resor som ska göras. Utskottskanslierna planerar, deltar vid och följer upp utskottens resor. Information om resorna publiceras på riksdagens webbplats. Under 2017 gjorde utskotten sammanlagt 26 utrikes resor. I tabellen redovisas

18Det är första året denna uppgift redovisas. Det finns därför inte med några jämförelsesiffror.

19I ett av fallen har utskottet prövat två dokument i ett utlåtande, det vill säga två av dessa prövningar ledde till ett gemensamt utlåtande.

20Minoritetsutlåtande, ledde inte till att riksdagen skickade ett motiverat yttrande.

24

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

utskottens internationella resor, besök och konferenser, i de fall utskottskanslierna ansvarat för förberedelserna.

Tabell 10 Utskottens och EU-nämndens internationella resor, besök och konferenser21

  Utrikesresor Internationella Internationella besök
    konferenser till utskottet
Konstitutions- 1 3 6
utskottet      
Finansutskottet 0 8 16
Skatteutskottet 2 4 2
Justitieutskottet 2 5 0
Civilutskottet 1 0 0
Utrikesutskottet 6 7 10
Försvarsutskottet 1 4 1
Socialförsäkrings-ut- 1 1 6
skottet      
Socialutskottet 0 2 7
Kulturutskottet 1 0 0
Utbildningsutskottet 2 2 0
Trafikutskottet 2 3 0
Miljö- och jord- 0 4 1
bruksutskottet      
Näringsutskottet 2 4 4
Arbetsmarknads- 2 7 7
utskottet      
Sammansatta 2 0 0
utrikes- och för-      
svarsutskottet      
EU-nämnden 3 1 0
Totalt 28 55 60

Internationell verksamhet

Riksdagen har ett omfattande internationellt besöksutbyte där förvaltningen bistår riksdagens talman, vice talmän och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av besök och resor. Det gäller också vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder.

Talmansresor utgör en viktig del av riksdagens internationella besöksutbyte. Vid en talmansresa består delegationen normalt av talmannen, alternativt en vice talman, två till fyra riksdagsledamöter, och i vissa fall även riksdags-

21 År 2017 är första beräkningsåret för dessa uppgifter. Därför anges inga jämförelsesiffror från tidigare år.

25

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  direktören samt tjänstemän från det internationella kansliet. Programmet be-
  står av möten med landets talman och parlamentsledamöter, stats- och rege-
  ringschefen samt företrädare för institutioner och organisationer som är rele-
  vanta för den bilaterala parlamentariska dialogen. Programmet läggs i samråd
  med Sveriges ambassad i landet och med landets parlament. Under 2017 har
  18 utgående talmansresor genomförts till 21 länder. En av resorna, till
  Washington D.C., gjordes gemensamt av talmännen i den nordisk-baltiska
  kretsen. Motsvarande resor 2016 var 24 till 23 länder och 27 resor till 24 län-
  der 2015.
  Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter ryms
  inom ramen för de interparlamentariska församlingarna. Sammanlagt ingår ett
  hundratal riksdagsledamöter i riksdagens delegationer till de interparlamenta-
  riska församlingarna. Förvaltningen ansvarar för sekretariatsstödet till riksda-
  gens delegationer till Nordiska rådet, Europarådets parlamentariska försam-
  ling, OSSE:s parlamentariska församling (Organisationen för säkerhet och
  samarbete i Europa), den parlamentariska församlingen för Unionen för Me-
  delhavet, Interparlamentariska unionen och Natos parlamentariska församling
  (se tabellen nedan). Vidare biträder förvaltningen riksdagsledamöterna i det
  arktiska samarbetet, Östersjösamarbetet samt vid en rad andra internationella
  möten och konferenser.
  Förvaltningen har också bistått vid ledamöters deltagande i valobservat-
  ioner. Under 2017 medverkade tolv svenska riksdagsledamöter vid totalt fyra
  val i följande länder: Armenien, Albanien, Tyskland och Kirgizistan. Huvud-
  delen av kostnaderna för deltagandet i valobservationerna har belastat OSSE-
  delegationens budget.

26

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Tabell 11 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen

Interparlamentarisk Delegation Antal Kostnader Utbetalt
församling   sessioner och (tkr) bidrag22
    större   (tkr)
    möten    
Nordiska rådet 20 ord. 1 session 2 199 13 548
  20 suppl. 4 presidie-    
    och utskotts-    
    möten    
    1 extra presi-    
    diemöte    
Europarådets parlamenta- 6 ord. 4 sessioner 1 109
riska församling 6 suppl.      
       
OSSE:s parlamentariska 8 ord. 1 session 946 1 003
församling 8 suppl. 1 vintermöte    
     
    1 höstmöte    
Interparlamentariska 5 ord. 1 vårsession 1 111 1 090
unionen talman och 1 höstsession    
     
  2 utskottsle-      
  damöter23      
Den parlamentariska för- 3 ord. 1 session 65 0
samlingen för Unionen 3 suppl.      
för Medelhavet      
       
Natos parlamentariska 5 ord. 1 höstsession 541
församling 5 suppl. 1 vårsession    
     
    Transatlantic    
    Forum    
Cosacsekretariatet24       17
Särskilda uppdrag inom     0  
de interparlamentariska        
församlingarna        
         
Summa 2017     5 971 15 658
Summa 2016     6 132 15 540
Summa 2015     5 867 15 913

22Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst (BNI). För Europarådet och Natos parlamentariska församlingar ges inget bidrag från Riksdagsförvaltningen.

23Vid Interparlamentariska unionens vårsession utvidgades den fasta delegationen med två utskottsledamöter. Därutöver leddes riksdagsdelegationen till vårsessionen av talmannen.

24Finansiering av Cosacs sekretariat enligt beslut i riksdagsstyrelsen den 23 september 2009, dnr 049-22-2009/10.

27

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017  
  Riksdagen har under de senaste åren deltagit regelbundet med delegationer
  som studerat verksamheten vid FN i New York. En ledamot från
  Sverigedemokraterna och en från Miljöpartiet deltog vid öppnandet av
  generalförsamlingen 2017. Under våren 2017 deltog två delegationer med
  vardera sex riksdagsledamöter. Riksdagsförvaltningen tog i nära samarbete
  med Sveriges ständiga representation vid FN i New York fram program för
  delegationerna och gav tjänstemannastöd på plats.    
  Riksdagsledamöter som är intresserade av närmare parlamentariska kon-
  takter med ett visst land kan bilda en vänskapsförening eller ett nätverk för det
  landet. I riksdagen finns ett femtiotal sådana föreningar. Syftet med dem är att
  sprida kunskap om länderna genom exempelvis seminarier och föredrag. För-
  eningarna drivs av ledamöterna, och förvaltningen kan bistå med sekretariats-
  stöd vid större arrangemang.      
  Internationella besök i riksdagen      
  Under 2017 tog riksdagen emot 76 delegationer från 44 länder världen över.25
  Besöken av talmän, stats- och regeringschefer, ministrar, parlamentariker och
  representanter för internationella organisationer är en stor del av den interna-
  tionella verksamheten. Förvaltningen arbetar med att planera, koordinera,
  genomföra och följa upp den internationella besöksverksamheten. Kostnaden
  för inkommande besök varierar beroende dels på hur många besök av
  statschefer och talmän som hålls per år, dels på hur stora delegationerna är.
  Utgångspunkten för all programplanering är att ge bästa möjliga förutsätt-
  ningar för mötet. Målsättningen är att riksdagsledamöterna ska få möjlighet att
  i första hand möta sina motsvarigheter från det gästande parlamentet. Under
  2017 har riksdagens ledamöter vid samtliga inkommande internationella be-
  sök träffat sina utländska motsvarigheter.    
  Tabell 12 Internationella besök i riksdagen    
         
    2017 2016 2015
  Antal besök 76 72 76
  Antal länder 44 47 45
  Antal besökare (ca) 907 738 805
  Kostnad inkommande be-      
  sök (tkr) 549 566 463

Riksdagstrycket

Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för den parlamentariska beslutsprocessen. Förvaltningen ska se till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket produceras rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.

25 Uppgifterna avser internationella besök där förvaltningen bistått riksdagens talman och ledamöter.

28

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 13 Antal originalsidor i riksdagstrycket

  2017 2016 2015
Propositioner 22 000 17 500 19 400
Motioner 14 600 11 400 8 100
Betänkanden 21 000 19 400 16 300
Protokoll 10 700 10 500 10 900
Framställningar och redogörelser 800 1 400 1 700
Totalt 69 100 60 200 56 400

Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr variationerna i utfallet år från år.

Utveckling av stödet till kammaren och utskotten m.m.

Det sammanhållna kontinuitetsarbetet i kammarverksamheten och den övriga parlamentariska processen har intensifierats under året. Förberedande arbete för kommande utvecklingsprojekt inom området har gjorts. Att möjliggöra en tillfällig flytt av kammarens sammanträden är en del av Riksdagsförvaltningens kontinuitetsförmåga. Under 2017 har en övning med krigsdelegationen genomförts på en plats utanför riksdagen. Övningen aktualiserade en typ av scenario – krig eller krigsfara – när kammarens sammanträden tillfälligt kan behöva flyttas.

Under 2017 har förvaltningen genomfört en förstudie för att utreda en modernisering av det tekniska kammarstödet. Den kommer att redovisas i början av 2018. För att skapa förutsättningar för elektronisk överföring av vissa produkter mellan riksdagen och regeringen har en dialog under året inletts med företrädare för Regeringskansliet.

Förvaltningen har arbetat för att formera systemförvaltningsorganisationen för it-systemen som stöder den parlamentariska processen. Arbete pågår kring arbetssätt och utvecklingsprocess m.m. Under 2017 har fokus varit att förbättra funktionaliteten, vilket har bidragit till att minska antalet it-incidenter. Grunden har också lagts för att öka användarvänligheten och säkerställa tillförlitligheten i it-systemen. Arbetet med att säkerställa stabiliteten och funktionaliteten kommer att fortsätta under 2018.

Tillämpningen av den nya riksdagsordningen följdes upp löpande under 2016, och slutsatserna med förslag på några ändringar presenterades 2017. Förslagen har beretts inom Riksdagsförvaltningen och har remissbehandlats. Riksdagsförvaltningen kommer att föreslå att riksdagsstyrelsen överlämnar en framställning till riksdagen under 2018.

Sedan 2014 använder samtliga utskott och EU-nämnden den digitala mötestjänsten där kallelser och sammanträdeshandlingar sänds ut till ledamöterna digitalt i pekplattor och datorer. Mötestjänsten skapar en enklare hantering för ledamöterna och snabbare distribution av handlingar. Systemet följs upp och utvecklas löpande. Under 2017 har ett arbete initierats som gäller utvidgad

2017/18:RS1

29

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  möjlighet för ledamöter att dela dokument inom partigruppen. I ett första skede
  utreds bland annat informationssäkerhetsfrågor.
  Under 2017 har utskottsavdelningen fortsatt med flera kompetensutveckl-
  ingsinsatser för att bland annat öka kunskapen om författningsarbete, resultat-
  styrning och EU-arbete.

3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och en god service till ledamöterna och partikanslierna. Stödet ska ge riksdagsledamöterna förutsättningar att utföra sitt förtroendeuppdrag i riksdagen. Förvaltningen ska se till att ledamöterna har tillgång till bland annat utredningstjänster, intranät, bibliotek, arbetsrum och teknisk utrustning. Dessutom hanterar och betalar förvaltningen ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten och pensioner m.m. Förvaltningen ska prioritera detta uppdragsområde efter område A, men före övriga områden.

Resultat och utveckling – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Ledamöterna är nöjda med förvaltningens stöd och service.

Enligt serviceundersökningen från hösten 2015 är ledamöterna överlag mycket nöjda med Riksdagsförvaltningens service. Resultatet av enkäten följs upp, och förvaltningen arbetar kontinuerligt för att utveckla och förbättra stödet till ledamöterna. Till exempel har en digital EU- guide lanserats under året för att underlätta ledamöternas arbete med EU-frågor.

Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med hög kvalitet.

Riksdagens utredningstjänst tog emot nästan 2 000 uppdrag under 2017. En övervägande del (79 procent) levererades inom den tid som uppdragsgivaren önskat. Samtliga partikanslier uppger att utredningarna håller hög kvalitet.

Arbetsverktygen digitala mötestjänsten, Intranätet och kammarappen har fungerat stabilt och effektivt.

Riksdagsförvaltningen har fortsatt att utveckla de digitala arbetsverktygen för att möta användarnas behov. Det har blivit möjligt att följa status på utredningstjänstens utredningar via Intranätet och administrera inbjudningar via dator, pekplatta och mobiltelefon. Kammarappen har fått nya funktioner.

Rätt säkerhetsnivåer har upprätthållits.

Säkerhetsarbetet har utvecklats under året, arbetet med att genomföra säkerhetsanalyser som grund för åtgärder har fortlöpt och intensifierats.

30

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

En säkerhetsanalys och säkerhetsplan för hela Riksdagsförvaltningen pågår. Tidigare fattade beslut om utökad bevakning och säkerhetskontroll i riksdagens entréer har kvarstått under 2017. Nya funktioner, fler medarbetare och nya arbetssätt bedöms ha bidragit till en ökad förmåga att upptäcka avvikelser som kan påverka säkerheten i riksdagen.

Under året slutförde Riksdagsförvaltningen arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Ett arbete för att utveckla Intranätet med tjänster som stöder servicecentret har också genomförts och förvaltningen har fastställt nya rutiner för ansvar, hantering och inköp av riksdagens gåvo- och försäljningssortiment. Samarbetet mellan utredningstjänsten, Riksdagsbiblioteket och utvärderings- och forskningssekretariatet har utvecklats i syfte att ytterligare stärka stödet till ledamöterna.

Tabell 14 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (tkr)

  2017 2016 2015
Intäkter26 14 397 13 048 1 869
Kostnader –800 963 –1 332 582 –865 069
Nettokostnad –786 566 –1 319 534 –863 200
Transfereringar –486 331 –482 029 –477 281
Totalt –1 272 897 –1 801 563 –1 340 481

De lägre kostnaderna jämfört med förra året beror i huvudsak på att årets förändring av avsättning för framtida pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter har minskat.

Administrativt ledamotsstöd

Inom det administrativa ledamotsstödet hanteras riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, till exempel arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner (inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd). Ledamotsstödet svarar även för att introducera ledamöterna i regelverket. Pensioner, det vill säga ålderspension, efterlevandepension och sjukpension, administreras på förvaltningens uppdrag av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Verket sköter även utbetalningarna av avgångsförmånerna.

Utbetalningarna av inkomstgarantin, inklusive sociala avgifter, har varit lägre under 2017 än under 2016 och 2015. Generellt sett är utbetalningarna av inkomstgarantier som högst året efter ett val för att sedan sjunka fram till nästa riksdagsval. Under 2017 har ekonomiskt omställningsstöd betalats ut till tre tidigare ledamöter. Pensionsutbetalningarna har ökat med omkring 3 000 000 kronor per år under tiden 2015–2017.

26 Ränteintäkten i avsättningen till ledamöters pensioner ingår i beloppet. Bruttoräntan enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24) är –0,4 procent (samma bruttoränta som år 2016).

2017/18:RS1

31

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor

Regler om ledamöternas ekonomiska villkor finns i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter och riksdagsstyrelsens tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till lagen. Lagen och tillämpningsföreskriften trädde i kraft den 1 januari 2017 och ersatte en tidigare lag från 1994. Be- greppet ersättning omfattar i den nya lagen inte bara direkt ekonomisk gottgörelse som arvode, resekostnadsersättning, traktamente, pension och avgångsförmåner, utan även andra förmåner av ekonomisk natur, exempelvis tillgång till teknisk utrustning, försäkring, övernattningsbostad och parkering.

Ledamöternas arvode bestäms av Riksdagens arvodesnämnd och uppgår sedan den 1 november 2017 till 65 400 kronor i månaden. Vissa uppdrag, bland annat som vice talman samt ordförande och vice ordförande i utskotten och i EU-nämnden, berättigar till ett tilläggsarvode.

Ledamöterna har rätt till ersättning för sina tjänsteresor, det vill säga resor som görs inom ramen för uppdraget som riksdagsledamot. De beslutar själva om sina tjänsteresor, med undantag för resor till länder utanför EES- området. Ledamöterna har även rätt till traktamente.

Riksdagsförvaltningen ska utan kostnad tillhandahålla en ledamot som bor mer än 50 kilometer från Riksdagshuset ett övernattningsboende i förvaltningens bostadsbestånd. Om ledamoten ordnar eget boende ersätter förvaltningen boendekostnaden inom vissa ramar. Ledamöterna har vidare rätt till arbetsrum, barnverksamhet, försäkring, företagshälsovård, parkering och teknisk utrustning.

Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 maj 2014 reviderades regelverket för ledamöternas avgångsförmåner. Reformen innebar att det nu finns två parallella system för avgångsförmåner: dels det tidigare systemet med inkomstgaranti, dels ett nytt system med ekonomiskt omställningsstöd. Avgångsförmånerna är inte avsedda för varaktig försörjning.

Inkomstgarantin gäller för de ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014. Det krävs minst tre års sammanhängande riksdagstjänstgöring för att ledamoten ska ha rätt till inkomstgaranti. Ekonomiskt omställningsstöd omfattar dem som valts in i riksdagen första gången i valet 2014 eller därefter och förutsätter minst ett års sammanhängande tjänstgöring. Systemen skiljer sig åt vad gäller belopp och utbetalningstid. Såväl inkomstgaranti som ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med andra inkomster och kan jämkas, det vill säga sättas ned eller upphöra.

En före detta ledamot har rätt till stödåtgärder för omställning till förvärvsarbete, oavsett vilket system för avgångsförmåner han eller hon omfattas av. Omställningsstödet kan bestå av bland annat karriärplanering, coachning och kompletterande utbildning.

Ledamöter som vid avgången fyllt 65 år har rätt till ålderspension från riksdagen. Pensionen är ett komplement till den allmänna pensionen.

32

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet

Avgångna ledamöter har sedan maj 2014 rätt till omställningsstöd för övergång till yrkesverksamhet (se faktarutan ovan). Omställningsstödet motsvarar det stöd som erbjuds genom trygghetsavtalen på arbetsmarknaden, till exempel via Trygghetsstiftelsen och Trygghetsrådet. Riksdagsförvaltningen ansvarar för att tillhandahålla stödet och har upphandlat dessa tjänster. Stödet kan bestå av både rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Utbildningsinsatserna ska godkännas av Riksdagsförvaltningen, och kostnaden får inte överstiga 50 000 kronor per person. Sammanlagt 30 tidigare ledamöter har hittills avropat omställningsstöd, varav 2 avrop under 2017, 4 avrop under 2016, 6 avrop under 2015 och 18 avrop 2014. Åtgärderna har bland annat bestått av kompetenskartläggning, genomgång av det regionala arbetsmarknadsläget, starta-eget-aktiviteter och kompetensutveckling i styrelsearbete och ekonomi.

Stöd till partigrupper

Riksdagspartierna får stöd till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen genom Riksdagsförvaltningens anslag.27 Stödet betalas ut i form av basstöd, stöd till ledamöternas politiska sekreterare, stöd till ledamöternas resor utomlands och stöd till språkutbildning.

Stödet till partigrupperna i riksdagen

Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp som är beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per ledamot och år.

Det finns dessutom ett stöd till politiska sekreterare. Stödet ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på e-post och fungerar som rådgivare åt ledamöterna. Partierna beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 60 600 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen 2017.

Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att till exempel delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per år och ledamot för de första 20 riksdagsplatserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor inom EES- området och ett belopp för språkutbildning (1 000 kronor 2017).

27 Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.

33

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 15 Stödet till partigrupperna (tkr)

Parti Grund- Till- Stöd till EES- Rese- Språk- Totalt
  belopp läggs- poli- resor28 bidrag utbild-  
    belopp tiska     ning29  
      sekrete-        
      rare        
S 1 700 6 441 82 174 283 332 113 91 043
M 3 400 4 788 60 721 209 260 84 69 462
SD 3 400 2 793 34 178 118 172 47 40 708
MP 1 700 1 425 18 180 62 113 25 21 505
C 3 400 1 254 15 998 55 105 22 20 834
V 3 400 1 197 15 271 52 103 21 20 044
L 3 400 1 083 13 817 48 95 19 18 461
KD 3 400 912 11 635 40 80 16 16 083
Totalt              
2017 23 800 19 893 251 974 866 1 260 347 298 140
2016 23 800 19 893 247 637 870 1 260 293 460
2015 23 800 19 893 244 113 873 1 260 289 939

Utredningstjänster

Förvaltningen (riksdagens utredningstjänst) gör utredningar på uppdrag av framför allt ledamöter och partikanslier. Förvaltningen har under 2017 tagit emot 1 993 uppdrag. Detta kan jämföras med 2 185 uppdrag 2016 och 2 118 uppdrag 2015.

Knappt två tredjedelar av uppdragen kommer från partikanslierna. En femtedel kommer från enskilda ledamöter. Drygt en åttondel av uppdragen kommer från utländska parlament.

28Stödet för EES-resor gäller från 2017. Resestödet som utbetalades för 2016 och 2015 avsåg resor inom EU.

29Redovisas endast för 2017, då stödet till språkutbildning tidigare inte ingått i lagen.

34

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 16 Fördelningen av inkomna utredningsuppdrag, antal och procent

Uppdragsgivare 2017 % 2016 % 2015 %
  Antal   Antal   Antal  
Ledamöter 399 20 430 20 497 23
Partikanslier 1 228 62 1 441 66 1 288 61
Utskott30 4 0 3 0 11 1
Övriga förvaltningen 19 1 19 1 48 2
Utländska parlament31 302 15 261 12 232 11
Övriga32 41 2 31 1 42 2
Totalt 1 993 100 2 185 100 2 118 100

Andelen uppdrag som levereras inom den tid som uppdragsgivaren önskar har ökat från 68 procent 2015 till 79 procent 2017. I de fall förvaltningen inte har kunnat leverera i tid beror det ibland på att uppdragsgivaren angett en för snäv tidsram sett till uppdragets omfattning. En annan orsak är att förvaltningen inte fått statistiska eller andra underlag i tid från externa leverantörer. Förvaltningen följer upp alla tidsplaner med respektive uppdragsgivare. Under året har förvaltningen haft dialogmöten med de åtta partikanslierna. Samtliga kanslier har uttryckt att de anser att utredningarna håller hög kvalitet.

Rapporter från riksdagens utredningstjänst omfattas av uppdragssekretess. Det betyder att rapporterna blir offentliga endast om uppdragsgivaren hänvisar till utredningen i ett offentligt sammanhang. Antalet offentliggjorda rapporter har minskat. År 2017 offentliggjordes 126 rapporter, vilket är färre än 2016 (152) och 2015 (143).

Riksdagsbiblioteket

På uppdrag av riksdagsledamöter, partikanslier och anställda gör förvaltningen informationssökningar och tar fram faktaunderlag. Antalet uppdrag har ökat under 2017. Ett utvecklat samarbete mellan biblioteket och beställare inom riksdagen, främst utredningstjänsten och forsknings- och utvärderingssekretariatet, genererar fler uppdrag.

Tabell 17 Antal uppdrag informationssökningar

  2017 2016 2015
Uppdrag 275 261 123

Ledamöterna, partikanslierna och anställda i förvaltningen har tillgång till en nyhets- och mediebevakningstjänst, en nyhetsportal, med möjlighet till individuellt anpassad bevakning. Andelen ledamöter som använder tjänsten är mycket hög; ungefär 80 procent av ledamöterna har aktiverat en bevaknings-

30Inklusive EU-nämnden.

31Nationella parlament och delstatsparlament.

32Med övriga menas Summary Reports, Europaparlamentet, före detta ledamöter med flera.

2017/18:RS1

35

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  profil och använder portalen för sökuppdrag. Tillgången till artiklar i nyhets-
  portalen har begränsats något under året på grund av ändrade förhållanden
  mellan leverantören av nyhetsbevakningstjänsten och vissa tidningshus. Un-
  der året har förvaltningen gjort en upphandling av en ny nyhetsportal.
  Förvaltningen erbjuder också nyanställda på partikanslier och i förvalt-
  ningen en kurs i omvärldsbevakning. Under 2017 hölls 29 kurstillfällen med
  totalt 185 deltagare. Det var en ökning jämfört med både 2016 (127 deltagare)
  och 2015 (181 deltagare).
  Intranätet
  Intranätet ska vara ett effektivt arbetsverktyg för både ledamöter, partikanslier
  samt chefer och medarbetare i Riksdagsförvaltningen. Intranätet tillhandahål-
  ler tjänster, nyheter och innehåll anpassade för olika målgrupper.
  Under 2017 lanserades EU-guiden på Intranätet. Huvudmålgruppen för
  EU-guiden är ledamöterna, och den syftar till att ge ett förbättrat praktiskt stöd
  för EU-frågorna i riksdagen och förståelse för EU:s processer. De som bestäl-
  ler utredningar från utredningstjänsten kan nu också följa sina beställda utred-
  ningars status på Intranätet och ta del av utredningen när den är klar. I början
  av 2017 lanserades Personnytt på startsidan med information om nya ledamö-
  ter, ledamöter som byter uppdrag liksom nyanställda inom förvaltningen.
  Ett arbete är genomfört för att utveckla tjänster som stöder servicecentret.
  En integration mot evenemangssystemet Kalas gör det möjligt att svara på och
  administrera inbjudningar via dator, mobiltelefon och pekplatta.
  Intranätredaktionen har under året kontinuerligt arbetat med sökordsopti-
  mering genom att komplettera med alla sökord där sökstatistik inte ger några
  träffar.
  Årets julkortshälsning från Sveriges riksdag förnyades genom en film, som
  hade sin hemvist på Intranätet. Syftet med filmen var att uppmärksamma mot-
  tagarna om att riksdagen nästa år börjar fira demokratins genombrott. Julkorts-
  filmen fick en ökad spridning i år eftersom den delades på Sveriges riksdags
  Twitterkonto och på riksdagen.se.
  Besökssiffrorna under året (395 705) är de högsta uppmätta sedan Intranätet
  lanserades (363 000 sidvisningar under 2016). Intranätet har ett stabilt genom-
  snitt på cirka 33 000 besök i månaden, vilket innebär en ökning med cirka
  3 000 visningar i månaden i jämförelse med 2016.33 Den mobila användningen
  har ökat något, från i genomsnitt 14 procent 2016 till 20 procent 2017. Intra-
  nätet har fungerat stabilt under året.
  Säkerhetsarbetet
  Den förändring av säkerhetsarbetet som Riksdagsförvaltningen påbörjade un-
  der 2016 har fortsatt under 2017. Under året har arbetet med att genomföra
  33 I Riksdagsförvaltningens årsredovisning 2016 anges felaktigt att antalet besök 2016 var
  33 000. Det korrekta antalet var 30 000 besök.
36  

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

säkerhetsanalyser som grund för åtgärder i bland annat fastighetsprojekt fortlöpt och intensifierats. Därutöver har förvaltningen påbörjat arbetet med att genomföra en säkerhetsanalys och en säkerhetsplan för Riksdagsförvaltningen som helhet. Parallellt med detta tar förvaltningen fram metod och process för analysen och för andra typer av bedömningar som ska ligga till grund för beslut om säkerhetsskyddsåtgärder. Sammantaget bedöms detta arbete ha bidragit till en ökad förmåga att arbeta analysbaserat med säkerhetsskyddsåtgärder och till att lägga grunden för väl anpassade säkerhetsnivåer för säkerhetsskyddets olika delar.

Riksdagsförvaltningens ambition är att säkerheten i riksdagen ska stärkas med bibehållen öppenhet. Rätt dimensionerade säkerhetsskyddsåtgärder är en förutsättning för att denna öppenhet ska kunna upprätthållas. Tidigare fattade beslut om utökad bevakning och säkerhetskontroll i riksdagens entréer har kvarstått under 2017.

Antalet farliga och/eller misstänkta föremål som har upptäckts i riksdagen eller i dess direkta närområde har ökat från 2015 till 2017. Bedömningen är att det inte handlar om en egentlig ökning av antalet föremål utan om att förvaltningen har stärkt sin förmåga genom nämnda säkerhetskontroller samt en ny bevakningsorganisation med nya funktioner, fler medarbetare och nya arbetssätt. Sammantaget bedöms dessa förändringar ha bidragit till en ökad förmåga att upptäcka avvikelser som kan påverka säkerheten i riksdagen.

Under året har förvaltningen tagit fram ett förslag till ny instruktion för säkerhetsprövning, vilken förväntas införas under 2018. Syftet med instruktionen är att öka förutsättningarna för att avgöra om en person som anställs eller anlitas i en säkerhetsklassad funktion kan förväntas vara pålitlig och lojal.

Informationssäkerhet

Arbetet med att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet i Riksdagsförvaltningen slutfördes under året. Systemet skapar bättre förutsättningar för att planera, följa upp och därmed styra informationssäkerhetsarbetet. Förvaltningen har också arbetat med att ta fram ytterligare en instruktion för att tydligare reglera it-säkerhetsområdet. Instruktionen ska färdigställas under 2018.

Informationssäkerhetsarbetet kan beskrivas utifrån förmågor. Det handlar om att kunna skydda information samt upptäcka och hantera säkerhetsincidenter. I samband med förändringarna i förvaltningens it-miljö har förvaltningen genomfört analyser för att identifiera skyddsvärden och tekniska säkerhetsgranskningar för att identifiera sårbarheter. Förvaltningen har därigenom kunnat ta bort ytterligare sårbarheter i it-miljön. Förvaltningen har även vidtagit åtgärder för att förbättra förmågan att upptäcka och hantera informationssäkerhetsincidenter.

Tabell 18 Informationssäkerhet – analyser och it-säkerhetsincidenter

  2017 2016 2015
Tekniska säkerhetsgranskningar 8 4 6

2017/18:RS1

37

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Servicecenter

Under 2017 har servicecentret fortsatt det arbete som inleddes när centret öppnades i oktober 2016. Fokus har legat på att konsolidera verksamheten med ständiga förbättringar och att utveckla samarbetet mellan servicecentret i Bankhallen och servicecenter-it. Servicecentret i Bankhallen har under året börjat ta emot och registrera gåvor och presenter inom ramen för lagen (2016:1117) om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter. Planeringen för att flytta servicecenter-it till Bankhallen har också påbörjats.

Servicen till ledamöter har fortsatt att utvecklas

Arbetet med att förbättra servicen till ledamöterna har fortsatt. Förvaltningen informerar och samråder löpande med bland annat ledamotsrådet, där varje partigrupp är representerad av en ledamot.

En viktig utgångspunkt för förbättringsarbetet är resultaten av den serviceundersökning som förvaltningen genomförde hösten 2015 för att ta reda på hur ledamöterna ser på förvaltningens service och tjänster. Trots det överlag mycket goda resultatet finns möjligheter till förbättringar. Alla delar som berörs inom förvaltningen har analyserat utfallet, och det pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra servicen till ledamöterna.

Ett exempel är det gemensamma servicecenter för ledamöter, partikanslianställda och anställda i förvaltningen som öppnade i Bankhallen under hösten 2016 (se avsnitt ovan).

Ett annat exempel är den digitala EU-handledningen, EU-guiden för EU- arbetet, som lanserades på Intranätet under hösten 2017. Nämnas kan även arbetet med att förenkla gränssnittet i reseräkningssystemet som inleddes under året och införandet av en möjlighet för ledamöter och anställda att från och med januari 2018 själva boka sina resor via en självbokningstjänst.

I oktober 2016 infördes ett nytt ärendehanteringssystem som gjort det lättare för ledamöterna att beställa utredningar av riksdagens utredningstjänst. Under 2017 har det blivit möjligt att på Intranätet se status för de utredningar som ledamoten har beställt från utredningstjänsten liksom levererade rapporter.

Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra informationen till ledamöterna i förvaltningens interna informationskanaler Intranätet och kammarappen. En ny version av kammarappen släpptes i juni 2017. I den nya versionen går det till exempel att se vilka ärenden som voteras ett visst datum samt uppskattad talartid vid varje arbetsplenum, vilket tidigare inte varit möjligt. Kammarappen hur i huvudsak fungerat stabilt och effektivt under året.

Samarbetet mellan delar i förvaltningen – utredningstjänsten, Riksdagsbiblioteket och utvärderings- och forskningssekretariatet – har utvecklats i syfte att ytterligare stärka stödet till ledamöterna. Det har bland annat innefattat gemensam kompetensutveckling, kunskapsutbyte och medverkan i Riksdagsbibliotekets användarråd.

38

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Ledamöternas och andras synpunkter på den framtida utformningen av ledamotshuset tas till vara i en särskild brukargrupp, för att säkerställa att fastigheten efter renoveringen anpassas till verksamhetsbehoven.

Arbetet med en utökad elektronisk hantering av dagordningar och mötesunderlag har inletts. Det ingår som en del i att utveckla administrationen och digitalisera dokumentationen för möten i riksdagen så att det blir enkelt att hantera handlingar i dator, pekplatta och telefon.

Förberedelser inför valet 2018

Förvaltningen har påbörjat förberedelserna inför valet 2018. Alla delar av förvaltningen berörs, och aktiviteterna koordineras av en särskild valsamordningsgrupp. En övergripande arbetsplan har arbetats fram, och valsamordningen har med stöd av kontaktpersoner i förvaltningen identifierat aktiviteter som ska genomföras för att säkerställa att nya och avgående ledamöter får rätt information och goda förutsättningar att påbörja och utföra eller avsluta sitt ledamotsuppdrag.

Riksdagsgåvor och presentshop

Förvaltningen har utrett förutsättningarna för ett utökat sortiment av riksdagsgåvor och presentartiklar i en presentshop som ska vara tillgänglig för både ledamöter och besökare i Riksdagens hus, däribland skolungdomar och allmänna visningsgrupper. Nya rutiner har införts för ansvar, hantering och inköp av riksdagens sortiment. Utifrån riktlinjer för riksdagens gåvo- och försäljningssortiment och i samråd med det nyinrättade presentrådet har ett nytt utbud tagits fram med ett enhetligt grafiskt koncept. Presentshoppen beräknas finnas på plats till sommaren 2018.

Digitala samarbetsytor

Förvaltningen har under 2017 fortsatt arbetet med att införa digitala samarbetsytor. Samarbetsytorna erbjuder bland annat stöd för dokumenthantering och samarbete kring dokument i realtid, med versionshantering. Det har även genomförts 71 utbildningstillfällen för sammanlagt 249 deltagare under året. Dessutom har utbildningar i programmet Onenote genomförts.

3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C syftar till att främja insynen i och kunskapen om riksdagens arbete och beslut samt göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. Viktiga målgrupper för den externa kommunikationen är allmänheten, medier, regeringen, myndigheter, landsting, regioner, kommuner, organisationer, näringsliv, skolor, högskolor, universitet och internationella organ.

39

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Resultat och utveckling – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att allmänheten, massmedier, vidareinformatörer, skolor och speciella målgrupper har fått möjligheter att få information och kunskap om riksdagens arbete. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Det har blivit enklare att söka i, följa och bevaka riksdagens arbete och beslut i bland annat digitala kanaler.

Under året har riksdagens webbplats och öppna data fortsatt att utvecklas. Det har bland annat blivit enklare att hitta bland riksdagens beslut. Riksdagens diarium är nu tillgängligt via både riksdagen.se och öppna data och en ny webbplats för EU-information har lanserats.

Tv-produktionen kring riksdagens arbete har fungerat väl.

Det totala antalet sändningstimmar från riksdagen har minskat något jämfört med förra året. Inga incidenter eller driftsstopp har hindrat sändningarna under året.

Intresset för visningar av Riksdagshuset samt studiebesök för gymnasieskolan och besök i Demokrativerkstaden fortsätter att vara stort, och verksamheten håller hög kvalitet.

År 2017 slogs åter igen rekord i antalet besökare. Av de lärare som besökte riksdagen med en klass ansåg 92 procent att besöket var mycket väl eller väl pedagogiskt upplagt. I en utvärdering av Demokrativerkstaden uppgav 78 procent av eleverna att de lärt sig ganska eller väldigt mycket under besöket.

Kurser och fortbildningsdagar för externa målgrupper har hållit hög kvalitet.

94 procent av de lärare som deltagit i kurser och fortbildningsdagar ansåg att kurserna som helhet var bra eller mycket bra. I kurserna för bibliotekarier ansåg i genomsnitt 96 procent av deltagarna att kursens olika delar var relevanta eller mycket relevanta.

Riksdagsförvaltningen har påbörjat arbetet inför riksdagsvalet 2018 bland annat genom att ta fram ett koncept för hur information på riksdagens webbplats och andra digitala tjänster ska utformas. Förvaltningen har även förberett för det demokratijubileum som inleds 2018. En ändrad logotyp för Sveriges riksdag har beslutats och införts under året.

40

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 19 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C (tkr)

  2017 2016 2015
Intäkter 154 229 191
Kostnader –52 372 –49 066 –45 276
Nettokostnad –52 218 –48 837 –45 085
Transfereringar –2 770 –3 100 –2 520
Totalt –54 988 –51 937 –47 605

Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något högre kostnaderna för 2017 jämfört mot 2016 beror framför allt på fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.

Riksdagens webbplats, riksdagen.se

Under 2017 hade webbplatsen över 13,3 miljoner besök (2016, 12,2 miljoner besök). Precis som året innan var ökningen störst under sista tertialen, efter att riksmötet 2017/18 öppnat. Det är främst den ökade mobila användningen av webbplatsen där användarna kommer från olika sociala medier och länkningar via andra webbplatser som står för ökningen. Ökningen av användare från sociala medier är betydande.

Under året har ett antal utvecklingsprojekt genomförts för att ytterligare förbättra webbplatsen. Projektet Utveckling av riksdagen.se del 2 avslutades i början av året och innebär bland annat att visningen av beslut och dokument i beslutsprocessen har förbättrats. En annan förbättring är att själva utvecklingsprocessen kvalitetssäkras genom automatiserade tester. Projektet Utveckling av riksdagen.se del 3 innebär en förändrad startsida. Startsidan är det första som möter många av webbplatsens användare, och den fyller därför en viktig uppgift i att både guida besökarna rätt, visa på vad som sker just nu samt kortfattat förklara riksdagens uppgift. Här guidas nu användaren till att lösa de vanligaste uppgifterna på ett effektivare sätt, med till exempel genvägar till förslag, beslut och lagar. På startsidan har även andra förändringar införts, bland annat en mer pedagogisk beskrivning av hur riksdagen fungerar och vilka partier och ledamöter som är invalda.

I och med projektet Diariet på webben är Riksdagsförvaltningens diarium nu publikt på webbplatsen. Det är möjligt att söka bland ärenden och begära ut handlingar direkt från webbplatsen.

Förstudien Upplev riksdagen slutfördes under 2017, och ett projekt har startats. Under hösten har ett koncept för den digitala upplevelsen av riksdagen tagits fram. I projektet ingår också att ta fram en filmstrategi för Riksdagsförvaltningen samt etablera Sveriges riksdag på Youtube. Produktionen genomförs 2018, och projektet beräknas vara klart innan valet i september.

Sveriges riksdag har justerat sin logotyp, vilket har inneburit anpassningar av riksdagens digitala kanaler. Riksdagen.se har justerat sitt ramverk och även bytt utseende på nyhetsbrev och utskick.

2017/18:RS1

41

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Teknikutvecklingen och kraven på webb-tv ändras i snabb takt, vilket ställer höga krav på en kontinuerlig utveckling av riksdagens tjänster för webb-tv. Under året har detta inneburit att allt färre användare kunnat se direktsändningarna från riksdagen på grund av att webbplatsens teknik är föråldrad. Därför har en ny webb-tv-spelare utvecklats. Den kommer att införas i januari 2018.

Under 2017 har arbetet inför riksdagsvalet 2018 påbörjats. Förvaltningen har tagit fram en design och ett koncept för hur information och tjänster på riksdagens webbplats och andra digitala kanaler ska utformas. Produktionen färdigställs i början av 2018 och ska enligt planen lanseras i mars.

Tabell 20 Antal besök på riksdagens webbplats, riksdagen.se

  2017 2016 2015
Antal besök på      
riksdagen.se 13 315 548 12 235 024 10 265 924

Riksdagens öppna data

Riksdagens öppna data, data.riksdagen.se, har fortsatt att utvecklas under 2017. Det är öppna data som förser riksdagen.se och delvis också Intranätet med dokument och information om beslutsprocessen. Kammarappen får också all information om kammarens planering och ärenden via öppna data.

Riksdagsförvaltningens diarium har under året publicerats och finns sökbart på riksdagen.se och går även att ladda ned på öppna data.

Förvaltningen har vidareutvecklat och anpassat öppna data för att bland annat visa omröstningar i kalendern på riksdagen.se men också för att förbättra kammarappen. Sökfunktionen som används för öppna data har också utvecklats i en ny version.

Under 2017 hade riksdagens öppna data över 2,6 miljoner besök, vilket är en ökning med nästan 20 procent jämfört med 2016.

Tabell 21 Antal besök på riksdagens öppna data, data.riksdagen.se

  2017 2016 2015
Antal besök på data.riksdagen.se 2 619 224 2 185 951 1 455 688

Twitter

Syftet med att Riksdagsförvaltningen använder Twitter är att främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete. Via kontot @Sverigesriksdag kan alla följa och ställa frågor om riksdagen och riksdagens arbete. Under 2017 har Riksdagsförvaltningen skrivit 1 133 tweetar. Under året har kontot, likt tidigare år, fortsatt att växa och hade vid årsslutet cirka 20 000 följare. Antalet följare 2016 var cirka 16 400, medan de 2015 var drygt 12 800.

42

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Trycksaker och digitala produktioner

Riksdagsförvaltningen tillhandahåller både interna och externa trycksaker samt digitaliserade produktioner av informationsmaterial.

Nya produktioner under 2017 var jubileumsböckerna Riksdagsordningen 400 år (se faktaruta) och Parlament i världen med anledning av Interparlamentariska unionens (IPU) 125-årsjubileum. I boken skildras IPU:s utveckling, både internationellt och i Sverige. En annan produktion som formgetts och tryckts under året är Fakta om folkvalda – Riksdagen 2014–2018. Riksdagens årsbok lades ned i sin nuvarande form. Den har de senaste åren enbart publicerats i en digital version.

Grafisk profil och visuell identitet

Den grafiska profilen syftar till att riksdagens och förvaltningens kommunikation med omvärlden ska vara tydlig, konsekvent, användbar och förtroendeingivande. Riksdagsdirektören har fattat beslut om en ändrad logotyp, och arbetet med logotypen har förankrats med statsheraldikern. Under hösten infördes logotypen i alla digitala kommunikationskanaler, i det tryckta informationsmaterialet och i annonsering m.m. Arbetet med att införa logotypförändringen ska enligt handlingsplanen slutföras under 2018.

Webbplats för EU-information

Riksdagsförvaltningen har i uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, det svenska EU-medlemskapet och EU-arbetet i riksdagen.

I linje med uppdraget arbetar förvaltningen kontinuerligt för att utveckla EU-informationen till allmänheten. En del av detta arbete har under 2017 varit att ta fram en ny webbplats, Sveriges riksdags EU-information. Den nya webbplatsen ger en övergripande bild av hur EU och Sverige hänger ihop och hur EU-arbetet fungerar. Den guidar vidare till svenska myndigheter och EU- institutioner som kan erbjuda fördjupad information inom sina sakområden. Webbplatsen lanserades i slutet av september och ersatte den tidigare webbplatsen eu-upplysningen.se.

Antalet besök på riksdagens webbplats för EU-information (inklusive euupplysningen.se) minskade något jämfört med föregående år. Eftersom den nya webbplatsen blev tillgänglig först under det fjärde kvartalet 2017 är det för tidigt att tolka eventuella mönster. Preliminärt kan man se att den största skillnaden jämfört med den gamla webbplatsen är att användare besöker fler sidor och stannar kvar dubbelt så länge på webbsidorna.

43

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 22 Antal besök på Sveriges riksdags EU-information, eu.riksdagen.se34

  2017 2016 2015
Antal besök på 918 682 956 692 896 132
eu.riksdagen.se      

Riksdagsinformation svarar på frågor om riksdagen och EU

Riksdagsförvaltningen har ett 020-nummer dit allmänheten kan ringa för att få svar på frågor om riksdagen och EU. Förvaltningen svarar också på frågor via e-post.

Under 2017 har svarsservicetjänsten utvecklats ytterligare. Riksdagsinformation och den tidigare tjänsten EU-upplysningen har slagits samman, vilket innebär att det nu är en ingång för allmänhetens frågor om både riksdagen och EU. Syftet är att frågeställare enklare ska hitta rätt och att förvaltningen ska kunna arbeta mer effektivt och ändamålsenligt utifrån uppdraget att utveckla riksdagens EU-information.

Trenden sedan några år tillbaka är att antalet förfrågningar från allmänheten till riksdagsinformation per telefon och e-post minskar.

Tabell 23 Antal förfrågningar till riksdagsinformation35

  2017 2016 2015
Telefonförfrågningar 020-349 000 3 855 5 019 6 246
E-postfrågor (inkl. brev) 6 519 7 452 6 98836
Totalt 10 374 12 471 13 234

Riksdagsinformation följer årligen upp inkomna förfrågningar under januari, maj och september. Frågorna handlar till största delen, knappt 40 procent, om riksdagens arbete och beslut samt om riksdagen som institution. Drygt 16 procent av förfrågningarna handlar om hur EU-arbetet fungerar och vad EU består av. Drygt 8 procent av samtliga förfrågningar gäller pressackrediteringar till riksdagens lokaler.

Tv-produktion

Det totala antalet sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning) har varit lägre 2017 än tidigare år. Debattiden i kammaren står för en stor del av minskningen. Inga incidenter eller driftsstopp har hindrat sändningarna under året.

I övriga lokaler har ett stort antal offentliga utskottsutfrågningar producerats. Utöver dessa kan nämnas bland annat öppet hus från plenisalen, Nordiska

34Besöken 2015 och 2016 avser eu-upplysningen.se och 2017 både eu-upplysningen.se och eu.riksdagen.se.

35I uppgifterna ingår även förfrågningar till den tidigare tjänsten EU-upplysningen.

36I årsredovisningen 2015 anges 6 977, men det ska vara 6 988 inklusive brev.

44

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

rådets temasession från Förstakammarsalen, Finland 100 år i Andrakammarsalen samt två produktioner med anknytning till Nobelprisutdelningarna i december.

Tabell 24 Sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning), antal

  2017 2016 2015
Plenisalen 592 735 649
Förstakammarsalen 57 56 56
Andrakammarsalen 56 74 75
Skandiasalen 37 41 48
Presscenter 3 4 22
Totalt 745 910 850

Riksdagsordningen 400 år – så blev det ordning på riksdagsarbetet

Sveriges första riksdagsordning såg ljuset 1617 och firade 400 år under 2017. Riksdagen uppmärksammade jubileet genom att arrangera ett antal aktiviteter där riksdagsordningens tillkomst, utveckling och framtid var temat.

Lagom till Almedalsveckan presenterade riksdagen en jubileumsskrift tillägnad riksdagsordningen där historiker, politiker och statsvetare medverkade. Skriften speglar dels riksdagsordningens utveckling genom tiderna, dels hur riksdagens roll i samhället har förändrats. Under Almedalsveckan modererade talman Urban Ahlin två seminarier som med utgångspunkt i riksdagsordningen handlade om dagens parlamentariska utmaningar.

Talmannen uppmärksammade vid riksmötets öppnande riksdagsordningens 400-åriga historia. Dessutom delades jubileumsskriften ut till alla ledamöter och gäster vid öppningsceremonin i kammaren.

Förvaltningen producerade en utställning för att belysa hur riksdagens roll förändrats från den tid när spelreglerna präntades ned med gåspenna till de utmaningar som dagens politiker står inför. Utställningen fanns under hösten på plats i Riksdagshuset och senare i Riksdagsbibliotekets foajé.

Riksdagsbibliotekets service för allmänheten

I Riksdagsbiblioteket finns riksdagsdokument, lagar, litteratur och söktjänster i samhällsvetenskap och juridik samt EU-dokument och FN-dokument m.m. Biblioteket är öppet för allmänheten. Under 2017 var antalet besökare 44 615. Det är en minskning jämfört med 2016 då antalet besökare var 51 952.37 Minskningen beror delvis på att biblioteket har arrangerat färre program. Svarsservicen besvarade 2 335 förfrågningar under året, vilket är ungefär lika många som 2016 men färre än 2015.

37 Bibliotekets besöksräknare redovisar besök enligt de regler Kungl. biblioteket begär för redovisning av den nationella biblioteksstatistiken. Det innebär att all inpassering räknas. Det saknas besökssiffror för 2015, för att besöksräknarna var ur funktion.

2017/18:RS1

45

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 25 Antal förfrågningar till bibliotekets svarsservice

  2017 2016 2015
Telefonförfrågningar 1 038 1 156 1 321
E-postförfrågningar 1 297 1 200 1 417
Totalt 2 335 2 356 2 738

Varje år ger Riksdagsförvaltningen en kurs i riksdagskunskap för bibliotekarier. Kursens olika delar ansågs vara relevanta eller mycket relevanta av i genomsnitt 96 procent av deltagarna, vilket är i samma nivå som 2016 och 2015, då motsvarande siffror var 97 procent.

Skolverksamhet och besök i riksdagen

Riksdagens skolverksamhet ska främja kunskapen om riksdagen och dess arbete. Verksamheten omfattar dels studiebesök för studerande på gymnasienivå, dels besök i riksdagens demokrativerkstad för elever i årskurs 7–9.

Skolor kan ansöka om resebidrag till studiebesök på riksdagen för studerande på gymnasienivå när de har bokat ett besök. Under 2017 kom det in 172 ansökningar om resebidrag, vilket är 11 färre än 2016 och 3 färre än 2015. Av dessa beviljades 163, vilket är 13 färre än 2016 men 10 fler än 2015. Principen för prioritering är att yrkesförberedande och studieförberedande grupper ska få lika stor andel av pengarna som andelen elever utgör i riket. Inom respektive grupp prioriteras sedan de skolor som har längst resväg.

År 2017 slogs återigen rekord i antalet besökare till riksdagen. Det beror främst på att antalet bokningsbara tillfällen i Demokrativerkstaden har ökat i och med att den nya Demokrativerkstaden öppnade 2015 och bokningsgraden ökat stadigt sedan dess. Det finns ett fortsatt stort intresse bland elever och lärare för att besöka Riksdagshuset. Bokningsgraden för Demokrativerkstaden var 85 procent under 2017 och för studiebesök för studerande på gymnasienivå 96 procent. Totalt har 22 033 elever och lärare besökt Riksdagshuset på detta sätt.

Alla lärare som besöker riksdagen med en klass får fylla i en elektronisk utvärdering. Cirka 92 procent av lärarna som svarat tyckte att besöket var mycket väl eller väl pedagogiskt upplagt, och 94 procent bedömde att elevernas kunskap om riksdagen i mycket hög grad eller hög grad hade ökat efter besöket. I en utvärdering av Demokrativerkstaden uppgav 78 procent av eleverna att de lärt sig ganska eller väldigt mycket under besöket. Samma utvärdering visar att eleverna som har varit i Demokrativerkstaden har högre kunskaper än en kontrollgrupp som inte varit i Demokrativerkstaden.

46

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 26 Besök i riksdagen, antal personer

  2017 2016 2015
Ledamotsgrupper och grupper som      
partikanslierna tar emot 18 268 17 680 17 589
Gruppvisningar38 29 247 30 335 31 748
Extravisningar39 2 133 1 899 2 355
Skolvisningar40 22 033 19 734 17 797
Totalt 71 681 69 648 69 489

Riksdagsförvaltningen har genomfört tre tvådagarskurser i riksdagskunskap och två fortbildningsdagar för lärare. Av de lärare som deltog tyckte 94 procent att kurserna som helhet var bra eller mycket bra (90 procent 2016, 93 procent 2015). Vidare angav 89 procent att det är troligt eller mycket troligt att de kommer att ha användning av kursen i sin undervisning (88 procent 2016, 90 procent 2015).

Öppet hus i riksdagen

Den 25 mars höll riksdagen öppet hus för allmänheten för 14:e gången. När dörrarna öppnades väntade en lång kö av besökare utanför Riksdagshuset, och evenemanget lockade cirka 4 000 personer.

Nytt för i år var Kunskapstorget i Bankhallen där besökarna kunde träffa ledamöter och tjänstemän för att få veta mer om riksdagens uppgifter, ledamöternas uppdrag och hur en riksdagsvecka ser ut. Vidare hade de guidade visningarna ersatts av fasta visningar på ett stort antal platser där riksdagsguider berättade om ett visst rum eller en viss sak. Besökarna kunde bland annat också besöka kammaren och de medverkande utskotten samt ställa frågor till representanter för samtliga riksdagspartier i en frågestund.

Besökarna kunde utvärdera besöket. Nästan alla som svarade, 97 procent, upplevde riksdagen som öppen och tillgänglig, och 87 procent uppgav att deras intresse för riksdagens arbete hade ökat.

Arenor för dialog om riksdagen

Förvaltningen har analyserat Sveriges riksdags medverkan på arenor för att se om det finns ytterligare platser som kan vara lämpliga att medverka på. Syftet är att främja dialog och kunskap om riksdagen, öka tillgängligheten till och insynen i riksdagens arbete samt utveckla mötesplatser för kunskap och dialog. Riksdagen medverkar i dag på två externa arenor: Almedalen och bokmässan i Göteborg (se nedan). Förslaget och inriktningen är att fortsätta vara på dessa arenor och att delta på Skolforum. Ett par ytterligare platser ska besökas för vidare analys. Nästa steg är att ta fram en långsiktig strategi för riksdagens medverkan på olika arenor.

38Avser bokade grupper, allmänhetens visningar samt sommar- och konstvisningar.

39Besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guiderna har genomfört.

40Avser bokade gymnasie- och högstadieklasser (studiebesök för studerande på gymnasienivå och Demokrativerkstaden).

2017/18:RS1

47

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

I Almedalen och på bokmässan i Göteborg

Riksdagsförvaltningen deltog med en monter på temat demokrati under Almedalsveckan på Gotland i juli 2017. I montern kunde besökare ta del av dagliga miniseminarier vid vilka talmannen, riksdagsledamöter och tjänstemän berättade om sitt arbete i demokratins tjänst. Syftet med deltagandet var dels att ge en bild av det parlamentariska arbetet, dels att informera om riksdagens olika kanaler där dokumentation om ärenden och beslut kan hittas såsom webb och öppna data. Talmannen modererade två seminarier där några av konstitutionsutskottets ledamöter diskuterade ”Riksdagsordningen 400 år – parlamentariska utmaningar i dag”.

Cirka 51 procent av de som besvarade utvärderingen (totalt 244 stycken) uppgav efter besöket att de fått helt ny kunskap om riksdagen, och 43 procent uppgav att de fått delvis ny kunskap. Drygt 1 000 personer besökte riksdagens monter under Almedalsveckan.

I september deltog förvaltningen tillsammans med 25 riksdagsledamöter vid årets bokmässa i Göteborg. I montern kunde besökarna bland annat samtala med riksdagsledamöter och på en demokratitidslinje ta ställning till vilken demokratisk reform de tyckte var viktigast. Målet var att minst 500 besökare skulle ta ställning. Uppskattningsvis 1 200–1 500 besökare valde ut en reform på tidslinjen. Aktiviteten ledde till många samtal om riksdagens roll och demokratins utveckling.

Enligt besöksenkäten upplevde 74 procent av besökarna riksdagen som öppen och tillgänglig, vilket var i nivå med målet (75 procent). Besöksenkäten besvarades av 647 personer.

Förberedelser för demokratijubileum

Från 2018 och fram till och med 2022 ska riksdagen uppmärksamma att det gått 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige i och med den allmänna och lika rösträtten. Under 2017 har jubileet förberetts. Förvaltningen har utrett olika aktiviteter, och den parlamentariska kommittén för jubileet har beslutat om en handlingsplan. Som underlag för arbetet med jubileet har även ett måldokument och ett pm med historisk bakgrund tagits fram. En budget för 2018 är fastställd. Förvaltningen har inrättat ett sekretariat och anställt personal för att samordna jubileet. Förvaltningen har påbörjat arbetet med bland annat en antologi, utställningar, en digital plattform och information till gymnasieelever.

3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader samt lokalvård och digitalisering av äldre riksdagsdokument.

48

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Resultat och utveckling – sammanfattning

Riksdagsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Fastighetsprojekten har bedrivits enligt plan.

Projekten har i huvudsak bedrivits enligt plan med avseende på kvalitet, tid och kostnad. Bland annat pågår projektering med syfte att förbereda för kommande renovering av ledamotshuset.

Fastigheter och interiörer förvaltas enligt upprättade planer.

Riksdagens fastigheter förvaltas enlighet etablerade underhållsplaner, och under året har förvaltningen vidtagit flera åtgärder för att vårda och bevara fastighetsbeståndet. Vårdprogram för lös interiör finns framtagna för flera av riksdagens byggnader. Under året har arbete pågått med att ta fram ett vårdprogram för Cephalus.

Arbetet med att tillgängliggöra äldre riksdagsdokument har huvudsakligen bedrivits enligt plan.

Arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen har fortsatt, men utgivningen av prästeståndets protokoll (1760– 1762) har försenats något. Allt riksdagstryck från tvåkammarriksdagen är nu digitaliserat och kontrollgranskat med några smärre undantag.

Riksdagsförvaltningen fortsätter att se över och utveckla processerna för förvaltning av fastigheter och interiörer. Bland annat har arbetssättet för att hantera olika förfrågningar utvecklats och servicenivåer etablerats. Arbetet med strategisk lokalplanering har fortsatt och har bland annat innehållit förberedelser för att anskaffa övernattningsbostäder och hyra externa kontorslokaler.

Tabell 27 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D (tkr)

  2017 2016 2015
Intäkter 1 949 1 936 1 030
Kostnader –109 768 –118 409 –157 552
Nettokostnad –107 819 –116 473 –156 522
Transfereringar      
Totalt –107 819 –116 473 –156 522

De något lägre kostnaderna jämfört med förra året beror i huvudsak på ett lägre utfall för planerat underhåll samt avskrivningar.

Fastigheter och lokaler

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan. Lokalerna omfattar cirka 92 500 kvadratmeter. Dessutom förvaltas fastigheter med övernattningsbostäder och

49

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  ett antal bostadsrättslägenheter som riksdagens ledamöter disponerar. I för-
  valtningens fastighetsbestånd ingår även Villa Bonnier som bland annat an-
  vänds för talmannens representation. Riksdagsförvaltningen har även inhyrda
  kontorslokaler.
  Riksdagsförvaltningen ska bedriva en attraktiv lokalförsörjning för riksda-
  gen genom att erbjuda trivsamma och funktionella lokaler som stöder verk-
  samheten. Riksdagens lokaler ska vårdas med hög medvetenhet om estetik,
  kvalitet och funktion kombinerat med hänsyn till kulturhistoriska värden. Fas-
  tigheterna ska nyttjas effektivt utifrån ett hållbarhetsperspektiv, till exempel
  när det gäller miljö, energi och materialval. Tillgänglighet och säkerhet ska
  också beaktas.
  Flera av byggnaderna är en central del av det svenska kulturarvet. Dessa
  ska vårdas och bevaras så att de kan visas upp för allmänheten. Riksdagens
  fastigheter förvaltas enligt etablerade underhållsplaner. Under året har förvalt-
  ningen vidtagit ett stort antal åtgärder för att vårda och bevara fastighetsbe-
  ståndet. Fastighetsprojekten har i huvudsak bedrivits enligt plan med avseende
  på kvalitet, tid och kostnad.
  Projektering pågår för att förbereda den kommande renoveringen av leda-
  motshuset. I projektet ingår att säkerställa att fastigheten anpassas till de verk-
  samhetsbehov som finns hos ledamöterna, partikanslierna och Riksdagsför-
  valtningen. Resultaten från en säkerhetsanalys har arbetats in i projekteringen
  i syfte att rätt säkerhetsnivå ska upprätthållas. Beslut om start av detaljprojek-
  tering och förberedande byggarbeten ska enligt plan tas av riksdagsstyrelsen
  under första halvåret 2018.
  En förstudie pågår inför den planerade renoveringen av kvarteret Cephalus.
  Arbetet med strategisk lokalplanering fortsätter och har under året bland
  annat innehållit förberedelser för nyanskaffning av övernattningsbostäder och
  hyra av externa kontorslokaler.
  Förvaltningen fortsätter att se över och utveckla de processer som ingår i
  uppdragsområdet. Bland annat har arbetssättet för att ta emot och hantera för-
  frågningar via servicecentret förbättrats. I samband med detta har också ser-
  vicenivåer etablerats, till exempel svarstider. Projektmodellen för fastighets-
  projekt utvecklas kontinuerligt. Under året har förvaltningen börjat arbeta mer
  aktivt med portföljhantering av fastighetsrelaterade projekt för att ytterligare
  underlätta planering och prioritering.

50

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 28 Redovisning av investeringsplan för Riksdagsförvaltningens fastigheter (tkr)41

  Utfall 2017 Investeringsplan Avvikelse utfall
    2017 investeringsplan
Anskaffning och utveckling av nya investeringar  
Förvärv av andel i fas- 43 000 43 000 0
tigheten Iason 1      
Summa finansiering 43 000 43 000 0
av anskaffning och      
utveckling      
   
Vidmakthållande av befintliga investeringar  
Underhåll och renove- 14 565 55 000 40 435
ringsplan      
Projekt ledamotshuset 20 302 20 000 –302
Summa finansiering 34 867 75 000 40 133
av vidmakthållande      

Avvikelsen mellan investeringsplan och utfall när det gäller underhåll och renoveringsplan beror på att ett flertal planerade åtgärder har försenats eller senarelagts. Som ett exempel har arbetet med fönsterrenovering senarelagts på grund av bygglovsfrågor och till största delen klassificerats om till drift. Det finns också dispositionsmedel som inte utnyttjats under året.

Konst och inredning

Förvaltningen ska vårda och bevara riksdagens konstsamling och inredning. Förvaltningen har under några år arbetat med att upprätta vårdprogram för lös interiör. Vårdprogram finns framtagna för Riksdagshuset östra, Riksdagshuset västra, Neptunus och Mercurius. Arbete med att upprätta vårdprogram för Cephalus pågår och kommer att vara klart 2018.

Äldre riksdagsdokument

Under 2017 har arbetet med att transkribera handskrivna protokoll från ståndsriksdagen fortsatt. Det sedan tidigare tryckta materialet finns på Riksdagsbiblioteket. Under 2017 har Borgarståndens protokoll 1760–1762 (tre band) blivit klara. Enligt utgivningsplanen skulle även Prästeståndens protokoll 1760– 1762 (fyra band) kommit ut, men eftersom arbetet visat sig vara mer omfattande än beräknat är den utgivningen framflyttad till 2019.

Under 2016 slutfördes digitaliseringen av cirka 2 500 000 sidor från tvåkammarriksdagen. Under 2017 har kontrollgranskningen av materialet slutförts. Det innebär att allt riksdagstryck nu är digitaliserat, med några smärre

41 Uppgifterna är nya för 2017. Enligt 9 kap. 11 § i föreskriften (RFS 2016:4) till lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA- lagen), ska Riksdagsförvaltningen i resultatredovisningen redovisa och övergripande kommentera investeringsutfallet i förhållande till en sådan investeringsplan som avses i 5 kap. 3 § BEA-lagen.

2017/18:RS1

51

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  undantag. Under 2018 kommer materialet att bli tillgängligt via Libris och
  Kungl. bibliotekets öppna data.

3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning, it-stöd och administrativa uppgifter inom ekonomi och förvaltningsjuridik. Dessutom ger Riksdagsförvaltningen stöd till riksdagens myndigheter och nämnder.

Resultat och utveckling – sammanfattning

Förvaltningen bedömer att den har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare, även om sjukfrånvaron har ökat och miljömålen inte nåtts i alla delar. Bedömningen baseras i huvudsak på följande fakta:

Förvaltningen har nått sina arbetsmiljömål.

Riksdagsförvaltningen har i enlighet med arbetsmiljömålen arbetat för att öka förutsättningarna för delaktighet. En genomförd medarbetarundersökning indikerar att graden av delaktighet har ökat. Förvaltningen har också arbetat för att öka möjligheterna till ett flexibelt arbetssätt genom att stärka de anställdas it-kunskaper och kännedom om det tekniska stödet.

Sjukfrånvaron har ökat.

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 4,3 procent 2017, vilket är en ökning jämfört med de senaste åren. Männens sjukfrånvaro har ökat mest och långtidssjukfrånvaron utgör en allt större andel av den totala sjukfrånvaron.

Förvaltningen har rätt kompetens på rätt plats.

Riksdagsförvaltningen arbetar aktivt för att förvaltningens kompetens ska vara anpassad till uppdraget. En instruktion för arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen har fastställts under året, och en handlingsplan för hur Riksdagsförvaltningen ska synliggöras som en attraktiv arbetsgivare har tagits fram.

Tillgången till it-stöd är stabil.

Antalet kritiska incidenter är i paritet med föregående år. Av de fyra mycket kritiska incidenter som inträffat under året åtgärdades två inom utlovad tid enligt fastställd servicenivå.

Förvaltningen når huvuddelen av sina miljömål.

Riksdagsförvaltningen har i enlighet med miljömålen minskat koldioxidutsläppen på sina fordon, reducerat antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen, fortsatt arbetet med att minska mängden avfall samt ställt miljökrav i en rad upphandlingar. Den totala energianvändningen har dock ökat något i jämförelse med 2016.

52

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Riksdagsförvaltningen har fortsatt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Ett förslag till medarbetarpolicy har tagits fram, arbetet med värdegrunden har fördjupats och arbetet med att förbättra arbetsprocesser har fortsatt. Under 2017 genomfördes en mätning av klarspråksarbetets effekter. Mätningen visar att medarbetarna i Riksdagsförvaltningen har god kännedom om klarspråk.

Tabell 29 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E (tkr)

  2017 2016 2015
Intäkter 26 899 26 202 27 163
Kostnader –311 958 –301 290 –311 008
Nettokostnad –285 059 –275 088 –283 845
Transfereringar   –6 –6   –6
Totalt –285 065 275 094 –283 851

Fördelningen för uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år. De något högre kostnaderna för 2017 jämfört med 2016 beror framför allt på fördelade lönekostnader till uppdragsområdet.

Fortsatt utvecklingsarbete i förvaltningen – i enlighet med Riksdagsförvaltningens hus

Riksdagsförvaltningens hus (nedan) består av ett antal byggstenar. Byggstenarna är gemensamma utgångspunkter för allt arbete i förvaltningen. Under 2017 har innehållet i den sista byggstenen Medarbetarskap tagit form. En partssammansatt arbetsgrupp tog under våren fram ett förslag till medarbetarpolicy. Förslaget har varit utgångspunkt för diskussioner på enheter, kanslier och sektioner under hösten. Planen är att besluta om en medarbetarpolicy i början av 2018.

Under året har också arbetet med värdegrunden fördjupats. Bland annat har ett antal scenarier med olika dilemman varit utgångspunkt för diskussioner på enheter, kanslier och sektioner. Förvaltningens värdegrundsarbete är också centralt för det förebyggande arbetet mot korruption och oegentligheter. I enlighet med den plan för antikorruptionsarbete som tagits fram beslutade riksdagsdirektören under året även om en ny vägledning för Riksdagsförvaltningens arbete mot korruption. Därtill har arbetet fortsatt med att förbättra processer i enlighet med byggstenarna i huset. Det gäller till exempel omflyttningar inom riksdagens byggnader och hanteringen av incidenter. Tvärfunktionellt sammansatta arbetsgrupper har tillsammans tagit fram konkreta förslag och lösningar samt lagt grunden för ett fortsatt löpande förbättringsarbete. Goda exempel på tillämpningen av huset lyfts fram löpande på Intranätet för att fungera som inspiration för medarbetare i förvaltningen.

2017/18:RS1

53

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Ny modell för systemförvaltning

En ny instruktion för systemförvaltning har tagits fram under året. Instruktionen gäller förvaltning av alla system i Riksdagsförvaltningen. Systemförvaltning är samtliga aktiviteter som utförs för att it-system effektivt ska bidra till att verksamheten kan genomföra sina uppdrag. I instruktionen tydliggörs ramarna för systemförvaltningsarbetet. Den ska stödja ett samarbete som bygger på Riksdagsförvaltningens vision Tillsammans för riksdagens bästa. Under året har ett antal systemförvaltningsplaner tagits fram.

Klarspråk i förvaltningen

Språklagen slår fast att myndigheternas språk ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Riksdagsförvaltningen arbetar systematiskt med klarspråk med en flerårig handlingsplan som grund. En del i det arbetet är att integrera klarspråk som metod, både i den löpande verksamheten och i de projekt som förvaltningen driver. En annan del är att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas som skribenter, exempelvis genom utbildning, rådgivning och personlig handledning.

En mätning av klarspråksarbetets effekter genomfördes under våren 2017. Mätningen visar att klarspråk och klarspråksarbetet nu är väl förankrat bland medarbetarna i Riksdagsförvaltningen. Kunskaperna om klarspråk har ökat, skribenterna upplever att de har en bättre skrivsituation och texterna bedöms som bättre.

Under året har 47 medarbetare deltagit i förvaltningens grundutbildning i klarspråk. Det är nu sammanlagt 511 personer som har gått utbildningen sedan den startade 2013.

It-stödet till ledamöter och anställda

Förvaltningen ska tillhandahålla den support och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror.

Tillgången till it-stöd i förvaltningens verksamhet har varit stabil under året. Antalet incidenter har minskat jämfört med tidigare år.

54

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Antalet kritiska incidenter har varit i paritet med tidigare år.

Tabell 30 Antal mycket kritiska it-incidenter42

  2017 2016 2015
Prio 1-incidenter, mycket kritiska incidenter 4 2 4
Varav lösta i tid 2 0 2

Två av de fyra mycket kritiska incidenter som inträffade under året löstes inom utlovad tid enligt fastställd servicenivå.

Arbetet med att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö har fortsatt. Den grundläggande tekniken inom datanätverk, telefoni, serverteknik, lagringslösningar, datahallar och arbetsplatsstöd är modern, säker och anpassad för att klara morgondagens krav.

Under året har ett stort antal av pc-klienterna uppdaterats till Windows 10 och Office 2016. Arbetet ska slutföras under 2018.

Kris- och krigsberedskap samt kontinuitetsplanering

Förvaltningen har på området krisberedskap bedrivit såväl planeringsarbete som faktisk krishantering under året. En ny process för effektiv incidenthantering har införts. En del av arbetet har också varit att lämna förslag på hur förvaltningens beredskap kan förstärkas genom nya beredskapsfunktioner, med anledning av kommande riksdagsval, samt hur en samordnad kommunikation kan främjas. Vidare har förvaltningen slutfört översynen av funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) och påbörjat arbete med att genomföra åtgärder som rekommenderats i översynen. Därtill har en förstudie genomförts i syfte att lämna förslag till hur och var en ny larmcentral samt nya krisledningsutrymmen bör byggas.

Vid terrorattentatet i Stockholm den 7 april 2017 upprättade förvaltningen en särskild krisledningsorganisation för att hantera händelsen. Krishanteringen har i efterhand utvärderats, och ett antal rekommendationer har föreslagits.

På området krigsberedskap (planering för civilt försvar) har förvaltningen framför allt avsatt tid och resurser till att förbereda, genomföra och utvärdera en övning med krigsdelegationen (se uppdragsområde A). Förvaltningen har även i övrigt genomfört extern samverkan och kompetensutveckling. Syftet är att, i likhet med andra relevanta myndigheter, återuppbygga en långsiktig planering för civilt försvar.

Samtliga ovan nämnda aktiviteter bedöms ha bidragit till en stärkt förmåga att upprätthålla kontinuiteten i verksamheten i hela hotskalan, det vill säga att verksamhetens kritiska processer ska kunna fortgå i händelse av såväl incidenter och kriser i fredstid som vid krigsfara eller krig.

42 Benämningar och antal prioritetsnivåer för kritiska incidenter har ändrats under åren.

2017/18:RS1

55

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Centrala utvecklingsprojekt

För att underlätta prioriteringar av utvecklingsarbetet har förvaltningen en central budgetpost för större projekt. (Fastighetsprojekten ingår inte i denna budget utan finansieras främst från fastighetsanslaget.)

Under året har förvaltningen arbetat med 13 projekt och 9 förstudier som finansierats av den centrala projektbudgeten. Här kommenteras några av dem.

A. Stöd till kammare och utskott

Förstudien Systemstöd för statistik om den parlamentariska processen ska utreda hur förvaltningen ska kunna ta fram tillförlitlig statistik om riksdagens arbete till olika intressenter. Förstudien Nytt kammarstöd utreder hur förvaltningen ska kunna förnya kammarsystemet för att säkra kontinuiteten i kammararbetet på längre sikt.

B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier

Projektet Digital EU-handledning för ledamöter har utvecklat tjänsten EU- guiden på Intranätet. Den erbjuder en samlad information om EU för att underlätta ledamöternas och partikansliernas arbete med EU-frågor. Passersystemet för tillträde till riksdagens lokaler är uppgraderat, och alla passerkort är utbytta. Förstudien om en ny larmcentral har utrett förutsättningarna för att flytta larmcentralen till en mindre centralt placerad lokal.

C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

Uppgraderingen av gruppbokningssystemet har medfört att systemet är mer stabilt och säkert. Det går nu också att boka och hantera bokningar från mobila enheter. En ny webbplats för EU-information har lanserats. Den stöder riksdagens uppdrag att informera allmänheten om EU och Sveriges EU-arbete. Projektet Upplev riksdagen har startat och ska ta fram en ny tjänst där besökaren kan uppleva riksdagen digitalt på riksdagens webbplats, bland annat med filmer.

E. Väl fungerande myndighet och arbetsgivare

Projektet Diariet på webben har gjort uppgifter ur Riksdagsförvaltningens diarium tillgängliga på riksdagens webbplats. Ett nytt personal- och lönesystem har införts under året. Projektet Riksdagens skrivråd har tagit fram ett lättanvänt skrivstöd på Intranätet och förberett en lansering av tjänsten i början av 2018. En förstudie om Riksdagsförvaltningens mediehanteringssystem har utrett förutsättningarna inför en eventuell större uppgradering av systemet.

Stöd till myndigheterna under riksdagen

Riksdagsförvaltningen ska enligt förvaltningens instruktion biträda myndigheterna under riksdagen, det vill säga Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksbanken. I det ingår bland annat att upprätta anslagsdirektiv för

56

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

var och en av myndigheterna, förutom Riksbanken, och att ingå centrala kollektivavtal. Mot en avgift utför förvaltningen även administrativa och it-rela- terade tjänster åt JO.

Stöd till riksdagens nämndmyndigheter

Riksdagens nämndmyndigheter är Partibidragsnämnden, Riksdagens arvodesnämnd, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens överklagandenämnd, Valprövningsnämnden och Riksdagens ansvarsnämnd. Nämndmyndigheterna är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar, men finansieras genom Riksdagsförvaltningens anslag.

Riksdagsförvaltningen ska enligt sin instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns med samtliga nämndmyndigheter. Överenskommelserna följs upp minst en gång vartannat år och revideras vid behov. Det finns en instruktion inom Riksdagsförvaltningen för samordningen av stödet.43

Nämndmyndigheterna ska upprätta en arbetsordning och sedan 2013 senast den 22 februari varje år lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Det framgår av instruktionen för respektive nämnd att verksamhetsberättelsen ska innehålla en redovisning av verksamhetens kostnader. Enligt förarbetena till lagen (2016:1091) om budget- och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, den så kallade BEA-lagen, och dess föregångare, den så kallade REA-lagen, ska verksamhetsberättelsen därutöver innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs samt de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Verksamhetsberättelserna ska överlämnas till riksdagen och behandlas av konstitutionsutskottet.

En sammanställning över uppgifter om antalet sammanträden, ledamöter och kostnader 2017 redovisas nedan. För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet under året hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse.

43 Dnr 2534-2014/15.

57

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Tabell 31 Riksdagens nämndmyndigheter – sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)

  Antal Antal Summa
  sammanträden ledamöter kostnader
Riksdagens överklagandenämnd 3 5 161
Partibidragsnämnden 4 3 170
Riksdagens arvodesnämnd 6 3 325
Statsrådsarvodesnämnden 5 3 168
Nämnden för lön till riksdagens      
ombudsmän och riksrevisorerna 5 3 177
Valprövningsnämnden 16 7 286
Riksdagens ansvarsnämnd 0 5 6
Totalt 2017 39 29 1 293
Totalt 2016 38 29 1 271
Totalt 2015 23 29 1 531

Personalfrågor

Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning var 680 vid utgången av 2017, vilket är 33 fler än 2016 (647) och 48 fler än 2015 (632). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 602, vilket är högre än 2016 (583) och 2015 (591).

Förvaltningens ledningsgrupp har fortsatt att arbeta med strategisk kompetensförsörjning och att tillämpa modellen för vakansprövning. Detta sammantaget leder till en mer effektiv kompetensförsörjning. Även resursutnyttjandet blir mer effektivt genom att det till exempel går att växla kompetenser och omfördela resurser samt ha en god kontroll över lönekostnaderna.

Tabell 32 Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2017-12-31

Åldersin- Kvinnor Män Totalt Ålder, andel Totalt Totalt
tervall     antal av samtliga antal antal
      2017 (%) 2016 2015
<24> 1 1 0 1
25–34 år 29 22 51 8 41 42
35–44 år 122 65 187 28 181 180
45–54 år 160 102 262 38 255 243
55–59 år 60 52 112 16 105 91
>59 år 46 21 67 10 64 76
Totalt 417 263 680 100 647 632

Medelåldern för de anställda var 48 år, vilket är oförändrat jämfört med 2016 och 2015. Både kvinnornas och männens medelålder var 48 år, vilket också är oförändrat jämfört med 2016 och en marginell förändring jämfört med 2015 (kvinnorna 48 år och männen 49 år). Andelen kvinnor av samtliga anställda var cirka 61 procent vid utgången av 2017, vilket är samma som 2016 och något högre än 2015 (60 procent).

58

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Personalomsättningen var 10,1 procent jämfört med 12,0 procent 2016 och 7,1 procent 2015.

Tabell 33 Sjukfrånvaro 2012–2017

  2017 2016 2015 2014 2013 201244
Total sjukfrånvaro i % av till-            
gänglig arbetstid 4,3 3,4 2,9 2,6 2,8 2,6
Långtidssjukfrånvaro (60 ka-            
lenderdagar) i förhållande till            
total sjukfrånvaro i % 54,7 48,2 44,2 36,2 27,5 27,1
Kvinnors sjukfrånvaro i % av            
tillgänglig arbetstid 4,5 4,0 3,4 3,1 3,5 2,9
Mäns sjukfrånvaro i % av            
tillgänglig arbetstid 3,9 2,4 2,3 1,8 1,8 2,2
Sjukfrånvaro för åldersgrup-            
pen 29 år eller yngre i % av            
tillgänglig arbetstid 3,1 0,8 1,2 1,1 0,7 0,8
Sjukfrånvaro för åldersgrup-            
pen 30–49 år i % av tillgäng-            
lig arbetstid 4,4 3,4 2,7 2,2 2,4 2,1
Sjukfrånvaro för åldersgrup-            
pen 50 år eller äldre i % av            
tillgänglig arbetstid 4,1 3,4 3,2 3,1 3,3 3,3

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 4,3 procent 2017. Från relativt små förändringar i den totala sjukfrånvaron åren till och med 2015 sker en ökning 2016 och nu även 2017. Det är männens sjukfrånvaro som ökat mest, från 2,4 till 3,9 procent. Långtidsfrånvaron ökar som andel av den totala sjukfrånvaron från 48,2 procent till 54,7 procent. Ökningen av långtidssjukfrånvaron gäller särskilt män, som har närmat sig kvinnornas sjukfrånvaronivå.

Personalansvarsnämnden har sammanträtt vid ett tillfälle under 2017 och beslutade då om en åtalsanmälan.

Kompetensförsörjning

Riksdagsförvaltningens utvecklingsarbete med den strategiska kompetensförsörjningen har utgått från en formativ utvärderingsansats. Detta har inneburit att de erfarenheter som gjorts i ledningsgruppens kompetensförsörjningsarbete löpande har påverkat följande års utvecklingsarbete.

Riksdagsförvaltningen har, med utgångspunkt i en slutlig bedömning av de fyra årens utvecklingsarbete, fastställt en instruktion för arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen. Därmed har det utvecklingsarbete med strategisk kompetensförsörjning som inleddes 2014, med utgångspunkt i kompetensförsörjningsstrategin, fått en formell och tydlig ram.

44 Värdena är justerade jämfört med de som anges i årsredovisningen för 2012 med anledning av nya beräkningar.

2017/18:RS1

59

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  En målsättning i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet är att förvalt-
  ningens kompetens, på kort och lång sikt, är anpassad till uppdraget, det vill
  säga att förvaltningen har rätt kompetens på rätt plats.
  Riksdagsförvaltningen har under året genomfört kompetensutvecklingsin-
  satser i form av bland annat projektutbildning och språkutbildning. Förvalt-
  ningen har under året fortsatt arbetet med ett it-kunskapslyft. Under 2017 och
  2016 har såväl chefers som medarbetares it-kunskapsnivå inventerats, och ut-
  bildning har erbjudits. Vissa medarbetare har tagit del av interaktiva utbild-
  ningar, medan andra har deltagit i lärarledda utbildningar. De lärarledda ut-
  bildningarna har genomförts vid 21 tillfällen för sammanlagt 118 deltagare.
  En del medarbetare har valt att delta i de ordinarie it-utbildningar som förvalt-
  ningen har. Det var under 2017 totalt 204 utbildningstillfällen med samman-
  lagt 910 deltagare, inklusive utbildningar för it-kunskapslyftet och digitala
  samarbetsytor. Erfarenheterna från it-kunskapslyftet kommer nu att analyseras
  och förslag tas fram för hur kunskapslyftet ska kunna integreras i vardagsar-
  betet.
  Som en del i den strategiska kompetensförsörjningen har förvaltningen ar-
  betat med att stärka förmågan att arbeta planerat och strukturerat med kommu-
  nikation. Alla medarbetare på kommunikationsavdelningen har deltagit i kom-
  petensutveckling, och flera tjänster har profilerats om för att bättre kunna möta
  förvaltningens behov av ett bredare kommunikationsstöd. Förslag till en ny
  kommunikationsstrategi har tagits fram och förväntas beslutas under 2018.
  Större projekt och uppdrag i förvaltningen har sedan 2017 en kommunika-
  tionsansvarig som bidrar med kommunikationsrådgivning och säkerställer att
  det finns en kommunikationsplan.
  Förvaltningen har också anpassat och sett över introduktionsutbildningen
  för nyanställda så att innehållet bättre speglar förvaltningens uppdrag och ar-
  bete.
  Det chefsutvecklingsprogram som fastställdes 2014 har fortsatt under året.
  Programmet innehåller såväl generella som individuella inslag, men också en
  utvecklad och fördjupad introduktion för nya chefer. Under 2017 har samtliga
  chefer deltagit i diskussioner och seminarier kring den statliga värdegrunden
  och den offentliga förvaltningens kvalitet.
  Liksom tidigare har en stor del av förvaltningens chefer deltagit i så kallade
  handledningsgrupper, vilket innebär att chefer träffas i mindre grupper under
  ledning av en extern handledare. Även teamledare på säkerhetsenheten och
  samordnare inom lokalvården har deltagit i särskilda handledningsgrupper.
  Nya chefer i förvaltningen har erbjudits utbildning i lönesättande samtal
  samt grundläggande arbetsmiljöutbildning. Chefer som är nya i chefsrollen er-
  bjuds alltid utbildningen Ny som chef.
  Riksdagsförvaltningen har under 2017 haft 101 anställningar utannonse-
  rade (104 anställningar 2016, 45 anställningar 2015). Antalet mottagna ansök-
  ningar var närmare 4 000 (3 952), med en variation på 2–170 per anställning
  (2016: 4 900 ansökningar, 4–278 per anställning, 2015: cirka 2 800 ansök-
  ningar, 10–180 per anställning).
60  

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Chefer – rekrytering och struktur

Under året har åtta chefer rekryterats – fyra män och fyra kvinnor. Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 47 procent, vilket innebär marginella förändringar jämfört med tidigare år (45 procent 2016 och 48 procent 2015). Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 51 år, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Tabell 34 Antalet chefer fördelade efter ålder och kön 2017-12-31

Åldersintervall Kvinnor Män Totalt Andel av Totalt  
      2017 samtliga 2016  
      (%)    
           
25–34 år
35–44 år 8 4 12 19 13 13
45–54 år 12 19 31 48 31 32
55–59 år 4 7 11 17 13 14
>59 år 6 4 10 16 8 6
Totalt 30 34 64 100 65 65

Förvaltningen som attraktiv arbetsgivare

Förvaltningen har utarbetat en handlingsplan för hur Riksdagsförvaltningen ska synliggöras som attraktiv arbetsgivare. Som ett led i detta arbete deltog förvaltningen i vårens framtidsmässa om och kring offentlig sektor i Stockholm. Vidare har en analys genomförts av vilka styrkor och utmaningar Riksdagsförvaltningen har som arbetsgivare. En strategisk kommunikationsplan håller på att utarbetas med fokus på bland annat i vilken form förvaltningens styrkor och utmaningar ska kommuniceras. Förvaltningen arbetar även vidare med frågorna inom ramen för bland annat förvaltningens utvecklingsarbete, där ledarskap och medarbetarskap är viktiga delar.

Avtal och förhandlingar

Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna Saco, fackförbundet ST och Seko har genomfört det nya lokala samverkansavtalet för Riksdagsförvaltningen som trädde i kraft den 1 januari 2017. Organisationen för samverkan består av verksamhetsmöten, där chefer och medarbetar deltar, samverkansgruppen och samverkansrådet där parterna träffas, det vill säga arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Samverkansgruppen träffas regelbundet och leds av personalchefen. Samverkansrådet träffas fyra gånger om året, och det är riksdagsdirektören som leder dessa möten. Fokus vid samtliga dessa möten ligger på dialog och delaktighet, vilket ska främja engagemang och trivsel.

Riksdagsförvaltningen och de centrala arbetstagarorganisationerna, Fackförbundet ST och Seko, har träffat ett nytt ramavtal om löner m.m. för perioden den 1 oktober 2017 till 30 september 2020. Med Saco-S finns sedan tidigare ett ramavtal om löner m.m. som gäller tills vidare.

2017/18:RS1

61

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Arbetsmiljö

En bra arbetsmiljö bidrar till att göra Riksdagsförvaltningen till en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. Under året har Riksdagsförvaltningens policy för hälsofrämjande arbetsmiljö reviderats.

Förvaltningens arbetsmiljömål avser åren 2017–2018. Ett av målen är att öka förutsättningarna för delaktighet för medarbetarna inom förvaltningen. Förvaltningen har bland annat infört ett samverkansavtal och har dessutom i olika processer, till exempel värdegrundsarbetet och medarbetarpolicyn, inkluderat alla medarbetare. Enligt den medarbetarundersökning som genomförts under hösten har graden av delaktighet ökat, vilket skulle kunna förklaras av det genomförda arbetet. Ett annat mål är att förvaltningen ska öka möjligheterna till ett flexibelt arbetssätt genom att ytterligare stärka de anställdas itkunskaper och kännedom om det tekniska stödet. För att nå detta mål har förvaltningen i ett första steg genomfört ett it-kunskapslyft för alla medarbetare (se avsnittet ovan om kompetensförsörjning).

Förvaltningen har ansvar för den fysiska arbetsmiljön där ledamöter och partikanslier har sina arbetsplatser, eftersom arbetet bedrivs i riksdagens lokaler. Under 2017 påbörjades därför ett samarbete kring skyddsronder tillsammans med partikanslierna i riksdagen. Samarbetet formaliserades och skyddsronder genomfördes tillsammans med två kanslier.

Ett annat förändrings- och utvecklingsområde har varit att ombilda den tidigare skyddskommittén till att i stället ingå som en del i samverkansarbetet med benämning samverkansgrupp arbetsmiljö. Därutöver har löpande arbete pågått med arbetsmiljöronder, arbetsskador och utbildning för nya chefer.

Likabehandling

Under vintern 2016/17 genomförde förvaltningen en fördjupad utvärdering av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen har därefter reviderats. Vissa förändringar har även gjorts med anledning av 2017 års skärpningar i diskrimineringslagstiftningen.

Under året har Riksdagsförvaltningens policy mot kränkande behandling samt riktlinjer för hantering och utredning om kränkande behandling reviderats för att bättre motsvara de krav som ställs i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).

Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen är genomförd för 2017.

Friskvård

Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att göra ledamöter och anställda medvetna om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.

Friskvården inriktas särskilt på att aktivera de som är fysiskt inaktiva, både på individ- och på gruppnivå. Under 2017 har bland annat följande aktiviteter

62

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

genomförts: hälsoprofiler, coachning, friskvårdsdagar samt kurser och rådgivning om stress, sömn, avspänning och kost. Vidare har det varit möjligt att styrketräna och delta i motions- och styrkepass.

Riksdagsförvaltningen fortsätter att arbeta i den anda som är grunden till att förvaltningen blev hälsodiplomerad 2014. Diplomet är ett bevis på ett medvetet och strukturerat hälsoarbete. En hälsodiplomerad arbetsplats har en god arbetsmiljö samt underlättar för och uppmanar sina medarbetare att göra hälsosamma livsstilsval.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riksdagsförvaltningen arbetar löpande med att förbättra tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Under året har ett stort antal aktiviteter genomförts för att förbättra tillgängligheten i riksdagens fastigheter. Bland annat har kontrastmarkeringar i trappor och på glaspartier förbättrats, liksom belysning i mötesrum och inredningen på toaletter. Förvaltningen har även installerat automatiska dörröppnare på fler platser än tidigare.

Det sedan tidigare påbörjade arbetet som syftar till att tillgodose behovet av säkra, tillgängliga och smidiga entréer har fortsatt under året och beräknas bli färdigt nästa år.

Riksdagsförvaltningens miljöarbete

Riksdagsförvaltningen är sedan 2009 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Det betyder att miljöarbetet är systematiserat i ett miljöledningssystem. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om följande övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen:

minska utsläppen av växthusgaser

minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus

minska energianvändningen

minska mängden avfall

begränsa miljöpåverkan genom hållbara upphandlingar och inköp.

Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt samt Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter.

En viktig del av miljöarbetet under året har varit att se över förvaltningens miljöledningssystem enligt ändrade krav i standarden för ISO 14001:2015. Arbetet har inneburit att förvaltningen uppdaterat och sett över styrdokument och rutiner på de områden där kraven skärpts. Revision för förnyad certifiering enligt de nya kraven ska genomföras våren 2018.

Under 2017 har förvaltningen fortsatt att minska koldioxidutsläppen från sina fordon, reducerat antalet tekniska apparater för att minska förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus, fortsatt arbetet med att minska mängden avfall samt ställt miljökrav i en rad upphandlingar.

63

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Däremot visar resultatet på en ökning av den totala energianvändningen (el och energi för uppvärmning) per kvadratmeter i lokalerna med drygt 2 procent jämfört med 2016. Det beror på att energianvändningen för uppvärmning har ökat. En av förklaringarna till ökningen är en ombyggnad av styr- och övervakningssystem i Cephalus, vilket gjort att värmen fått styras manuellt. Målet är att den totala energianvändningen ska minska med 2 procent per kvadratmeter och år. Elanvändningen har fortsatt att minska.

Nödvändiga åtgärder planeras och vidtas utifrån de detaljerade miljömålen. Miljöarbetet följs upp och redovisas för riksdagsstyrelsen tre gånger om året i samband med övrig tertialuppföljning.

64

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Finansiell redovisning          
4.1 Resultaträkning          
    2017-01-01–   2016-01-01–  
(Belopp anges i tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31  
Verksamhetens intäkter          
Intäkter av anslag 1 1 374 222 1 342 128  
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 31 717 31 035  
Intäkter av bidrag 3 0 450  
Finansiella intäkter 4 14 968   13 919  
Summa   1 420 908 1 387 532  
Verksamhetens kostnader          
Kostnader för personal och ledamöter 5 -1 065 071 -1 566 034  
Kostnader för lokaler 6 -41 721 -40 674  
Övriga driftkostnader   -329 891 -335 061  
Finansiella kostnader 7 -675 -782  
Avskrivningar och nedskrivningar   -52 268   -54 687  
Summa   -1 489 626 -1 997 239  
Verksamhetsutfall   -68 718 -609 707  
Transfereringar          
Medel som erhållits från statens budget   504 766 500 670  
för finansiering av bidrag    
Lämnade bidrag 8 -504 766   -500 670  
Saldo   0 0  
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 9 -68 718 -609 707  

65

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

4.2 Balansräkning

(Belopp anges i tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31
TILLGÅNGAR        
Immateriella anläggningstillgångar 10      
Balanserade utgifter för utveckling   20 840 24 227
Rättigheter och andra immateriella anlägg-   1 412   1 113
ningstillgångar  
Summa   22 252 25 340
Materiella anläggningstillgångar 11      
Byggnader, mark och annan fast egendom   1 158 568 1 132 269
Förbättringsutgifter på annans fastighet   344 1 504
Maskiner, inventarier, installationer m.m.   89 511 83 720
Pågående nyanläggningar   38 248   8 382
Summa   1 286 671 1 225 874
Finansiella anläggningstillgångar 12      
Andelar i bostadsrättsföreningar   2 159   2 159
Summa   2 159 2 159
Fordringar        
Kundfordringar   2 143 1 806
Fordringar hos andra myndigheter 13 22 478 16 603
Övriga fordringar   60   70
Summa   24 681 18 479
Periodavgränsningsposter 14      
Förutbetalda kostnader   40 573 33 576
Summa   40 573 33 576
Avräkning med statsverket 15 -111 697 -121 417
Kassa och bank        
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret   196 794 206 396
Kassa, plusgiro och bank   30   30
Summa   196 824 206 426
SUMMA TILLGÅNGAR   1 461 463 1 390 440

66

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

(Belopp anges i tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31
KAPITAL OCH SKULDER        
Myndighetskapital 16      
Statskapital   836 056 798 306
Donationskapital   2 182 2 202
Balanserad kapitalförändring   -4 792 007 -4 188 209
Kapitalförändring enligt resultaträkningen   -68 718   -609 707
Summa   -4 022 488 -3 997 408
Avsättningar        
Avsättningar för pensioner och liknande        
förpliktelser 17 4 855 716 4 794 023
Övriga avsättningar 18 6 962   6 098
Summa   4 862 678 4 800 121
Skulder m.m.        
Lån i Riksgäldskontoret 19 461 962 450 472
Skulder till andra myndigheter   24 713 21 944
Leverantörsskulder   71 091 54 806
Övriga skulder   17 732   17 069
Summa   575 499 544 291
Periodavgränsningsposter 20      
Upplupna kostnader   38 070 35 984
Oförbrukade bidrag   7 7
Övriga förutbetalda intäkter   7 699   7 445
Summa   45 775 43 436
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER   1 461 463 1 390 440

67

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

4.3 Anslagsredovisning

Ramanslag Not Ingående Årets Omdisponerat Indrag- Totalt Netto Utgående
2017-12-31   överförings- tilldelning anslags- ning disp. utgifter överförings-
(Belopp anges i tkr)   belopp enl. anslags- sparande   belopp   belopp
      direktiv och          

regleringsbrev

Uo 1 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Ap. 1 Riksdagens                
ledamöter och partier                
m.m. 21 36 490 880 313 0 0 916 803 -873 469 43 334
Uo 1 2:2 Riksdagens                
förvaltningsanslag                
Ap. 1 Förvaltnings-                
kostnader 22 42 037 767 892 0 0 809 929 -779 437 30 492
Uo 1 2:3 Riksdagens                
fastighetsanslag                
Ap. 1 Riksdagens                
fastighetsanslag 23 49 428 113 000 0 -35 428 127 000 -82 971 44 029
Uo 1 6:6 Stöd till                
politiska partier                
Ap. 1 Stöd till                
politiska partier 24 69 172 200 0 -69 172 200 -172 131 69
Uo 17 13:5 Bidrag till                
riksdagspartiers                
kvinnoorganisationer                
Ap. 1 Stöd till                
riksdagspartiers                
kvinnoorganisationer   0 15 000 0 0 15 000 -15 000 0
SUMMA ANSLAG   128 024 1 948 405 0 -35 498 2 040 931 -1 923 008 117 924

68

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen

Anslagsbenämning Tilldelat Ingående Utestå- Utestående åtaganden
  bemynåtaganden ende    
  digande   åtaganden    
Uo 1 6:6 Ramanslag          
Stöd till politiska partier          
Ap. 1 Stöd till politiska par-          
tier 172 200 129 098 129 098 129 098  
Uo 17 13:5 Ramanslag          
Bidrag till riksdagspartiers          
kvinnoorganisationer          
Ap. 1 Stöd till riksdagsparti- 15 000 15 000 15 000 15 000  
ernas kvinnoorganisationer  
Summa 187 200 144 098 144 098 144 098 0

69

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

4.4 Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) och tillhörande föreskrift RFS (2016:14).

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.

I enlighet med Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter till 10 § FBF tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

För semesterdagar som har intjänats före 2009 avräknas fr.o.m. 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Den utgående balansen 2016 på 6 538 tkr, har 2017 minskat med 381 tkr till 6 157 tkr.

Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstöd undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med 2 kap. 11 § BEA-lagen.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 tkr.

70

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas efter om de ska bokföras som anläggningstillgångar eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.

Tillämpade avskrivningstider

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Budgetåret 2016 införde Riksdagsförvaltningen komponentredovisning enligt ESV:s regelverk, vilket innebär att fastigheterna kommer att skrivas av enligt komponentens beräknade nyttjandeperiod. Komponentredovisning kommer att införas successivt.

Tabell Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång Avskrivningstid
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR    
Balanserade utgifter för utveckling 3 år
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3–10 år
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR    
Byggnader, mark och annan fast egendom 10–150 år
Byggnadsinventarier 3–30 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–10 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–10 år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan av den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3), lagen (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6) och lagen (2016:1108) med tilllämpningsföreskrifter (RFS 2016:5).

Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner m.m. i posten Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.

Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som deras inkomstgarantier.

Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).

2017/18:RS1

71

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017
  Den 1 maj 2014 inrättades ett ekonomiskt omställningsstöd som på sikt
  kommer att ersätta det nuvarande inkomstgarantisystemet. Sedan 2015 ingår
  avsättningen för omställningsstödet som en latent utfästelse, och från och med
  2017 ingår även beslutade omställningsstöd i avsättningen.
  Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner
  och inkomstgarantier redovisas som en avsättning. Eftersom avsättningen är
  undantagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets föränd-
  ring av avsättningen inte har någon anslagspåverkan, utan det är i årets kapital-
  förändring som förändringen syns. I posten balanserad kapitalförändring redo-
  visas den upparbetade skulden från och med 2007 som avser pensioner och
  inkomstgarantier samt omställningsstödet för ledamöterna inklusive sociala
  avgifter, och därmed uppvisar saldot ett stort negativt belopp. Fram till och
  med 2016 var den balanserade kapitalförändringen -4 188 209 tkr och under
  2017 har skulden ökat med -603 798 tkr till -4 792 007 tkr. I posten årets ka-
  pitalförändring enligt resultaträkningen ingår årets kostnader för ledamöternas
  pensioner och inkomstgarantier som för 2017 är -62 651 tkr.
  Riksdagsledamöternas pensioner
  Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som har lämnat riksdagen
  redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensionsåtaganden som har be-
  räknats av Statens tjänstepensionsverk (SPV) i enlighet med gällande regel-
  verk för affärsverk. De beräkningsgrunder som används per den 31 december
  2017 är de som gäller för Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder (FFFS
  2007:24) när det gäller åtaganden med utfäst indexering. Under tid när för-
  månen indexeras med PBB-index eller följsamhetsindex har bruttoräntan -0,40
  procent använts (samma bruttoränta som 2016). Under tid när förmånen in-
  dexeras med inkomst-/balansindex eller arvodesindex har bruttoräntan 0,00
  procent använts.
  Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för närva-
  rande sitter i riksdagen har gjorts enligt samma modell.
  Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner;
  avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
  I årsredovisning för staten används andra försäkringstekniska beräknings-
  grunder för tjänstepensionsskulden. Det innebär att Riksdagsförvaltningens
  pensionsskuld i årsredovisningen för staten uppgår till 2 643 462 tkr jämfört
  med Riksdagsförvaltningens bokförda pensionsskuld som uppgår till
  3 187 789 tkr exklusive sociala avgifter.
  Riksdagsledamöters inkomstgarantier
  Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till le-
  damöter har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntade framtida utbetal-
  ningar. Avsättningarna baseras på de förhållanden som ledamöterna anmält
  och på de inkomstgarantibelopp som gällde i december 2017. Nuvärdesberäk-
  ningen utgör en diskontering av det totala åtagandet för vart och ett av åren
72  
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

2018 till och med 2032. Den räntefot som används per 2017-12-31 är - 0,4 procent. Det är den räntefot som gäller för Finansinspektionens så kallade tryggandegrunder (FFFS 2007:24) från och med den 1 januari 2017 för åtaganden med utfäst indexering. Avdraget för avkastningsskatt är 0,1 procentenheter.

Som komplement till avsättningarna för beslutade inkomstgarantier har även en bedömning gjorts av latenta inkomstgarantier, det vill säga för nu aktiva ledamöter. Riksdagsförvaltningen betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda inkomstgarantier, och avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Den 1 maj 2014 inrättades ett ekonomiskt omställningsstöd som ersätter inkomstgarantisystemet för ledamöter som valdes in vid 2014 års val och därefter. Totalt har arvodesnämnden fattat sju beslut om ekonomiskt omställningsstöd, och det har gjorts utbetalningar till tre ledamöter. Avsättningar för latenta utfästelser för detta stöd aktualiserades i samband med årsredovisningen 2015 beroende på de berättiganderegler som gäller för stödet. Avsättningarna baseras på en bedömning av de belopp för nu aktiva ledamöter som omfattas av det ekonomiska omställningsstödet, skulle ha haft rätt till per den 2017-12-31. Även detta stöd genererar arbetsgivaravgifter och är därför medräknat i avsättningen.

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Övriga upplysningar

Riksdagsförvaltningen har från och med budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys eftersom BEA-lagen inte kräver det och inte heller den tidigare gällande REA-lagen.

73

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Noter

Resultaträkning

(Belopp anges i tkr) 2017 2016
Not 1 Intäkter av anslag    
Utgifter enligt anslagsavräkningen 1 923 008 1 844 764
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 -381 -1 713
Inköp tillgångar avräknat mot statskapital -43 638 -253
Medel som erhållits från statsbudgeten för    
finansiering av bidrag -504 766 -500 670
Summa 1 374 222 1 342 128

I posten inköp tillgångar avräknat mot statskapital avser 43 miljoner kronor inköp av del i fastigheten Iason 1.

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av hyror 20 410 20 124
Serviceöverenskommelse med JO 5 339 4 808
Försäljning riksdagstryck 3 277 3 938
Försäljning interntryckeriet 1 369 985
Övrig försäljningsverksamhet 1 323 1 180
Summa 31 717 31 035

I posten övrig försäljningsverksamhet ingår bland annat försäljning av presentartiklar och it-utrustning m.m.

Not 3 Intäkter av bidrag    
Intäkter av bidrag från Riksbankens Jubileumsfond avse-    
ende Tryckfrihetsförordningen 0 450
Summa 0 450
Not 4 Finansiella intäkter    
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret 2 270 2 184
Ränteintäkter i avsättning för pensioner till ledamöter 12 542 11 521
Övrigt 156 214
Summa 14 968 13 919

Ränteintäkter i avsättningen för pensioner till ledamöter, beräknas enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFS 2007:24), och bruttoräntan för 2017 är -0,4% (samma procentsats som 2016).

74

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

(Belopp anges i tkr) 2017 2016
Not 5 Kostnader för personal och ledamöter    
Kostnader för ledamöter (inklusive sociala avgifter) -571 156 -1 107 775
Kostnader för personal (inklusive sociala avgifter) -493 915 -458 259
Summa -1 065 071 -1 566 034
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive    
sociala avgifter -668 730 -1 077 818

Utfallet på kostnader för ledamöter beror på minskade beräknade kostnader för avsättning av ledamöters pensioner m.m.

Not 6 Kostnader för lokaler    
Lokalkostnader -41 721 -40 674
Summa -41 721 -40 674
Not 7 Finansiella kostnader    
Ränta till Riksgäldskontoret -663 -637
Övrigt -12 -145
Summa -675 -782
Not 8 Lämnade bidrag    
Stöd till politiska partier -172 131 -172 131
Stöd till partigrupperna i riksdagen -298 141 -293 460
Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer -15 000 -15 000
Nordiska rådet -13 548 -13 491
IPU -1 090 -1 035
OSSE -1 003 -993
Skolbidrag -2 770 -3 100
Övrigt -1 083 -1 462
Summa -504 766 -500 670

I posten övrigt ingår bland annat bidrag till Sveriges nationaldag 600 tkr, Rifo 265 tkr och Veteranföreningen 195 tkr.

75

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

(Belopp anges i tkr) 2017 2016
Not 9 Årets kapitalförändring    
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar -6 067 -5 909
Årets förändring av avsättning för pensioner, inkomstgaran-    
tier och omställningsstöd till ledamöter -75 194 -615 319
Ränteintäkter i avsättning för pensioner till    
ledamöter 12 542 11 521
Summa -68 718 -609 707

Ränteintäkter för ledamöters pensioner beräknas enligt Finansinspektionens tryggandegrunder (FFFS 2007:24), och bruttoräntan för 2017 är -0,4 % (samma som 2016). I summan ingår årets kostnader för avsättningen för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter, se även sista stycket under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter.

76

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Balansräkning

(Belopp anges i tkr) 2017-12-31 2016-12-31
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar    
Balanserade utgifter för utveckling    
IB anskaffningar 96 576 86 581
Årets anskaffningar 6 635 10 009
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde -50 -15
Tidigare års avskrivningar -72 349 -60 602
Årets utrangeringar, avskrivningar 50 15
Årets avskrivningar -10 022 -11 761
Bokfört värde 20 840 24 227
Rättigheter och andra immateriella anläggningstill-    
gångar    
IB anskaffningar 4 957 4 957
Årets anskaffningar 989 0
Tidigare års avskrivningar -3 844 -2 865
Årets utrangeringar, avskrivningar 0 0
Årets avskrivningar -690 -978
Bokfört värde 1 412 1 113
Summa bokfört värde immateriella anläggningstill- 22 252 25 340
gångar
Not 11 Materiella anläggningstillgångar    
Byggnader, mark och annan fast egendom    
IB anskaffningar 1 900 826 1 898 860
IB justering, byte av anl.grupp 0 -7 178
Årets anskaffningar 44 594 7 171
Fört från pågående nyanläggningar 0 1 974
Tidigare års avskrivningar -768 558 -750 950
Tidigare års avskrivningar justering, byte av anl.grupp 0 368
Årets avskrivningar -18 295 -17 976
Bokfört värde 1 158 568 1 132 269
Taxeringsvärden 240 600 240 600

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Taxeringsvärdet beräknades 2016; nytt taxeringsvärde beräknas vart tredje år.

77

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

(Belopp anges i tkr) 2017-12-31 2016-12-31
Förbättringsutgifter på annans fastighet    
IB anskaffningar 19 141 19 141
Tidigare års avskrivningar -17 637 -16 038
Årets avskrivningar -1 160 -1 599
Bokfört värde 344 1 504
Maskiner, inventarier, installationer m.m.    
IB anskaffningar 352 930 343 224
IB anskaffningar justering, byte av anl.grupp 0 7 178
Årets anskaffningar 27 915 27 699
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde -9 238 -25 171
Tidigare års avskrivningar -269 209 -269 639
Tidigare års avskrivningar justering, byte av anl.grupp 0 -368
Årets avskrivningar -22 101 -22 373
Årets utrangeringar, avskrivningar 9 214 23 171
Bokfört värde 89 511 83 720
Pågående nyanläggningar    
IB anskaffningar 8 382 2 645
Årets anskaffningar 29 920 7 710
Pågående nyanläggningar, årets nedskrivning -54 0
Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast 0 -1 974
egendom
Bokfört värde 38 248 8 382

Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för Cephalus 357 tkr, ledamotshuset 25 774 tkr, Neptunus entrémiljö 4 971 tkr, entré Riksplan 3 151 tkr, Neptunus styrsystem 1 890 tkr, Sammanträdespoolen 174 tkr och takomläggning RÖ 281 tkr samt omklädningsrum 1 650 tkr.

Summa bokfört värde materiella anläggningstill- 1 286 671 1 225 874
gångar

78

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

(Belopp anges i tkr) 2017-12-31 2016-12-31
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar    
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde 2 159 2 159
Bokfört värde 2 159 2 159
Not 13 Fordringar hos andra myndigheter    
Mervärdesskattefordran 19 489 14 709
Fordran JO, överenskommelse m.m. 2 744 1 112
Övrigt 245 782
Summa 22 478 16 603
Not 14 Periodavgränsningsposter    
Förutbetalda hyror 9 816 9 630
Förutbetalda kostnader, årskort flyg 3 282 3 560
Förutbetalda kostnader, årskort tåg 11 866 12 049
Förutbetalda kostnader, Crayon EA-avtal m.m. 7 997 405
Övriga förutbetalda kostnader 7 611 7 932
Summa 40 573 33 576

Ökningen av förutbetalda kostnader, datalicenser Crayon, beror på att ett nytt avtal tecknades under 2017. Posten övriga förutbetalda kostnader består i huvudsak av supportavtal samt övriga förutbetalda it-tjänster.

Not 15 Avräkning med statsverket    
Anslag i icke räntebärande flöde    
Ingående balans 0 0
Redovisat mot anslag 187 130 187 130
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats -187 130 -187 130
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebä-    
rande flöde 0 0

79

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

(Belopp anges i tkr) 2017-12-31 2016-12-31
Anslag i räntebärande flöde    
Ingående balans -127 955 -103 073
Redovisat mot anslag 1 735 877 1 657 633
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -1 761 205 -1 682 515
Återbetalning av anslagsmedel 35 428 0
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -117 854 -127 955
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot    
anslag    
Ingående balans 6 538 8 251
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -381 -1 713
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har re-    
dovisats mot anslag 6 157 6 538
Summa avräkning med statsverket -111 697 -121 417

80

  RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Not 16 Förändring av myndighetskapitalet        
    Statskapital Dona- Balanserad Kapital- Summa  
      tions- kapitalför- föränd-    
      kapital ändring, ring    
        anslagsfi- enligt    
        nansierad resultat-    
        verksamhet räkningen    
Utgående balans              
2016 -798 306 -2 202 4 188 209 609 707 3 997 408  
Ingående balans              
2017 -798 306 -2 202 4 188 209 609 707 3 997 408  
Föregående års ka-              
pitalförändring 5 888 20 603 798 -609 707 0  
Årets investeringar -43 638 0 0 0 -43 638  
Årets kapitalföränd-          
ring 0 0 0 68 718 68 718  
Summa årets för-              
ändring -836 056 -2 182 4 792 007 68 718    
Utgående balans              
2017 -836 056 -2 182 4 792 007 68 718 4 022 488  

Saldot på balanserad kapitalförändring består uteslutande av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. Att posten uppvisar ett stort negativt saldo beror på att avsättningarna är undantagna från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, se även sista stycket under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Tilläggsupplysningar och noter. I praktiken innebär det att kostnaderna redovisas löpande men att anslagsavräkningen görs först när pensionerna och inkomstgarantierna betalas ut.

81

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

(Belopp anges i tkr) 2017-12-31 2016-12-31
Not 17 Avsättningar för pensioner och liknande för-    
pliktelser    
Pensioner för tjänstemän    
Ingående avsättning 1 634 3 165
Årets pensionskostnad 112 1
Årets pensionsutbetalningar -895 -1 532
Utgående avsättning 851 1 634
Tillkommer särskild löneskatt med 206 382
Pensionsavsättning till ledamöter    
Ingående avsättning 3 222 158 2 819 895
varav avgångna ledamöter 2 229 441 2 046 486
varav aktiva ledamöter 992 718 773 410
Avsatt till pensioner 84 476 499 852
Årets pensionskostnad 62 489 -24 534
Årets pensionsutbetalningar -78 982 -73 055
Utgående avsättning 3 290 141 3 222 158
Varav avgångna ledamöter 2 202 417 2 229 441
Varav aktiva ledamöter 1 087 724 992 718
Tillkommer särskild löneskatt med 798 188 781 696

I utgående avsättning ingår ledamöters pensioner med 3 187 789 tkr samt latenta tilläggsbelopp med 102 352 tkr.

Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen    
Ingående avsättning 212 730 246 913
Årets kostnad för inkomstgarantier -15 587 -4 514
Årets utgifter för inkomstgarantier -22 204 -29 669
Utgående avsättning 174 939 212 730
Tillkommer sociala avgifter med 50 056 57 569

82

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

(Belopp anges i tkr) 2017-12-31 2016-12-31
Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen    
Ingående avsättning 371 203 271 254
Årets kostnad för inkomstgarantier -1 526 -1 434
Årets förändring av inkomstgarantier 16 921 101 383
Utgående avsättning 386 598 371 203
Tillkommer sociala avgifter 113 028 108 879
Omställningsstöd till ledamöter    
Ingående avsättning 28 743 13 617
Årets kostnad för omställningsstöd -117 -110
Årets förändring av omställningsstöd 3 112 15 236
Utgående avsättning 31 738 28 743
Tillkommer sociala avgifter med 9 972 9 031
Summa avsättningar för pensioner och liknande för-    
pliktelser 4 855 716 4 794 023
Not 18 Övriga avsättningar    
Kompetensåtgärder    
Ingående balans 6 098 5 225
Årets avsättningar 864 872
Utgående balans 6 962 6 098
Summa övriga avsättningar 6 962 6 098

83

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

(Belopp anges i tkr) 2017-12-31 2016-12-31
Not 19 Lån i Riksgäldskontoret    
Ingående balans 450 472 451 387
Under året upptagna lån 60 661 49 489
Årets amorteringar -49 171 -50 404
Utgående balans 461 962 450 472
Av riksdagen beviljad låneram 600 000 600 000
(enl. anslagsdirektivet)
Not 20 Periodavgränsningsposter    
Upplupen semesterlöneskuld inklusive sociala avgifter 30 895 27 913
Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter 3 497 3 534
Övriga upplupna kostnader 3 677 4 536
Oförbrukade bidrag från Kulturfonden 7 7
Förutbetalda intäkter 2 421 2 318
Förutbetalda hyresintäkter 5 278 5 128
Summa periodavgränsningsposter 45 775 43 436

84

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr) 2017 2016
Not 21 Utg.omr. 1 2:1 Ap. 1 Riksdagens ledamöter    
och partier m.m.    
Av riksdagen beviljad anslagskredit 26 409 26 014
(3 %)
Not 22 Utg.omr. 1 2:2 Ap. 1 Riksdagens förvaltnings-    
anslag    
Av riksdagen beviljad anslagskredit 23 037 21 461
(3 %)

Årets tilldelade medel på förvaltningsanslaget uppgår till 767,9 miljoner kronor, och det ingående anslagssparandet från 2016 uppgick till cirka 42 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2017 är 779,4 miljoner kronor, vilket innebär att det upparbetade anslagssparandet minskat till 30,5 miljoner kronor. Större poster med lägre utfall än planerat är avskrivningar, kompetenshöjande åtgärder samt värme och el. Inom anslagsutrymmet avsattes också en dispositionsmedelspost som till största delen inte utnyttjats.

Not 23 Utg.omr. 1 2:3 Ap. 1 Riksdagens fastighetsanslag

Av riksdagen beviljad anslagskredit    
(3 %) 3 390 3 000

Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2017 sattes anslagsnivån till 113 miljoner kronor, samtidigt som ett anslagssparande på cirka 14 miljoner kronor behölls efter att cirka 35 miljoner kronor återlämnades under året. För 2017 uppgår utfallet på fastighetsanslaget till 83 miljoner kronor. Det låga utfallet för 2017 beror bland annat på lägre kostnader än planerat för underhåll, till exempel har vissa planerade åtgärder försenats och andra har flyttats fram i tiden. Även kostnaderna för avskrivningar har blivit lägre än budgeterat. Inom anslaget avsattes också en dispositionsmedelspost för oförutsedda åtgärder som dock inte har utnyttjats. Det kan bli aktuellt att återlämna en del av det totala anslagssparandet under 2018.

Not 24 Utg.omr. 1 6:6 Ap. 1 Stöd till politiska partier    
Av riksdagen beviljad anslagskredit    
(3 %) 5 166 5 166

85

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

4.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr) 2017 2016 2015 2014 2013
Låneram Riksgälden          
Verksamheten          
Beviljad 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000
Utnyttjad 66 747 64 076 52 906 59 243 70 472
Fastigheter          
Beviljad 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000
Utnyttjad 395 215 386 396 398 482 413 511 332 328
Kontokrediter Riksgälden          
Beviljad 176 120 168 251 164 751 163 999 157 642
Maximalt utnyttjad 0 0 0 8 750 0
Räntekonto Riksgälden          
Ränteintäkter 2 270 2 184 1 174 434 981
Räntekostnader 663 637 338 1 0
Avgiftsintäkter          
Avgiftsintäkter som dispone-          
ras          
Avgiftsintäkter 31 717 31 035 31 968 31 577 32 909
Beräknat belopp enligt an-          
slagsdirektivet 0 0 0 0 0
Anslagskredit          
Beviljad          
Riksdagens ledamöter och          
partier m.m. 26 409 26 014 25 556 25 280 24 657
Riksdagsförvaltningens för-          
valtningskostnader 23 037 21 461 21 169 21 520 20 536
Stöd till politiska partier 5 166 5 166 5 136 5 136 5 136
Riksdagens fastighetsanslag 3 390 3 000 2 700 2 400 3 500
Utnyttjad anslagskredit          
Riksdagens ledamöter och          
partier m.m. 0 0 0 0 0
Riksdagsförvaltningens för-          
valtningskostnader 0 0 0 0 0
Stöd till politiska partier 0 0 0 0 0
Riksdagens fastighetsanslag 0 0 0 0 0

86

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

(Belopp anges i tkr) 2017 2016 2015 2014 2013
Anslagssparande          
Ramanslag          
Riksdagens ledamöter och par- 43 334 36 490 37 983 62 156 56 409
tier m.m.
Riksdagsförvaltningens förvalt- 30 492 42 037 47 442 42 913 28 731
ningskostnader
Stöd till politiska partier 69 69 319 1 194 1 347
Riksdagens fastighetsanslag 44 029 49 428 17 649 14 960 51 328
Bemyndiganden          
Stöd till politiska partier 172 200 171 200 171 200 171 200 171 200
Utestående åtaganden 129 098 129 098 129 098 127 848 127 389
Stöd till riksdagspartiernas          
kvinnoorganisationer 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000
Utestående åtaganden 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000
Personal          
Medelantalet anställda (st) 671 642 637 646 656
Antalet årsarbetskrafter (st) 602 583 591 591 608
Driftkostnad per          
årsarbetskraft* 1 355 1 337 1 259 1 276 1 214
Kapitalförändring          
Årets -68 718 -609 707 -181 463 -141 749 -321 550
Balanserad -4 792 007 -4 188 209 -4 034 515 -3 920 535 -3 626 754

* Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader för riksdagsledamöter.

87

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar

Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar45 som betalades ut av Riksdagsförvaltningen 2017.

Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2017

Urban Ahlin (S), ordförande Håkan Bergman (S), ledamot
Ersättning: 2 080 916 kronor Ersättning: 853 659 kronor
Berit Högman (S), ledamot Eva Sonidsson (S), ledamot
Ersättning: 886 929 kronor Ersättning: 899 924 kronor
Övriga uppdrag:  
Kombispel i Sverige AB, ledamot  
Länsstyrelsens insynsråd i Värm-  
land, ledamot  
Presstödsnämnden, ledamot  
Anders Ygeman (S), ledamot Tobias Billström (M), ledamot
Ersättning: 372 353 kronor Ersättning: 975 495 kronor
Jessica Polfjärd (M), ledamot Hans Wallmark (M), ledamot
Ersättning: 914 424 kronor Ersättning: 920 920 kronor
  Övriga uppdrag:
  Svenska Medialen AB, ordförande
  Norrköpings Tidningars Media AB,
  ledamot
Mattias Karlsson (SD), ledamot Jonas Eriksson (MP), ledamot
Ersättning: 884 120 kronor Ersättning: 944 210 kronor
Anders W Jonsson (C), ledamot  
Ersättning: 909 583 kronor  
Övriga uppdrag:  
Randello AB, ordförande  

45 Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2017.

88

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1

Hanna Bergstedt (S), suppleant Mattias Jonsson (S), suppleant
Ersättning: 530 945 kronor Ersättning: 767 739 kronor
  Övriga uppdrag:
  Älvstranden Utveckling AB,
  ordförande
  Förvaltnings AB Järnvägskvarte-
  ret, ledamot
Yilmaz Kerimo (S), suppleant Elin Lundgren (S), suppleant
Ersättning: 771 977 kronor Ersättning: 769 958 kronor
Övriga uppdrag: Övriga uppdrag:
Telge Fastigheter AB, ordförande Polismyndighetens insynsråd,
Telge AB, suppleant ledamot
  Kriminalvårdens insynsråd, leda-
  mot
Anti Avsan (M), suppleant Cecilia Magnusson (M),
Ersättning: 788 946 kronor suppleant
Övriga uppdrag: Ersättning: 772 580 kronor
Brottsförebyggande rådets insynsråd, Övriga uppdrag:
ledamot Göteborgs Hamn AB, ledamot
Polisregion Stockholms insynsråd,  
ledamot  

Cecilia Widegren (M), suppleant

Ersättning: 787 908 kronor

Övriga uppdrag:

Socialstyrelsens rättsliga råd, ledamot Alkoholsortimentsnämnden, ledamot

Maria Ferm (MP), suppleant

Ersättning: 761 196 kronor

Övriga uppdrag:

Migrationsverkets insynsråd, ledamot Säkerhetspolisens insynsråd, ledamot

Kathrin Flossing, riksdagsdirektör

Ersättning: 1 600 280 kronor

Per Ramhorn (SD), suppleant

Ersättning: 770 697 kronor

Övriga uppdrag:

Socialstyrelsens rättsliga råd, ledamot

Ulrika Carlsson i Skövde (C), suppleant

Ersättning: 774 711 kronor

Övriga uppdrag:

Sätra Bruk AB, ledamot

Br Johanssons Bygghandel AB, suppleant

Avus AB, suppleant Ramsågen Invest AB, suppleant XL-Bygg Tibro AB, suppleant BJT Hyvel AB, suppleant Insynsrådet för Yrkeshögskolemyndigheten, ledamot

Allmänna Barnhuset i Stockholm AB, ledamot

89

2017/18:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017

Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen46

Tomas Eneroth (S), ledamot Ewa Thalén Finné (M), ledamot
till och med den 27 juli 2017 till och med den 13 oktober 2017
Ersättning: 506 422 kronor Ersättning: 919 469 kronor
  Övriga uppdrag:
  Sabo AB, ledamot

46 Här redovisas ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen och de ersättningar som Riksdagsförvaltningen betalade ut till dem 2017. Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som återfinns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2017.

90

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 2017/18:RS1
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018 91