Redogörelse till riksdagen

2016/17:RR1

Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2016

Sammanfattning

Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2016. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen för myndigheten. Årsredovisningen beslutades den 22 februari 2017 av Margareta Åberg.

Stockholm den 22 februari 2017

Margareta Åberg

Riksrevisor

Riksrevisionens årsredovisning 2016

Grundläggande bestämmelser

13 kap. 7–9 §§ regeringsformen

9 kap. 17–19 §§ och 13 kap. 5–8 §§ riksdagsordningen

Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen

Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen)

Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Beslut, intygande och underskrift

Riksrevisorn med administrativt ansvar fattar beslut om Riksrevisionens årsredovisning enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Stockholm den 22 februari 2017

Innehållsförteckning

Året som gått

Riksrevisionen är en viktig del av riksdagens kontrollmakt genom oberoende granskning av statlig verksamhet. Granskning är centralt både för att tillse att offentliga medel används ändamålsenligt och för legitimiteten hos och tilliten till den offentliga verksamheten.

Riksrevisionens uppdrag är att granska genomförande och resultat av statliga insatser genom effektivitetsrevision och årlig revision. Effektivitetsrevi-

sionen ska huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta. Den årliga revisionen syftar till att bedöma om statliga myndigheters årsredovisningar är tillförlitliga och om räkenskaperna är rättvisande samt med vissa undantag om myndigheterna följer tillämpliga regler och särskilda beslut.

Under 2016 vidtogs åtgärder för att Riksrevisionen bättre skulle kunna svara mot sitt omfattande uppdrag. Målet var att stärka effektiviteten i effektivitetsrevisionen genom att öka antalet rapporter och bredda innehållet i granskningarna. För att nå målet gjordes ändringar i effektivitetsrevisionens organisation och arbetssätt. Effektivitetsrevisionen organiserades i nio enheter. Nya chefer och medarbetare rekryterades med särskilda sak- och metodkunskaper på områden där det bedömdes som centralt att förstärka analyska-paciteten.

Ett nytt och omfattande utbildningsprogram för effektivitetsrevisionen etablerades också under året för att främja kompetensutvecklingen i verksamheten.

Förändringar genomfördes även inom administrationen genom att stödfunktioner till kärnverksamheten samlades i en avdelning. Målet var att åstadkomma ett samlat, utvecklat och förenklat stöd till verksamheten.

En drivkraft för förändringsarbetet var att Riksrevisionen ska ha ett öppet förhållningssätt gentemot omvärlden. Under året anordnades regelbundet möten med myndighetschefer, företrädare för andra organisationer och forskare som delgav erfarenheter från sina respektive verksamheter i termer av möjligheter, utmaningar och risker. Deras syn på Riksrevisionen var också en stående punkt på mötesagendorna, som gav perspektiv på myndighetens verksamhet.

Det öppna förhållningssättet, med fler externa kontakter, kom även till uttryck i en ny granskningsprocess. Rutiner genomfördes så att extern expertis i större omfattning än tidigare gavs möjlighet att lämna synpunkter på både metod- och sakfrågor. Målet var att stärka kvaliteten och relevansen i verksamheten.

I efterhand kan jag se att förändringarna genomfördes för snabbt. Analysen bakom initiativen och de interna diskussionerna på myndigheten borde varit djupare för att bättre förebygga förtroendeskador som förändringsarbetet förde med sig. Förankringen framför allt hos personalen i Riksrevisionen var inte tillräcklig.

Flera chefer och medarbetare som såg sig stå utanför förnyelsearbetet med brist på inflytande lämnade organisationen. Det innebar bland annat att vakanser behövde fyllas omgående. Nyrekryteringarna blev fler och genomfördes i ett snabbare tempo än vad som var avsett.

Under sommaren 2016 blev också Riksrevisionen föremål för en omfattande rapportering i medierna. Den utgick till en helt övervägande del från den granskning som gjordes av Dagens Nyheter. Kritiken var hård och menade exempelvis att riksrevisorer utan mandat hade påverkat granskningar, att utomstående otillbörligt fick påverka pågående granskningar och att rekryteringar gjordes på ett felaktigt sätt.

Kritiken var allvarlig varför jag gjorde bedömningen att en oberoende och kvalificerad utredare skulle ges i uppdrag att undersöka om det fanns formella brister i hanteringen av det förändringsarbete som bedrivits vid Riksrevi-

sionen. Resultatet av utredningen var öppet och publicerades i oktober 2016.

Under sommaren och tidig höst 2016 begärde Susanne Ackum och Ulf Bengtsson att bli entledigande från sina uppdrag som riksrevisorer. Senare valde också jag att avsäga mig mitt uppdrag som riksrevisor men med garantin att fullfölja ledarskapet för Riksrevisionen tills nya riksrevisorer utses av riksdagen. Jag ansåg att myndigheten behövde en nystart under en ny ledning.

Kritiken av Riksrevisionen och konsekvenserna av den ledde till ett omfattande arbete i myndigheten. Flera insatser har gjorts med att ytterligare kartlägga eventuella brister i Riksrevisionens interna arbete i syfte att förbättra arbetsmiljön och för att stärka den interna styrningen och kontrollen. Arbetet med att utveckla kärnverksamheten mot de mål som riksdagen har formulerat har fortsatt och verksamhetsstödet ska ytterligare moderniseras.

Jag ser med tillförsikt fram mot hur Riksrevisionen kommer att utvecklas framöver och jag vill tacka Riksrevisionens kompetenta personal för ett gott arbete under året.

Margareta Åberg

Riksrevisor

Resultatredovisning

Prioriteringar under 2016

Under 2016 har Riksrevisionen prioriterat ett antal åtgärder för att utveckla både kärnverksamheten och verksamhetsstödet.

Förändringsarbetet har haft hög prioritet under 2016. Målet har varit att öka effektiviteten i effektivitetsrevisionen genom att öka antalet publicerade rapporter och att bredda innehållet i granskningarna. För att uppnå detta har ett förändrat arbetssätt införts för effektivitetsrevisionen. Fler medarbetare har anställts med särskilda kunskaper i kvantitativa metoder och inom vissa sakområden. Under året stärktes också förutsättningarna för att genomföra relevanta kvantitativa dataanalyser i granskningsverksamheten.

En annan del av förändringsarbetet har handlat om att omorganisera och effektivisera administrationen. Samtliga enheter som på olika sätt arbetar för att stödja granskningsverksamheten och den internationella verksamheten har samlats i en avdelning. Målet var att åstadkomma ett samlat och moderniserat verksamhetsstöd till verksamheten. Insatser har genomförts för att stärka myndighetens grundläggande processer och strukturer bland annat genom systematiska förbättringar av Riksrevisionens styrdokument.

Flera viktiga steg har tagits under 2016 för att på olika sätt digitalisera myndigheten och skapa förutsättningar för ett modernare arbetssätt. Ett exempel är förberedelserna för att kunna införa ett kvalificerat ledningssystem för infor-mationssäkerhet i full skala under 2017. Ett annat exempel är implementeringen av en ny it-förvaltningsmodell.

Den omfattande debatten om Riksrevisionen i medierna under hösten 2016 ledde till åtgärder för att stärka det interna förtroendet på myndigheten. Ett antal förtroendeskapande åtgärder genomfördes. De avsåg bland annat en organisatorisk och social skyddsrond och en interaktiv medarbetardag med fokus på arbetsmiljö. Vidare har exempelvis en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att förtydliga insatser avseende jävs- och oberoendefrågor inom verksamheten. Dessutom har rutinerna för rekryteringsprocessen skärpts.


Uppdrag och mandat

Riksrevisionens uppdrag är att granska att statliga medel når dit de ska, att skattemedel används så effektivt som möjligt, att statliga insatser är samhällsnyttiga och att det råder god ordning i den statliga redovisningen. Utöver granskningsverksamheten ska Riksrevisionen även vara det nationella revi-sionsorganet i internationella sammanhang samt bedriva internationellt utvecklingssamarbete inom revisionsområdet. Det breda uppdraget ger en unik möjlighet för Riksrevisionen att bidra med ett helhetsperspektiv på den offentliga verksamheten och möjligheten att följa utvecklingen över tid.

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska genomförandet och resultatet av den verksamhet som bedrivs av staten. Grundläggande för Riksrevisionens granskningsverksamhet är att all statlig verksamhet ska vara föremål för granskning. Granskningen genomförs genom en årlig revision av de statliga myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter samt genom effektivitetsrevision.

Riksrevisorerna beslutar självständigt med hänsyn tagen till de bestämmelser som finns i lag om vad som ska granskas, hur granskningen ska bedrivas och vilka slutsatser den ska leda till. Granskningens omfattning och inriktning regleras i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Enligt internationella standarder är det centralt att statliga revisionsmyndigheter är oberoende och självständigt kan fatta beslut om vad som ska granskas och hur detta ska göras.

Riksrevisionen har enligt revisionslagen rätt att få tillgång till underlag som behövs för granskningen. Det är Riksrevisionen ensam som avgör vilken information som behövs.

Resultaten av effektivitetsrevisionen redovisas till riksdagen genom granskningsrapporter. Den årliga revisionen avrapporteras genom revisionsberättelser, huvudsakligen till regeringen. De viktigaste iakttagelserna av effektivitetsrevisionen och den årliga revisonen redovisas i en årlig rapport till riksdagen.


Styrning och uppföljning

Organisation och ledning

Riksrevisionens organisation per den 31 december 2016.

Riksrevisionen har kontor i Stockholm, Uppsala och Jönköping.

Riksrevisionen ska ledas av tre riksrevisorer. Deras ansvar och uppgifter framgår av regeringsformen och Riksrevisionens instruktion. En av riksrevisorerna är riksrevisor med administrativt ansvar.

Riksrevisorn med administrativt ansvar, svarar för den administrativa ledningen av myndigheten genom att se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att den hushållar väl med statens medel. Riksrevisorn med administrativt ansvar undertecknar ensam Riksrevisionens årsredovisning.

Per den sista december 2016 bestod Riksrevisionen av fem avdelningar och sjutton enheter. Avdelningarna leddes av avdelningschefer som rapporterade direkt till riksrevisorerna, medan enheterna leddes av enhetschefer med rapporteringsansvar till avdelningscheferna.

Under sommaren och tidig höst begärde Susanne Ackum och Ulf Bengtsson att bli entledigade från sina uppdrag som riksrevisorer och har därefter lämnat Riksrevisionen. Senare under hösten begärde även riksrevisorn med administrativt ansvar, Margareta Åberg, att bli entledigad. I avvaktan på att nya riksrevisorer utses av riksdagen fullföljde Margareta Åberg sitt ledarskap över Riksrevisionen under 2016.

Granskningsplanen, årliga rapporten, uppföljningsrapporten

Varje år lämnar Riksrevisionen i enlighet med myndighetens instruktion riksrevisorernas granskningsplan och en årlig rapport enligt lag. Dessutom lämnar myndigheten årligen en uppföljningsrapport avseende resultat av årlig revision och effektivitetsrevision till riksdagen. Vart fjärde år lämnas även en uppföljningsrapport om Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete.

Granskningsplanen ger en samlad bild av det kommande årets granskningar, både inom effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Under 2016 lämnades rapporten till riksdagen i oktober som en redogörelse.

Den årliga rapporten sammanfattar de viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Under 2016 lämnades rapporten till riksdagen i maj som en redogörelse. Totalt redogjordes för 21 effektivitetsrapporter, samt en årlig revision av 236 myndigheters och organisationers årsredovisningar.

Riksrevisionen följer upp om granskningsrapporterna från effektivitetsrevisionen har medfört någon form av åtgärder från regeringen eller andra granskade organisationer, företrädesvis förvaltningsmyndigheterna. Uppföljningsrapporten för 2016 lämnades till riksdagen i april och innehåller en djupare uppföljning av 15 rapporter från 2011 - 2012 och en översiktlig uppföljning av 28 rapporter från 2013 - 2014. Uppföljningen visar att flertalet granskningsrapporter har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra granskningsobjekt. Rapporten innehåller också en uppföljning av åtgärder som gäller de 14 modifierade revisionsberättelserna som lämnats av den årliga revisionen för verksamhetsåret 2014.

Extern kommunikation

Riksrevisionens externa kommunikation i Sverige tar till största delen sin utgångspunkt i myndighetens granskningsresultat. Webbplatsen har i det sammanhanget en central roll i den digitala kommunikationen, och nyheter kanaliseras vidare till medierna som pressmeddelanden eller debattartiklar, via nyhetsbrev och twitter. En annan viktig del i den externa kommunikationen är externa kontakter och seminarier.

Utöver kontakter med riksdagens utskott, Regeringskansliet, myndigheter och andra intressenter i samband med varje enskild granskningsrapport eller inom ramen för den årliga revisionen, har Riksrevisionen under året deltagit med en egen aktivitet i Almedalen och medverkat på andra externa arenor. Under Almedalsveckan 2016 arrangerade Riksrevisionen tre välbesökta seminarier: Fullt förtroende för förvaltningen i staten? Blågul hjälp jorden runt? och Med högskolepoäng mot livslångt lärande?

Andra exempel på externa sammanhang där riksrevisor medverkat är en offentlig utfrågning i riksdagen om finansieringsmodeller för transportinfrastruktur, SNS seminarium om finansiering av framtidens infrastruktur samt ett seminarium om den parlamentariska revisionen i de nordiska länderna.

Parlamentariska rådet

Enligt riksdagsordningen ska riksdagen för varje valperiod välja ett parlamentariskt råd för Riksrevisionen. Rådet ska bestå av en riksdagsledamot från varje partigrupp. Rådet har inga suppleanter.

Riksrevisionens parlamentariska råd har under året följt granskningsverksamheten. Rådet har fått en redogörelse för förslaget till budget för Riksrevisionen av riksrevisorn med administrativt ansvar. Vidare har information lämnats om Riksrevisionens årsredovisning för 2015, riksrevisorernas årliga rapport, Riksrevisionens strategiska inriktning och Riksrevisionens granskningsplan 2015/16. Därutöver har Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete redovisats.

Riksrevisorerna har informerat om utvecklingen inom granskningsverksamheten och har fortlöpande rapporterat om arbetet i pågående granskningar. Det parlamentariska rådet har informerats om Riksrevisionens förändringsarbete och verksamhetsinriktning för 2016 – 2019 samt om nya rutiner och processer inom myndigheten. Med anledning av rapporteringen i media om Riksrevisionens förändringsarbete hölls ett extra sammanträde under juli månad med fokus på rutiner och processer inom Riksrevisionen. Rådet har haft sex sammanträden under året.

Det parlamentariska rådet bestod under perioden januari–december 2016 av följande ledamöter:

Jörgen Hellman (S), ordförande

Göran Pettersson (M), vice ordförande

David Lång (SD)

Agneta Börjesson (MP)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Mia Sydow Mölleby (V)

Christer Nylander (L)

Aron Modig (KD)

Vetenskapliga rådet

Enligt Riksrevisionens instruktion ska det finnas ett vetenskapligt råd vid myndigheten. Rådet ska bidra med ämneskunskaper och ge riksrevisorerna stöd i frågor om metoder och metodutveckling. I rådets uppdrag ingår att ge synpunkter på Riksrevisionens styrdokument, rapporter och enskilda frågeställningar i planerade granskningar.

Under 2016 hölls ett sammanträde med det vetenskapliga rådet med fokus på Riksrevisionens förändringsarbete och målbild. Efter inledningar från Shirin Ahlbäck och Johan Hirschfeldt fördes också samtal om vad oberoende och självständighet är och betyder för offentliga aktörer som Riksrevisionen, Riksbanken, förvaltningsmyndigheter, domare och forskare.

Vetenskapliga rådet i Riksrevisionen har bidragit med metodstöd och specialistkunskaper i ett urval av granskningar som genomfördes år 2016.

Riksrevisionens vetenskapliga råd utgjordes avs

Shirin Ahlbäck Öberg, docent vid Uppsala universitet

Maria Börjesson, docent vid Kungliga Tekniska högskolan

Robert Erikson, professor emeritus vid Stockholms universitet

Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident

Gunn Johansson, professor emeritus vid Stockholms universitet

Per Molander, teknologie doktor

Eva Maria Mörk, professor vid Uppsala universitet

Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll

En riskanalys görs för att identifiera de omständigheter som utgör en risk för att Riksrevisionens verksamhetsmål inte ska uppnås. Det innebär att risker identifieras och värderas och att beslut fattas om hanteringen av riskerna. Risk-analysen uppdateras vid behov för att säkerställa att den omfattar förändringar som väsentligen påverkar tidigare identifierade, värderade och hanterade risker.

Processen för intern styrning och kontroll är en integrerad del av planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten. Processen omfattar även att hantera och åtgärda incidenter som inträffar (incidentrapportering). Merparten av de identifierade riskerna ligger inom en risknivå som ledningen har bedömt som acceptabel. Riskanalysen visar på några förbättringsområden som har tagits om hand löpande under året eller som ingår i verksamhetsplaneringen för 2017.

Ställningstagande av riksrevisorn med administrativt ansvar

De identifierade riskerna är inte så väsentliga att de påverkar bedömningen av och innehållet i årsredovisningen. Det förändringsarbete som bedrivits vid myndigheten har som väntat inneburit en något högre personalomsättning. Under året har tre av riksrevisorerna begärt varav två har beviljats entledigande från sina uppdrag. Bedömningen är att detta inte inneburit någon väsentlig risk för verksamhetens interna styrning och kontroll. Med utgångspunkt i processen för intern styrning och kontroll, självutvärderingar, hanteringen av identifierade risker, underställda chefers intygande samt internrevisionens och externrevisionens granskningar bedömer jag att den interna styrningen och kontrollen vid Riksrevisionen är betryggande.

Personal och kompentens

Sammanfattning

Personal och kompetensförsörjning har prioriterats under året med fokus på rekrytering och utbildning. Syftet var att stärka kompetensen inom Riksrevi-sionen. Totalt antal anställda den sista december 2016 var 305 personer. Av dessa var 175 kvinnor och 130 män.

Tabell 1 Antal anställda i tjänst per den 31 december 2014–2016

 

2016

2015

2014

Anställda i tjänst

305

306

305

varav kvinnor

175

181

171

varav män

130

125

134

varav visstidsanställda

10

7

7

Vid kontoren i Jönköping och Uppsala arbetade 23 respektive 19 personer den 31 december 2016.

Rekrytering

Under 2015 och 2016 har Riksrevisionen rekryterat 106 personer. Det mot-svarar mer än en tredjedel av den totala personalstyrkan. Under de två åren fördelades rekryteringarna med 47 personer 2015 och 59 personer 2016.

Diagram 1 Personalförändring 2015–2016

Förändringsarbetet innebar en omställning inom chefskollektivet. Av 24 chefer 2016 är 21 stycken nyrekryterade varav 4 är internt rekryterade.

Rekryteringarna kan förklaras av att förändringsarbetet bland annat syftade till att förändra ledarskapet inom Riksrevisionen. Ett led i den strategin var att minska antalet medarbetare per chef på enheterna inom granskningsverksamheten.

Tabell 2 Antal chefer fördelat på kvinnor och män

 

2016-12-31

2015-01-01

Totalt

24

16

varav kvinnor

13

8

varav män

11

8

Personalomsättning

Under 2016 hade myndigheten större personalomsättning än tidigare år. Under 2016 uppgick personalomsättningen till 17 % jämfört med 12 % 2015. Medelantal för tillsvidareanställd personal inom de olika verksamheterna var 298 stycken varav 40 % inom årlig revision, 35 % inom effektivitetsrevision, 7 % inom internationell verksamhet och 18 % inom verksamhetsstödet.

Tabell 3 Personalomsättning i procent per den 31 december 2014–2016

2016

2015

2014

Årlig revision

14

14

9

Effektivitetsrevision

19

15

16

Internationell verksamhet

24

Verksamhetsstöd

21

7

3

De avgångsenkäter som gjorts inom Riksrevisionen visar att ett bidragande skäl till den högre personalomsättningen är det förändringsarbete som bedrivits under året. Flera personer som har valt att lämna Riksrevisionen menade att förändringsarbetet skapade osäkerhet i organisationen, men riktade också stark kritik mot det sätt som förändringsarbetet genomfördes på. Konkurrens om arbetskraft som följer av den rådande högkonjunkturen har också påverkat personalomsättningen. Exempelvis råder stor brist på kvalificerade finansiella revisorer på arbetsmarknaden.

Utbildning

Mot bakgrund av omorganisationen och förändringsarbetet för effektivitetsrevisionen, och de ökade krav det ställer på medarbetarna, lanserades en omfattande satsning på kompentensutveckling under 2016. Ett internt utbildningsprogram utformades med fokus på både metod- och sakfrågor.

Inom den årliga revisionen gavs under året 18 kurser inom det femåriga utbildningsprogram för årliga revisorer som Riksrevisionen anordnar. I utbildningen ingår ett prov efter tre till fem års yrkeserfarenhet. Utbildningen och provet motsvarar de som ges för revisorer inom den privata sektorn, men har fokus på det regelverk som gäller för statlig verksamhet. Provverksamheten genomfördes liksom tidigare år i samarbete med Revisorsnämnden.

Under 2016 godkändes sex av de nio revisorer som genomförde provet; 2015 godkändes tre av sex revisorer och under 2014 godkändes fyra av åtta revisorer som genomförde provet.

Vid utgången av 2016 fanns 62 revisorer inom den årliga revisionen som klarat Riksrevisionens prov eller var auktoriserade revisorer.

Under 2016 inleddes också chefsutbildningar med bland annat en kurs i utvecklande ledarskap, utbildning i lönesättande samtal, chefers arbetsmiljöansvar samt central introduktionsutbildning för nya chefer.

Sjukfrånvaro

Tabell 4 Sjukfrånvaro 2014–2016 (procentenheter)

 

2016

2015

2014

Total sjukfrånvaro

2,8

2,9

2,5

varavs

Kvinnor

3,4

3,9

2,6

Män

1,8

1,5

2,4

Anställda 29 år och yngre

1,6

1,4

1,2

Anställda 30–49 år

2,9

3,2

1,9

Anställda 50 år och äldre

3,0

2,8

4,0

Av total sjukfrånvaro avser:

Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer)

45,9

51,8

52,4

Andelen långtidssjuka av total ordinarie arbetstid

1,3

1,5

1,3

Sjukfrånvaron för 2016 låg i nivå med föregående år. För kvinnor har den generellt sjunkit något medan männens sjukfrånvaro ökat något. Sjukfrånvaron för anställda under 30 år och över 50 år har ökat, medan sjukfrånvaron för anställda i åldern 30–49 år har minskat.

Andelen långtidssjuka har minskat med 5,9 procentenheter, men andelen långtidssjuka av total ordinarie arbetstid har endast minskat marginellt (0,2 procentenheter). Långvarig sjukfrånvaro har ökat bland män i åldern 30–49 år, medan långtidsfrånvaron för kvinnor i åldersgruppen över 50 år har minskat under 2016. På samma sätt som i befolkningen i övrigt är kvinnor överrepresenterade bland de sjukskrivna på Riksrevisionen.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Särskilda arbetsmiljösatsningar har gjorts under 2016 med anledning av de organisationsförändringar som genomförts.

Riksrevisionen har exempelvis i samarbete med Previa genomfört en organisatorisk och social skyddsrond under året. Skyddsronden syftade till att kartlägga de psykologiska, organisatoriska och sociala arbetsförhållandena i organisationen i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Insatsen avsåg att identifiera vad som eventuellt behöver stärkas och som ska resultera i en handlingsplan för 2017. Arbetet har utförts i workshoppar och har resulterat i ett utvecklingsförslag och en handlingsplan som integrerades i verksamhetsplanen för 2017.

Verksamhetens resultat

Sammanfattning – resultat och utveckling under 2016

Under 2016 slutfördes den årliga revisionen av 2015 års årsredovisningar i rätt tid och i enlighet med god revisionssed. Effektivitetsrevisionen följde under året den inriktning av revisionen som riksrevisorerna har beslutat om. Riksrevisionen publicerade 33 granskningsrapporter. Höstens arbete präglades av åtgärder för att långsiktigt höja kvaliteteten och öka produktiviteten, mätt som antalet granskningsrapporter per resursinsats. Hit hör en ambition att höja kompetensen genom utbildning och rekrytering samt nya former för kvalitetssäkring.

Det internationella utvecklingssamarbetet bedöms ha bidragit till målet om att stärka de nationella revisionsorganens förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella standarder. Inom ramen för nationell samverkan har Riksrevisionen medverkat i det offentliga samtalet på ett flertal arenor.

Ekonomisk översikt

Verksamhetens kostnader uppgick till 359,9 miljoner kronor under 2016, vilket innebär en ökning med 11,1 miljoner kronor jämfört med föregående år. Under årets uppgick lämnade bidrag till 5 miljoner kronor inom det internationella utvecklingssamarbetet. Intäkter utöver anslag uppgick till 0,5 miljoner kronor.

Diagram 2 Verksamhetens nettokostnader 2016, tkr

Även om kostnaderna har ökat för verksamheten kvarstår fortfarande en del arbete med att nå rätt verksamhetsnivå. Under året har särskilt personalomsättningen i kombination med svårigheten att anställa erfarna finansiella revisorer påverkat den löpande verksamheten och medfört lägre lönekostnader än planerat.

På grund av personalomsättningen har antalet årsarbetskrafter minskat inom alla verksamheter utom verksamhetsstödet.

Under året har ekonomimodellen utvecklats och anpassats till den nya organisationen. Organisationsförändringarna och ekonomimodellen har förenklat och förtydligat fördelningen av både direkta och indirekta kostnader. Detta har medfört att modellen för fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader till verksamhetsgrenarna kommer att uppdateras under 2017 och då särskilt med hänsyn till anslaget för internationellt utvecklingssamarbete.

Myndighetens gemensamma kostnader är 9,6 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Det är främst kostnader för teknisk utrustning (datorer, skärmar och mobiltelefoner) och kostnader med anledning av personalsitua-tionen som har ökat under året. Kostnaderna för it-utveckling har varit betydligt lägre främst beroende av att it-projekt pågick under 2015. Det avser bl.a. MKI och en modell för it-förvaltning.

Anslag

Årets anvisade medel för anslaget 1:15 Riksrevisionen uppgick till 319,7 miljoner kronor.

Tabell 5 Anslagsredovisning 2016, miljoner kronor

Anslag

Totalt
disponibelt
belopp

Kostnader

Utgående
anslags-
sparande

Planerad
återbetalning av
anslagssparande

1:15 Riksrevisionen

329,1

319,7

9,4

1:5 Riksrevisionen:
Internationellt
utvecklingssamarbete

49,2

45,8

3,4

3,4

Det disponibla beloppet 2016 uppgick till 329,1 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 319,7 miljoner kronor, vilket innebar ett utgående anslagssparande 2016 om 9,4 miljoner kronor. Under året har anslaget belastats med 1 miljon kronor för utbetald pension till tidigare riksrevisor eftersom pensionsavsättningen är ett undantag från kostnadsmässig anslagsavräkning.

Årets anvisade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 50,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2016 uppgick till 49,2 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 45,8 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande om 3,4 miljoner kronor. Riksrevisionen avser att återbetala anslagssparandet.

Gemensamma kostnader som har fördelats till det internationella utveck-lingssamarbetet uppgår till 15 miljoner kronor 2016. Dessa består av personalkostnader för icke-operativ tid för anställda inom den internationella avdelningen samt av en schablonfördelning för de myndighetsgemensamma kostnaderna som utgörs av förvaltningskostnader för registratur, teknisk utrustning, lokaler samt övriga stödfunktioner. De direkta kostnaderna för biståndsverksamheten uppgick till drygt 15 procent av samtliga operativa kostnader för verksamheterna inom myndigheten, och fördelningen till utvecklingssamarbetet uppgick till 10,5 procent av de myndighetsgemensamma kostnaderna.


Årlig revision

Mål

Granskningsverksamheten ska hålla hög kvalitet. Inriktningen och rapporter-ingen ska vara relevant och intressant. För årlig revision innebär detta att revisionen ska utföras i enlighet med god revisionssed, enligt internationella standarder och att revisionsberättelserna ska lämnas i tid. Granskningen ska vara förebyggande genom att eventuella fel och brister som har identifierats ska rapporteras så tidigt som möjligt för att undvika väsentliga fel i en årsredovisning.

Riksrevisionen följer god revisionssed enligt International Standards of Supreme Audit Institutions (ISSAI) för finansiell revision. Myndigheternas årsredovisningar innehåller förutom finansiell redovisning även en resultatredovisning, som är unik för Sverige. Eftersom det saknas internationell praxis för hur granskning av sådan information ska utföras beslutade riksrevisorerna om en instruktion under 2014. Förutom att instruktionen beskriver hur granskningen av resultatredovisningen ska utföras beskriver den också hur revisorn ska förhålla sig till ledningens bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande.

Resultat och bedömning

Tabell 6 Kostnader för Årlig revision 2014–2016 (tkr)

 

2016

2015

2014

Revision av myndigheter m.fl.

149 750

152 169

151 386

Revision av övriga organisationer

546

Områdesbevakning Årlig Revision

2 682

Metodutveckling och utbildning

7 432

Summa

160 410

152 169

151 386

Det ekonomiska utfallet för den årliga revisionens granskning av myndigheter motsvarar i stort utfallet för föregående år. Som framgår av det ekonomiska utfallet har insatser ökat när det gäller metodutveckling och utbildning i samband med införande av ett nytt it-stöd.


Tabell 7 Antal redovisade timmar inom årlig revision 2014–2016

 

2016

2015

2014

Revision av myndigheter m.fl.

122 293

128 602

121 264

Revision av övriga organisationer

661

Områdesbevakning Årlig Revision

2 411

Metodutveckling och utbildning

5 513

Summa

130 878

128 602

121 264

Antalet fakturerade revisionstimmar under 2016 var lägre än under 2015.

Tabell 8 Resultat inom årlig revision 2014–2016 (tkr)

 

 

Budget

2016

2015

2014

Avgiftsintäkter

150 000

153 471

156 446

139 247

Kostnader

144 000

149 752

152 169

151 386

Årets överskott/underskott (–)

6 000

3 719

4 277

12 139

Ackumulerat över-/underskott (–)

951

–1 330

–5 049

–9 326

Lönekostnaderna för den årliga revisionen har ökat. Detta har medfört att både intäkter och kostnader för revision av myndigheter blev högre än budget.

Tabell 9 Resultat för avgiftsfinansierad verksamhet 2014–2016 (tkr)

 

Budget

2016

2015

2014

Intäkter

100

197

220

196

Kostnader

130

118

178

159

Summa

30

79

42

37

Ackumulerat över-/underskott (–)

439

548

469

427

Överskottet inom den avgiftsfinansierade verksamheten har ökat under året. Det beror främst på att intäkterna är högre än budgeterat. Med anledning av detta kommer avgiftsnivån ses över under 2017. Den avgiftsfinansierade verksamheten avser revision av Council of the Baltic Sea States.

Sammanfattning

Under 2016 slutfördes granskningen av årsredovisningarna för räkenskapsåret 2015. 2016 var det andra året då man tillämpade Riksrevisionens nya instruk-tion för granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen. För 16 myndigheter lämnades modifierad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2015. I några fall var det flera än ett modifierat uttalande i en och samma revisionsberättelse.

I tabell 10 framgår att 18 modifierade uttalanden i form av reservationer har lämnats i revisionsberättelserna under 2015. Ett fel kan medföra flera modifieringar i revisionsberättelsen. Det uttalande som har lett till flest modifierade revisionsberättelser är uttalandet om att myndigheten inte har använt anslag och inkomster i enlighet med ändamål och tillämpliga föreskrifter som riksdagen beslutat.

När det gäller fel och brister som påpekats för tidigare räkenskapsår visade granskningen för räkenskapsåret 2015 att berörda myndigheter oftast har vidtagit åtgärder eller att en dialog inletts med ansvarigt departement.

För räkenskapsåret 2015 lämnades även 16 upplysningar. Den vanligaste orsaken till modifieringar i revisionsberättelser, i form av en upplysning i revisionsberättelsen, är oklarheter i frågan om full kostnadstäckning utifrån 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och villkor för bemyndiganden.

Riksrevisionens uttalande om ledningens bedömning av intern styrning och kontroll görs enbart för de myndigheter som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Principiella och gemensamma iakttagelser från granskningen av myndigheternas årsredovisningar lämnas i Riksrevisionens årliga rapport.

De ansvariga revisorerna har ett delegerat ansvar i organisationen för vart och ett av den årliga revisionens uppdrag. Det innebär att de ansvarar för revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsrapporter över översiktliga granskningar. Alla ansvariga revisorer uppfyller de interna kompetenskraven.


Tabell 10 Modifierade revisionsberättelser

2015

2014

Enligt Riksrevisionens uppfattning;

Antal uttalanden med reservation eller avvikande mening

Antal uttalanden med reservation eller avvikande mening

är årsredovisningen i alla väsentliga avseenden upprättad enligt ramverket för redovisning och tillämpliga regeringsbeslut

5

3

ger årsredovisningen i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning

3

4

har myndigheten i alla väsentliga avseenden lämnat en resultatredovisning och information i övrigt som är förenlig med och stödjer en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet.

1

har baserat på vår revision av årsredovisningen, i alla väsentliga avseenden, anslag och inkomster använts i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter

9

8

har det vid vår revision av årsredovisningen inte framkommit något som skulle tyda på att ledningen i sin bedömning av intern styrning och kontroll inte har följt förordningen om intern styrning och kontroll.

Inget uttalande görs

på grund av att det förhållande som beskrivs är så betydelsefullt har Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för våra revisionsuttalanden. Följaktligen avstår Riksrevisionen från att uttala sig om årsredovisningen.

1

Uttalande om förvaltning i revisionsberättelse för stiftelse

som en följd av de förhållanden som beskrivs är det Riksrevisionens uppfattning att styrelseledamoten eller verkställande direktören har handlat i strid med stiftelseförordnandet, vilket skulle kunna föranleda ersättningsskyldighet för styrelseledamot eller verkställande direktör.

1


Måluppfyllelse

I Riksrevisionens årliga rapport 2016 redovisade den årliga revisionen iakttagelser om otydligheter i styrning och ekonomiska villkor för myndigheterna kopplade till anslagsförordningen (2011:223) och avgiftsförordningen (1992:191). Vidare påtalades risk för fel och brister som uppstår på grund av att ansvaret för redovisning delas mellan myndigheter. Riksrevisionen uppmärksammade även behovet av att skapa ett tydligare finansiellt ramverk för årsredovisningen för staten och behovet av att tydliggöra redovisningskrav för vissa typer av ekonomiska transaktioner.

En mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisionsberättelser med modifiering lämnas årligen i Riksrevisionens uppföljningsrapport.

Riksrevisionens årliga revision har under 2016 haft en högre omsättning bland ansvariga revisorer än för 2015 bland annat på grund av rotationskrav och generationsväxling inom gruppen. Detta har tillsammans med övrig personalomsättning påverkat kontinuiteten i de enskilda revisionsteamen negativt, och många granskade myndigheter har upplevt att ständigt behöva möta nya revisorer. Flera myndigheter har vidare i dialogen med sin ansvariga revisor uttryckt oro över utvecklingen i avgiften för den årliga revisionen. Riksrevisionen behöver inför revisionsåret 2017 säkra en större kontinuitet i enskilda revisionsteam.

Under våren 2016 driftsattes ett nytt it-stöd inom den årliga revisionen. Från och med revisionsåret 2016 dokumenteras alla revisionsuppdrag i det nya systemet. Införandet har medfört omfattande utbildningsinsatser.

För revisionsåret 2016 har en ny handledning om inledande uppdragsarbete implementerats. Den årliga revisionen har också digitaliserat dokumenta-tionen av oberoende inom revisionsuppdragen. Syftet är att säkerställa ett enhetligt arbetssätt inom verksamheten. Genom att i högre grad dra nytta av digitaliseringens möjligheter kan revisionen effektiviseras. I samarbete med Ekonomistyrningsverket har ett pilotprojekt genomförts som syftar till att ta fram en möjlig standard för uttag av redovisningsinformation från de granskade myndigheternas ekonomisystem.

Det långsiktiga målet är att skapa en infrastruktur och analyskapacitet som kan möta och utnyttja den ökade nivån av digitaliserade flöden hos myndigheter som Riksrevisionen granskar.

Kvalitetsarbetet

Den årliga revisionen ska genomföras och avrapporteras på ett sätt som verkar förebyggande. Det är därför viktigt att iakttagelser kommuniceras tidigt och på ett sådant sätt att de lätt kan förstås av de granskade myndigheternas ledningar.

Ett led i den årliga revisionens kvalitetssäkring utgörs av ett råd som består av erfarna ansvariga revisorer samt juridisk expertis. Rådet bistår revisorerna med bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som anses kunna påverka utformningen av revisionsberättelser eller av andra frågor av principiellt intresse. Bedömningarna publiceras på Riksrevisionens intranät. Dessutom genomför kvalitetsrådet årligen en intern kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Kontrollen utgår från fastställda kvalitetskriterier. En revi-sionsakt för varje ansvarig revisor ska på detta sätt kontrolleras minst vart tredje år. Under 2016 kontrollerades 17 ansvariga revisorers akter. Kvalitetskontrollen visade att revisionen i allt väsentligt var utförd och dokumenterad i enlighet med ISSAI:s krav på finansiell revision samt Riksrevisionens instruktion för granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen.

Kvalitetsrådet genomför också löpande kvalitetssäkring under pågående revision genom att ansvariga revisorer för stora myndigheter ges löpande stöd för sina bedömningar.

Ett kompletterande sätt att mäta och följa upp kvaliteten i kommunika-tionen med revisionsobjekten är återkommande enkätundersökningar till de granskade myndigheterna.

Under 2016 har Riksrevisionens internrevision granskat genomförandet och resultatet av den årliga revisionens enkätundersökning om räkenskapsåret 2014. Internrevisionens granskning pekar på ett behov att se över utformningen av enkäten och att låta undersökningen omfatta samtliga granskade myndigheter varje år. Riksrevisionen kommer att se över enkäten under våren 2017 i syfte att skicka denna till samtliga myndigheter som granskats under räkenskapsåret 2016.

För räkenskapsåret 2015 har Riksrevisionen inte genomfört någon enkätundersökning. Däremot uppfattar Riksrevisionen fortfarande att flera myndigheter reagerar på höga revisionskostnader och bristande kontinuitet i revi-sionsteamen. Som tidigare framgått är personalomsättningen inom den årliga revisionen hög och numera också i gruppen erfarna revisorer. Det innebär att det är svårt att tillgodose kontinuitet i revisionsteamen. Sammantaget bedöms verksamhetens resultat vara tillfredsställande.


Effektivitetsrevision

Mål

Effektivitetsrevisionen ska främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Effektivitetsrevisionen ska huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta. Som ett led i effektivitetsrevisionen får förslag lämnas om alternativa insatser för att nå avsedda resultat.

Riksrevisionen följer de internationella standarderna (ISSAI) för effektivitetsrevision.

Resultat och bedömning

Under 2016 publicerades 33 granskningsrapporter. Det är 11 rapporter fler än under 2015. En sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna och rekommendationerna från dessa granskningar kommer att redovisas i Riksrevisionens årliga rapport 2017. Av de 33 granskningarna som publicerades under året inleddes 26 stycken under 2015 och 7 stycken under 2016.

Under 2016 togs beslut om att inleda 51 granskningar att jämföra med 31 och 33 granskningar 2015 respektive 2014. Det stora antalet nystartade granskningar under 2016 jämfört med tidigare år är ett skäl till att kostnaden för omvärldsbevakning ökade jämfört med 2015 och 2014.

Tabell 11 Kostnader för effektivitetsrevisionen 2014–2016 (tkr)

 

 

2016

2015

2014

Granskning

110 204

111 726

103 596

Omvärldsbevakning Effektivitetsrevisionen

26 315

20 490

17 176

Övrig avrapportering

6 221

11 202

7 009

Metodutveckling och utbildning

4 276

Summa

147 016

143 418

127 781

Den totala kostnaden för effektivitetsrevisionen ökade med 3,6 miljoner kronor under 2016, till stor del på grund av ökade lönekostnader. Däremot minskade kostnaden för granskningar med 1,5 miljoner kronor.


Tabell 12 Redovisade timmar för effektivitetsrevisionen 2014–2016

 

2016

2015

2014

Granskning

91 759

102 252

90 354

Omvärldsbevakning Effektivitetsrevisionen

23 406

19 205

15 251

Övrig avrapportering

5 551

8 987

5 162

Metodutveckling och utbildning

2 671

Summa

123 387

130 444

110 767

Antal redovisade timmar för effektivitetsrevisionen och för granskning var lägre jämfört med 2015. Detta främst på grund av färre årsarbetskrafter under året.

Tabell 13 Kostnader för granskningar 2014–2016 (tkr)

2016

2015

2014

Upparbetad kostnad vid årets början

65 776

43 593

44 787

Årets kostnad för granskningar

110 204

111 726

103 596

Upparbetad kostnad vid årets slut

51 861

65 776

43 593

Kostnad för årets avslutade granskningar

124 119

89 543

104 790

varav publicerade granskningar

107 783

82 446

98 606

varav granskningar som inte resulterat i rapport

16 336

7 097

6 184

Antal publicerade granskningar

33

22

27

Styckkostnad för årets avslutade granskningar

3 761

4 070

3 881

Den totala kostnaden för årets avslutade granskningar ökade däremot 2016 och uppgick till 124,1 miljoner kronor. Det beror bland annat på att antalet rapporter ökade. Kostnaden per publicerad rapport var dock lägre än både 2015 och 2014.

Tabell 14 Redovisade timmar för anställd personal för granskningar 2014–2016

 

2016

2015

2014

Upparbetade timmar vid årets början

61 689

37 847

47 013

Årets timmar för granskningar

91 759

102 252

90 354

Upparbetade timmar vid årets slut

43 586

61 689

37 847

Timmar för årets avslutade granskningar

109 862

78 410

99 520

varav publicerade granskningar

94 721

71 544

93 567

varav granskningar som inte resulterat i rapport

15 141

6 866

5 953

Antal publicerade granskningar

33

22

27

Snitt timmar för årets avslutade granskningar

3 329

3 564

3 686

Genomsnittligt antal arbetade timmar för anställd personal per granskning är något lägre än under 2015.

Tabell 15 Granskningar som avslutats utan avlämnande av rapport

 

2016

2015

2014

Total kostnad i tkr

16 336

7 097

6 184

Antal timmar

15 159

6 866

5 953

Antal ej publicerade rapporter

7

6

8

Sju granskningar avslutades utan granskningsrapport under året. Det kan jämföras med sex granskningar som inte slutfördes år 2015 och åtta stycken år 2014. Den totala kostnaden för nedlagda granskningar var hög 2016 i jämförelse med åren 2014 - 2015, drygt 16 miljoner kronor. Det beror på att flera granskningar avslutades sent i granskningsprocessen.

Tabell 16 Nedlagda granskningar 2016

Granskning

Motivering

Granskning av statens ansvar för kompetensförsörjningen till hälso- och sjukvård

Regeringen har vidtagit åtgärder inom detta område.

Granskning av arbetsmarknadsstödet till arbetslösa med ekonomiskt bistånd

Ändrade interna prioriteringar.

Granskning av avledningen av vatten

Den ursprungliga idén visade sig inte vara tillräckligt relevant allteftersom projektet fortskred.

Granskningen av vård och omsorg av sjuka äldre

Ändrade interna prioriteringar.

Granskning av samverkan om finansiell systemstabilitet

Tillämpliga delar ska införlivas i planerad granskning av makrotillsynen.

Beslut om att avsluta studie om RISE

Ändrade interna prioriteringar.

Granskningen av statens insatser för
validering av nyanländas kompetens

Den planerade cost-benefit- analysen visade sig metodologiskt svårframkomlig. Regeringen planerar åtgärder inom detta område.

Det finns olika förklaringar till varför granskningar inte alltid fullföljs och att de ibland också läggs ned på ett sent stadium. Det kan till exempel bero på dataproblem, metodologiska problem, ändrade förutsättningar för att revi-sionsobjekt redan vidtagit åtgärder eller att ansvarig riksrevisor gjort bedömningen att resultaten av granskningen eller revisionsbevisen inte är tillräckligt starka.

Med den nya organisationen och kvalitetssäkringsarbetet fullt ut implementerat är det Riksrevisionens ambition att antalet granskningar som läggs ner efter det så kallade granskningsuppläggsseminariet ska hållas till ett minimum och att omorganisationen av effektivitetsrevisionen och en omfattande satsning på kompetensutveckling i både sak- och metodkunskaper ska bidra till detta.

Måluppfyllelse

Riksrevisionen har ett brett uppdrag sett till både hur det är formulerat i revi-sionslagen och de internationella standarderna. Det är därför svårt att entydigt kategorisera granskningarna. Många granskningar faller dessutom samtidigt inom flera kategorier. Riksrevisionen gör ändå sammantaget bedömningen att effektivitetsgranskningarna under året i stort sett följt den breda inriktning av revisionen som riksrevisorerna beslutat om genom granskningsplanen 2015/16. I verksamhetsplanen för 2016 sattes målet för antalet publicerade granskningar till 33. Det blev också utfallet för året.

2016 års omorganisation av effektivitetsrevisionen

Under 2016 vidtogs ett antal åtgärder för att effektivitetsrevisionen bättre skulle svara mot uppdragets bredd, öka kvaliteten i granskningarna, och öka effektiviteten i verksamheten genom att bland annat öka antalet rapporter. I en kommentar till riksrevisorernas omorientering av effektivitetsrevisionen i finansutskottets betänkande Riksrevisionens årsredovisning för 2015, där riksrevisorerna redogjorde för den kommande omorganisationen, framhöll utskottet betydelsen av den breda form av granskningar och uppsättning av granskningsmetoder som lagen om statlig revision ger utrymme för och att Riksrevisionen tar vara på detta.

Riksrevisionens omorientering mot granskningar som i större utsträckning kvantitativt försöker mäta effekten och samhällsnyttan av statliga insatser ska ses i ljuset av förtydligandet av effektivitetsrevisionens uppdrag så som det kom till uttryck efter riksdagens uppföljning av Riksrevisionsreformen 2009/2010.

Omorienteringen ska också ses i ljuset av den kritik Uppsala universitet i sina kvalitetsutvärderingar har riktat mot att effektivitetsgranskningarna främst avsett att följa upp myndigheternas processer, insatser och regeltillämpning och i mindre utsträckning bedömt effekterna av genomförd politik. Riksrevisionens mål, vid sidan av att öka kvaliteten i rapporterna, är att fortsätta att öka antalet publicerade granskningsrapporter per år. Det innebär att fler granskningar som avser att kvantitativt mäta effekter av statliga insatser och bedöma samhällsnytta kan göras utan att ge avkall på behovet av andra typer av granskningar.

En viktig åtgärd som vidtogs under året för att bättre leva upp till uppdragets bredd och öka såväl effektiviteten som kvaliteten i arbetet var att dela upp effektivitetsrevisionen i nio mindre enheter där varje enhet fick ett tydligt sakområdesansvar och där de mindre enheterna gav enhetscheferna bättre möjligheter att noga följa arbetet med rapporterna.

Den befintliga kompetensen inom effektivitetsrevisionen har vidare kompletterats med särskild metod- och sakkompetens inom några områden där det bedömts centralt att stärka analyskapaciteten. Under året anställdes också tio metodämnessakkunniga och många disputerade, framför allt nationalekonomer men också statsvetare, många med lång erfarenhet från den statliga förvaltningen. Från hösten 2015 till början av 2017 har antalet disputerade ökat från 21 till 40 på effektivitetsrevisionen. Dessa anställningar bidrog till att höja timlönen i granskningsverksamheten. Även nya former för kvalitetssäkring infördes där enhetscheferna fått ett tydligare kvalitetsansvar vid sidan av projektledarna. Arbetet med att fullt ut implementera det nya arbetssättet fortgår.

Under året infördes även ett nytt omfattande internutbildningsprogram i både metod- och sakfrågor. Drygt 4 miljoner kronor lades på metodutveckling och utbildning under 2016.

I peer review som beställdes av Riksrevisionen påtalades att det var oklart hur effektivitetsrevisionen väljer vilka granskningar som ska göras och hur prioriteringen går till, vilket är av relevans för att kunna bedöma måluppfyllelsen i uppdraget. Riksrevisionen instämmer i behovet av att precisera formerna för detta arbete.

Under året har, i samband med omorganisationen, en ny ordning tagits fram för hur nya granskningsidéer ska genereras och beslutas. En första utgångspunkt är att nya granskningsidéer ska stämmas av utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, om frågan har stor betydelse för statsbudgeten alternativt är principiellt viktig.

Med det tydligare sakområdesansvar på enheterna som den nya organisa-tionen skapat, kommer idégenereringen fortsättningsvis i huvudsak att göras på enheterna. Granskningsförslagen stäms sedan av i ett första led av ledningsgruppen för effektivitetsrevisionen innan de presenteras för riksrevisorerna. Ledningsgruppen för effektivitetsrevisionen prövar granskningsidéerna utifrån en bedömning av väsentlighet, risk, effekt på statsbudgeten och om frågan är principiellt viktig. Avgörande för om en granskning ska genomföras är också att den verkligen bedöms ha ett mervärde i förhållande till vad Riksrevisionen eller andra (statliga utredningar, andra myndigheter, forskningsinstitut, etc.) redan granskat på området. Beslut om granskning tas av ansvarig riksrevisor.

Kvalitetsutvärderingar av effektivitetsrevisionens
granskningsrapporter

I de kvalitetsuppföljningar som regelbundet görs av Riksrevisionens granskningar varierar resultaten. Bedömningar görs utifrån olika perspektiv. Det handlar om hur olika intressenter uppfattar kvaliteten, hur Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer faktiskt tagits om hand och om bedömningen i stället görs utifrån en analys av granskningsrapportens kvalitet utifrån de bedömningsgrunder som Riksrevisionens vetenskapliga råd har definierat.

I de enkäter som Riksrevisionen sänder till granskningsobjekten efter avslutad granskning anger vanligtvis en stor majoritet av granskningsobjekten att de har haft nytta av granskningen. Den bilden verifieras i en forskningsrapport där 71 procent av respondenterna ansåg att Riksrevisionens granskningar under perioden januari 2014 till april 2015 höll hög kvalitet.

Efter önskemål från Finansutskottet följer Riksrevisionen sedan 2007 också upp vad som skett med anledning av granskningsrapporterna genom den årliga uppföljningsrapporten. En ny uppföljningsrapport publiceras senare i vår. Den omfattar en djup uppföljning av 20 granskningsrapporter som publicerade under perioden 2012 - 2013 och en översiktlig uppföljning av 21 rapporter som publicerades 2014 - 2015. Tidigare uppföljningar har visat att rapporterna ger ett betydande bidrag till förbättringsarbetet i den statliga verksamheten. Flertalet granskningsrapporter leder till någon form av åtgärd av regeringen eller andra berörda organisationer. Samtidigt visar uppföljningarna att påtalade problem i vissa fall kan kvarstå efter flera år, i vilket fall det finns skäl för Riksrevisionen att påpeka detta i uppföljningsrapporten.

Riksrevisionen har vid fem tillfällen låtit en forskargrupp vid Uppsala universitet göra kvalitetsbedömningar, så kallade cold reviews, av ett urval av Riksrevisionens granskningsrapporter. Kvalitetsbedömningarna som gjordes för 2010 och 2016 gjordes utifrån de kriterier Riksrevisionens vetenskapliga råd har definierat medan rapporterna däremellan fokuserade på några specifika områden av granskningsverksamheten.

En sammanfattning av dessa cold reviews visar att forskargruppen sällan har funnit starka skäl att betvivla de huvudsakliga resultaten och budskapen i granskningsrapporterna. Samtidigt har flera kritiska synpunkter regelbundet lyfts fram.

I den senaste kvalitetsbedömningen från 2016, som avsåg ett urval av Riksrevisionens granskningsrapporter från 2015, lyfte forskarlaget fram flera kritiska synpunkter. Bland annat anfördes en betydande variation i rapporternas kvalitet, en svag koppling mellan slutsatser, rekommendationer och analys, i flera rapporter brist på röd tråd, ibland oklara metodval, att granskningar som fokuserar på att mäta effekten av genomförd politik utgör undantag, bristfällig fokusering (långa rapporter med onödig information) och att slutsatserna ofta är svagt empiriskt underbyggda och i stället är mer av förvaltningspolitisk common sense-karaktär.

I en av rapporterna ansåg forskarlaget det anmärkningsvärt att effektivitetsrevisionen främst avser att följa upp myndigheters processer, insatser och regeltillämpning och i mindre utsträckning mäter effekter av genomförd politik.

Den omorganisation av effektivitetsrevisionen som Riksrevisionen genomfört från och med den första januari 2016, kompletteringen av kompetens på vissa områden i både sak och metod samt satsningarna på ett nytt internutbildningsprogram i sak och metod ska delvis ses mot denna bakgrund. Riksrevisionen avser att göra en ny cold review 2018 med målsättning att den ska visa att de flesta av de brister forskargruppen från Uppsala universitet pekat på är åtgärdade.

Årsarbetskrafter och personalomsättning i samband med
omorganisationen, m.m.

Verksamheten totalt inom effektivitetsrevisionen har under 2016 trots högre personalomsättning än normalt haft endast tre årsarbetskrafter färre än 2015.

Ett antal chefer och medarbetare som såg sig stå utanför förnyelsearbetet med brist på inflytande lämnade organisationen under året. Det är samtidigt naturligt att personalomsättningen går upp något i samband med en större omorganisation. Under 2016 var personalomsättningen inom effektivitetsrevi-sionen 19 procent, att jämföra med 15 procent 2015 och 16 procent 2014.

Att något fler effektivitetsrevisorer än normalt har slutat under 2016 är en viss riskfaktor för effektivitetsrevisionen. Med det ska samtidigt vägas mot att effektivitetsrevisionen kompletterat sak- och metodkompetensen inom områden som bedömts centrala för att åtgärda flera av de kvalitetsbrister forskar-laget från Uppsala pekat på i sina kvalitetsutvärderingar av Riksrevisionens effektivitetsgranskningar. Samtidigt är det viktigt att de många nyanställda medarbetarna (cheferna inkluderade) har god kännedom om internationella standarder och god praxis för effektivitetsrevision. Därför anställdes under slutet av 2016 en ny metodämnessakkunnig i internationella standarder som fått i uppgift att inom ramen för internutbildningsprogrammet genomföra utbildningar i internationella standarder.


Internationell verksamhet

Tabell 17 Kostnader för internationell verksamhet 2014–2016 (tkr)

2016

2015

2014

Internationell samverkan

10 631

16 378

15 662

Omvärldsbevakning samverkan

600

Summa Internationell samverkan

11 231

16 378

15 662

Internationellt utvecklingssamarbete

44 488

42 003

39 775

Metodutveckling int. utvecklingssamarbete

1 302

Summa Internationellt utvecklingssamarbete

45 790

42 003

39 775

Summa

57 021

58 381

55 437

Tabell 18 Redovisade timmar internationell verksamhet

2016

2015

2014

Internationell samverkan

8 474

14 068

13 058

Omvärldsbevakning samverkan

646

Summa Internationell samverkan

9 120

14 068

13 058

Internationellt utvecklingssamarbete

23 924

25 259

29 854

Metodutveckling int utvecklingssamarbete

975

Summa Internationellt utvecklingssamarbete

24 899

25 259

29 854

Summa

34 019

39 327

42 912


Internationell samverkan

Målet för internationell samverkan är att befästa och främja revisionens roll internationellt samt bidra till förtroende för Riksrevisionens verksamhet.

Resultat och bedömning

Utfallet för internationell samverkan 2016 är lägre jämfört med föregående år. Antalet nedlagda timmar har minskat, vilket avspeglar en generellt sett lägre aktivitetsnivå.

Sammanfattning

Riksrevisionen har deltagit i den internationella samverkan på såväl global som europeisk nivå samt inom ramen för det nordiska samarbetet och hanterat bilaterala kontakter i form av förfrågningar och besök m.m. Riksrevisionen har medverkat till att genomföra Europeiska Revisionsrättens granskningsbesök i Sverige.

I egenskap av nationellt revisionsorgan representerar Riksrevisionen Sverige i internationella sammanhang. Riksrevisionen är därmed medlem bland annat i INTOSAI, andra multilaterala nätverk samt i kontaktkommittén för re-

visionsorgan inom EU.

EU

Under året har Riksrevisionen deltagit i kontaktkommitténs möte och medverkat i flera arbetsgrupper inom ramen för kontaktkommittén, t.ex. Fiscal Policy Network och Early Warning Mechanism. Riksrevisionen valdes vid kontaktkommitténs möte till medordförande i Nätverket för högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer (JWAA). Riksrevisionen är ordförande i nätverket för liaison officers inom EU med uppdraget att effektivisera kontaktkommitténs arbetsformer.

INTOSAI

Inom ramen för INTOSAI är Riksrevisionens största åtagande vice ordförandeskapet i INTOSAI kommitté för kapacitetsutveckling (CBC). Tillsammans med ordförandelandet, Sydafrika, driver Riksrevisionen ett sekretariat till stöd för kommitténs arbete. Vid det årliga kommittémötet, som hölls i Sydafrika i oktober, beslutades bland annat att Riksrevisionen ska leda utvecklingen av stöd till revisionsmyndigheter i sviktande stater.

Riksrevisionens roll i CBC ger tillträde till olika strategiska forum, såsom INTOSAI styrelse och dess administrativa utskott samt den arbetsgrupp som har utvecklat organisationens strategiska plan för de nästkommande sex åren.

Riksrevisionen bidrar också aktivt till utvecklingen av revisionsstandarder inom INTOSAI, framför allt inom finansiell revision och effektivitetsrevision. Under året har INTOSAI skapat ett forum för standardsättning som ska verka för hög kvalitet och konsistens mellan standarder. Detta forum består av 15 revisionsexperter från hela världen som valts ut i konkurrens med många sökande. Riksrevisionen finns representerad i gruppen som har utvecklat ett ramverk för INTOSAI standarder.

INTOSAI kongress är organisationens högsta beslutande organ och möts vart tredje år. Årets möte beslutade bland annat om den nya strategiska planen samt om mer än 15 nya eller uppdaterade standarder och riktlinjer. Temadiskussioner fördes om revisionsmyndigheters roll i genomförande och granskning av FN:s hållbara utvecklingsmål samt om professionalisering inom INTOSAI och dess medlemsorganisationer.

Övriga aktiviteter

Under året har Riksrevisionen tagit emot 7 internationella besök från främst revisionsmyndigheter, parlament, regeringar och andra myndigheter. Detta är en minskning jämfört med föregående år. Riksrevisionen har under året besvarat 50 frågor från andra länder om myndighetens verksamhet.

Internationellt utvecklingssamarbete

Mål

Målet för det internationella utvecklingsarbetet är att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internatio-nella revisionsstandarder.


Resultat och bedömning

Tabell 19 Kostnader Internationellt utvecklingssamarbete 2014–2016 (tkr)

2016

2015

2014

Globala insatser

1 027

1 106

814

AFROSAI-E

12 015

12 711

10 692

Regionalt Östafrika

1 333

436

318

Regionalt västra Balkan

1 628

1 059

1 146

ASEANSAI

243

40

Kenya

1 538

1 264

1 964

Tanzania

1 698

2 712

2 079

Uganda

1 321

846

1 306

Zimbabwe

680

Bosnien

1 528

1 784

1 831

Kosovo

975

1 153

1 881

Georgien

1 717

1 152

1 172

Moldavien

1 148

1 026

1 734

Kambodja

2 183

1 529

2 290

Palestina

946

574

1 020

Metodutveckling m.m.

810

871

1 360

Summa direkta kostnader

30 790

28 263

29 607

varav transfereringar

4 960

5 607

3 799

Gemensamma kostnader

15 000

13 500

10 000

Summa internationellt utvecklingssamarbete

45 790

41 763

39 607

Utfallet för de direkta kostnaderna 2016 ligger ca 2,5 miljoner kronor högre än föregående år. Detta avspeglar en högre aktivitetsnivå i bland annat Kambodja, Palestina och Zimbabwe. Det regionala samarbetet med tre revisionsmyndigheter i Östafrika har också ökat och har ersatt en del av tidigare bilaterala insatser i dessa länder.

Utvecklingssamarbetet sker i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. Ambitionen är att resultaten av insatserna ska vara uthålliga och att Riksrevisionens samarbetspartner ska bygga upp en förmåga att själva driva sin utveckling.

På global nivå har arbetet fokuserat på kapacitetsutveckling inom ramen för INTOSAI samarbetet. På regional nivå dominerar samarbetet med organisationen för engelsktalande afrikanska länder (AFROSAI-E). Bilateralt stödjer Riksrevisionen utveckling av metoder och processer inom finansiell revision och effektivitetsrevision samt coachar enskilda revisionsteam. Insatser görs också inom utvecklingen av HR, it, ledarskap och kommunikation. En strävan är att nå fler chefer på olika nivåer samt att stötta samarbetspartnerna till att själva kunna utbilda revisorer. Under 2016 har sammanlagt 864 medarbetare och chefer (varav ca 46 procent kvinnor) hos Riksrevisionens samarbetspartner vidareutbildats eller coachats av Riksrevisionens medarbetare.

Projekten har i huvudsak löpt enligt plan. De utvärderingar som regelmäs-sigt görs efter varje utbildning eller coachning visar generellt sett höga omdömen.

2016 ökades anslaget till 50 miljoner kronor, vilket möjliggjorde ökade insatser tillsammans med revisionsmyndigheterna i bland annat Kambodja och Palestina. Vissa insatser har också genomförts med revisionsmyndigheten i Zimbabwe, och beslut om ett eventuellt långsiktigt samarbete där kommer att fattas under 2017.

Verksamhetens resultat

Riksrevisionen publicerar vart fjärde år en uppföljningsrapport över det internationella utvecklingssamarbetet. Nästa rapport kommer att publiceras under hösten 2018. I det följande redovisas resultat och prestationer under 2016.

Finansiell revision och regelefterlevnadsrevision

Inom finansiell revision stöttar Riksrevisionen implementering av internatio-nella revisionsstandarder. Det sker främst genom coachning av team, men även genom stöd i att skriva manualer och hålla kurser. Coachning och kurser är oftast mycket praktiskt inriktade, där revisorerna prövar metodiken på sina aktuella uppdrag. Under 2016 har Riksrevisionen arbetat med finansiell revision och regelefterlevnadsrevision i Bosnien, Kambodja, Kenya, Moldavien, Tanzania och Uganda samt AFROSAI-E, ASEANSAI, och västra Balkan.

Det har bland annat inneburit att Riksrevisionen har bistått AFROSAI-E i att ta fram nya manualer för finansiell revision och regelefterlevnadsrevision. Manualerna finns nu som utkast och ska prövas i olika länder under 2017. ASEANSAI har med stöd från Riksrevisionen genomfört en första fas i implementeringen av internationella standarder för regionens medlemmar. I Bosnien har en manual för finansiell revision och regelefterlevnadsrevision beslutats och implementerats av alla tre revisionsmyndigheterna. I Kambodja har team från samtliga granskningsenheter under året genomfört finansiell revision, under coachning från Riksrevisionen med utgångspunkt i internationella standarder.

Effektivitetsrevision

Även inom effektivitetsrevision ligger fokus på implementeringen av interna-tionella standarder med en blandning av utbildningar och coachning av team. Under 2016 har Riksrevisionen arbetat med effektivitetsrevision i Bosnien, Kosovo, Palestina, Kambodja, Georgien, Kenya, Tanzania och Uganda samt AFROSAI-E och västra Balkan.

Inom AFROSAI-E har 89 revisorer avslutat en ettårig utbildning i effektivitetsrevision och lärt sig hantera hela revisionsprocessen samtidigt som ett tjugotal revisionsrapporter har framställts. Ytterligare 56 revisorer har deltagit i de två första delarna av utbildningen och slutför utbildningen nästa år. I Östafrika har 15 seniora revisorer från tre revisionsmyndigheter slutfört den tredje delen av en avancerad kurs i effektivitetsrevision. Under året gjordes en extern utvärdering av Riksrevisionens stöd till revisionsmyndigheten i Georgien under 2014 - 2016. Enligt utvärderingen är de nyare granskningarna av högre kvalitet jämfört med dem för två år sedan. En kvarstående utmaning är att etablera en systematisk process för kvalitetssäkring av granskningsrapporterna. Samarbetet med revisionsmyndigheten i Palestina har under 2016 handlat om att stötta ett tiotal granskningar och projektidéer.

Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll

Riksrevisionen arbetar även med kvalitetsarbete i form av stöd till kvalitetsfunktioner och linjechefer. Även här handlar det om praktiskt stöd i hur man genomför kvalitetskontroller och kvalitetssäkring respektive hur man som linjechef tar sitt kvalitetsansvar.

Experter inom båda revisionsgrenarna har tillsammans genomfört en workshop i två delar för kvalitetsfunktioner i revisionsmyndigheterna i Östafrika. Work-shopen var ett led i att effektivisera funktionernas arbete samt stärka deras kompetens. Ett syfte har också varit att främja erfarenhetsutbyte mellan länderna.

Stödfunktioner

Riksrevisionen fokuserar sitt stöd inom området på intern och extern kommunikation samt på utveckling av effektiva processer inom HR.

Revisionsmyndigheterna i Östafrika har med Riksrevisionens stöd utvecklat nya arbetssätt för att ta fram moderna och interaktiva intranät. Revisionsmyndigheten i Uganda har utvecklat sitt arbete gentemot media och allmänheten genom en serie videor som beskriver SAIens arbete.

Ledarskap

Inom ledarskap utgår Riksrevisionen från ett antal handböcker som tagits fram för revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Stöd ges också i mer övergripande strategiska frågor med fokus på förändringsprocessen.

Det första ledarskapsprogrammet inom AFROSAI-E avslutades under året. 25 chefer från sex revisionsmyndigheter utvecklade sina strategiska och interpersonella ledaregenskaper samt lärde sig utveckla funktionella ledningsgrupper. Samtliga deltagande landteam höjde sina resultat jämfört med ingångsvärdena. I Georgien slutfördes en utbildning av en grupp chefer som i sin tur ska utbilda teamledare i praktiska ledarverktyg.

Särskilda globala satsningar

INTOSAI kommitté för kapacitetsutveckling (CBC) främjar revisionsmyndigheters kapacitetsutveckling, bland annat genom att stödja samarbete mellan INTOSAI regionala organisationer och medlemmar inom områden som parallellgranskningar, peer review och professionalisering av revisorer.

Övrigt

Årligt samråd hölls med Sida den 21 december 2016.

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr)

2016

2015

2014

2013

2012

Låneram Riksgäldskontoret

Beviljad i anslagsdirektiv

15 000

15 000

15 000

15 000

15 000

Utnyttjad

7 048

8 160

6 026

3 204

4 947

Kontokredit Riksgälds-
kontoret

Beviljad i anslagsdirektiv

36 966

35 445

35 073

34 228

34 068

Maximalt utnyttjad

0

0

0

0

0

Räntekonto Riksgälds-
kontoret

Ränteintäkter

43

18

209

286

618

Räntekostnader

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt
anslagsdirektiv*

100

100

150

200

100

Avgiftsintäkter**

423

297

329

427

303

Avgiftsintäkter som inte disponeras

Beräknat belopp enligt
anslagsdirektiv

154 834

140 500

121 800

123 400

122 200

Avgiftsintäkter

153 471

156 446

139 247

131 742

125 166

Anslagskredit

Beviljad

Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks-
revisionen, ramanslag

9 590

9 433

9 322

15 114

9 021

Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks-
revisionen: Internationellt utveck-
lingssamarbete, ramanslag

1 500

1 200

1 200

1 200

1 200

Utnyttjad

Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks-
revisionen, ramanslag

7 019

Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks-
revisionen: Internationellt utveck-lingssamarbete, ramanslag

842

1 048

Anslagssparande

Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks-
revisionen, ramanslag

9 398

14 635

18 595

16 003

Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks-
revisionen: Internationellt utveck-lingssamarbete, ramanslag

3 368

921

528

Bemyndiganden

Tilldelade bemyndiganden

20 000

25 000

20 000

22 000

30 000

Utestående åtaganden

0

21 280

5 594

17 325

19 505

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st.)

281

284

269

281

293

Medelantalet anställda (st.)

309

309

298

310

319

Driftskostnad per årsarbetskraft

1 268

1 219

1 226

1 106

1 225

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring

1 118

– 3 072

37

– 11

– 151

Balanserad kapitalförändring

– 2 511

561

524

535

686

* Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.

** Avgiftsintäkterna för uppdragsverksamheten 2016 uppgick till 197 tkr.

Finansiell redovisning

Resultaträkning

(tkr)

Not

2016

2015

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

360 526

345 289

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

1

423

297

Finansiella intäkter

2

106

204

Summa

361 055

345 790

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal

3

– 272 173

– 263 451

Kostnader för lokaler

– 27 156

– 26 823

Övriga driftskostnader

4

– 57 468

– 55 899

Finansiella kostnader

5

– 310

– 200

Avskrivningar och nedskrivningar

– 2 830

– 2 489

Summa

–359 937

–348 862

Verksamhetsutfall

1 118

3 072

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

6

153 471

156 446

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet

– 153 471

– 156 446

Saldo

0

0

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag

4 960

5 607

Lämnade bidrag

7

– 4 960

– 5 607

Saldo

0

0

Årets kapitalförändring

8

1 118

3 072


Balansräkning

(tkr)

Not

2016-12-31

2015-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

9

0

0

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

10

3 012

3 167

Summa

3 012

3 167

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

11

208

274

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

12

6 279

4 709

Summa

6 487

4 983

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter

21 785

22 066

Övriga kortfristiga fordringar

13

27

79

Summa

21 812

22 145

Periodavgränsningsposter

14

Förutbetalda kostnader

8 880

8 827

Övriga upplupna intäkter

15 329

14 667

Summa

24 209

23 494

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket

15

–43 228

–46 230

Summa

43 228

46 230

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

45 182

45 408

Kassa och bank

79

324

Summa

45 261

45 732

SUMMA TILLGÅNGAR

57 553

53 291




(tkr)

Not

2016-12-31

2015-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

16

Statskapital

35

35

Balanserad kapitalförändring

–2 511

561

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

8

1 118

–3 072

Summa

1 358

2 476

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser

17

3 415

3 651

Övriga avsättningar

18

1 000

2 092

Summa

4 415

5 743

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret

19

7 048

8 160

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

8 056

8 116

Leverantörsskulder

12 730

7 847

Övriga kortfristiga skulder

20

5 177

5 147

Summa

33 011

29 270

Periodavgränsningsposter

21

Upplupna kostnader

21 485

20 754

Summa

21 485

20 754

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

57 553

53 291

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga


Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag (tkr)

Anslag

Ingående över-
förings-

belopp

Årets tilldelning enligt anslagsdirektiv

Indrag-
ning

Totalt
disponi-belt

belopp

Utgifter

Utgående över-
föringsbelopp

Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksrevisionen,
ramanslag

14 635

319 661

–5 202

329 094

–319 696

9 398

Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen:
Internationellt utveck-lingssamarbete, ramanslag

–842

50 000

49 158

–45 790

3 368

Summa

13 793

369 661

–5 202

378 252

365 486

12 766

Anslagskrediten för anslaget 1:15 uppgår till 9 590 tkr och för anslaget 1:5 till 1 500 tkr.

Redovisning mot inkomsttitel (tkr)

Inkomsttitel

Beräknat belopp

Inkomster

2558 Avgifter för årlig revision

154 834

153 471

Summa

154 834

153 471

Redovisning mot bemyndiganden (tkr)

Not
22

Tilldelat
bemyndigande

Ingående åtaganden

Utestående åtaganden

De utestående åtagandenas fördelning per år

2017

2018

2019

Summa

20 000

21 280

0

0

0

0


Tilläggsupplysningar och noter

Tillämpade redovisningsprinciper

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, förkortad REA-lagen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen.

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tid taxa som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att ett enskilt revisionsobjekt inte ska påverkas av personalsammansättningen inom den årliga revisionens team, dvs. revisionsobjektet ska inte belastas med resekostnader på grund av att teamet består av personal från olika kontor i landet.

Riksrevisionen har valt att redovisa nettokostnader i tabellerna om inget annat anges. Nettokostnad är verksamhetens kostnader minus andra intäkter än anslagen. För avgifter redovisas både intäkter och kostnader.

Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas utifrån redovisade timmar i de olika verksamhetsgrenarna. Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning (inklusive det parlamentariska rådet och vetenskapliga rådet) och kostnader för verksamhetsstödet såsom administration, lokaler, utrustning, inventarier och kostnader för myndighetsgemensam utveckling m.m. En förändring jämfört med föregående år är att metodutveckling och utbildning har kopplats till respektive verksamhet och därför inte är med i fördelningen av de gemensamma kostnaderna. Av de gemensamma kostnaderna har 15 miljoner kronor fördelats till anslaget 1:5 Internationellt utvecklingssamarbete.

Omorganisationen och förändringar i verksamhetsstrukturen har medfört att det inte är möjligt att räkna om tidigare års utfall till jämförbara siffror; därför är utfallet i resultatredovisningens tabeller för 2015 och 2014 hämtade från årsredovisningen för 2015. I förändringen av verksamhetsstrukturen har verksamhetsgrenen Omvärldsriktad verksamhet tagits bort, vilket har inneburit att kostnader för verksamhetsgrenen under 2015 och 2014 har fördelats till underrubriken Övrig avrapportering under effektivitetsrevisionen och Internationell samverkan under den internationella verksamheten.

Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.

Från och med 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning för avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med finansutskottets betänkande 2013/14:FiU35. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.


Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnader uppgår till minst 100 tkr. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 tkr. I anläggningstillgångar ingår ett konstverk som överfördes från Statens konstråd 2008.

Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.

Tillämpade avskrivningstider:

balanserade utgifter för utveckling

3–5 år

rättigheter och andra immateriella tillgångar

3–5 år

förbättringsutgifter på annans fastighet

3–6 år

maskiner, inventarier, installationer m.m.

3–7 år

Fordringar och skulder

Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.

Brytdag

Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en s.k. brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 5 januari. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tkr.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension och chefspension. Avsättningar har även gjorts för lokala omställningsmedel, trygghetsmedel enligt lokalt tecknat avtal mellan Riksrevisionen och personalorganisationerna samt för personalkostnader som har uppkommit i samband med avvecklingen av ett lokalkontor.

Noter

(tkr)

Resultaträkning

Not 1

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2016

2015

Intäkter av uppdragsverksamhet

197

220

Intäkter enligt 18 § REA-lagen

218

47

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar

8

30

Summa

423

297

Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 9 Resultat för avgiftsfinansierad verksamhet 2014–2016.

Not 2

Finansiella intäkter

2016

2015

Ränteintäkter avseende räntekontot i

Riksgäldskontoret

43

18

Kursvinster

59

178

Övriga finansiella intäkter

4

8

Summa

106

204

Not 3

Kostnader för personal

2016

2015

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pen-

sionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

165 566

162 848

Arvode till råd och ej anställd personal exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

2 830

2 574

Summa lönekostnader

168 396

165 422

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader

103 777

98 029

Summa

272 173

263 451



Not 4

Övriga driftskostnader

2016

2015

Summa

57 468

55 899

Övriga driftskostnader har ökat, vilket främst beror på ökade kostnader för mobiltelefoner och datorer med tillbehör.



Not 5

Finansiella kostnader

2016

2015

Räntekostnader avseende lån i
Riksgäldskontoret

244

120

Räntekostnader

9

5

Kursförluster

34

55

Övriga finansiella kostnader

23

20

Summa

310

200


Not 6

Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

2016

2015

Offentligrättslig verksamhet

Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig revi-sion enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

153 471

156 446

Summa intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

153 471

156 446

Kostnader för avgifter som redovisas mot inkomst-titel 2558

149 752

152 169

Not 7

Lämnade bidrag

2016

2015

Lämnade bidrag till projekt inom det internatio-nella utvecklingssamarbetet

AFROSAI-E

4 159

4 642

Bosnien

483

515

Moldavien

43

152

Kosovo

78

114

Regionalt västra Balkan

197

184

Summa

4 960

5 607

Not 8

Årets kapitalförändring

2016

2015

Avgiftsfinansierad verksamhet

– internationella uppdrag

79

42

Anslagsfinansierad verksamhet

– periodiseringsdifferens

1 039

–3 114

Summa

1 118

–3 072

Kapitalförändringen visar dels ett överskott i den internationella uppdragsverksamheten, dels en periodiseringsdifferens mellan de kostnader som Riksrevisionen redovisar och de utgifter som avräknats statsbudgeten. Periodiseringsdifferensen avser årets förändring avseende avsättning till tidigare riksrevisorers chefspensioner som redovisas utgiftsmässigt från och med 2015 enligt betänkande FiU.


Balansräkning

Not 9

Balanserade utgifter för utveckling

2016

2015

Ingående anskaffningsvärde

17 444

17 444

Utgående anskaffningsvärde

17 444

17 444

Ingående ackumulerade avskrivningar

–17 444

–17 444

Utgående ackumulerade avskrivningar

–17 444

–17 444

Bokfört värde

0

0

Not 10

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2016

2015

Ingående anskaffningsvärde

6 309

3 898

Årets anskaffningar

732

2 411

Utgående anskaffningsvärde

7 041

6 309

Ingående ackumulerade avskrivningar

–3 142

–2 663

Årets avskrivningar

–887

–479

Utgående ackumulerade avskrivningar

–4 029

3 142

Bokfört värde

3 012

3 167

Not 11

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2016

2015

Ingående anskaffningsvärde

16 607

16 514

Årets anskaffningar

0

183

Årets utrangeringar

–272

–90

Utgående anskaffningsvärde

16 335

16 607

Ingående ackumulerade avskrivningar

–16 333

16 347

Årets avskrivningar

–66

–76

Årets utrangeringar

272

90

Utgående ackumulerade avskrivningar

–16 127

–16 333

Bokfört värde

208

274


Not 12

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

2016

2015

Ingående anskaffningsvärde

27 814

30 798

Årets anskaffning

3 447

873

Årets utrangeringar

–853

–3 857

Utgående anskaffningsvärde

30 408

27 814

Ingående ackumulerade avskrivningar

–23 105

25 024

Årets avskrivningar

–1 877

–1 934

Årets utrangeringar

853

3 853

Utgående ackumulerade avskrivningar

–24 129

–23 105

Bokfört värde

6 279

4 709


Not 13

Övriga kortfristiga fordringar

2016

2015

Kundfordringar för revision av andra organisationer

5

53

Övriga kortfristiga fordringar

22

26

Summa

27

79

Not 14

Periodavgränsningsposter

2016

2015

Förutbetalda kostnader

Förutbetalda hyreskostnader

6 140

6 237

Övriga förutbetalda kostnader

2 740

2 590

Summa

8 880

8 827

Övriga upplupna intäkter

Upplupna intäkter årlig revision

15 186

14 667

Övriga upplupna intäkter

143

0

Summa

15 329

14 667


Not 15

Avräkning med statsverket

2016

2015

Uppbörd

Ingående balans

32 437

29 591

Redovisat mot inkomsttitel

–153 471

–156 446

Uppbördsmedel som betalats till

icke räntebärande flöde

155 446

153 600

Skulder avseende uppbörd

30 462

32 437

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans

13 793

19 516

Redovisat mot anslag

365 486

350 896

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

–369 661

–354 446

Återbetalning av anslagsmedel

5 202

9 273

Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde

12 766

13 793

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto

Ingående balans

0

0

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

156 494

154 708

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

–1 047

–1 108

Betalningar hänförbara till anslag och inkomst-

titlar

–155 447

–153 600

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto

0

0

Summa avräkning med statsverket

43 228

46 230


Not 16 Förändring av myndighetskapital

Statskapital

Balanserad kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring
anslagsfinansierad verksamhet

Kapitalförändring
enligt
resultat
räkningen

Summa

Utgående balans 2015

35

561

0

–3 072

–2 476

Ingående balans 2016

35

561

0

–3 072

–2 476

Föregående års kapitalförändring

0

42

–3 114

3 072

0

Årets kapitalförändring

0

0

0

1 118

1 118

Utgående balans 2016

35

603

–3 114

1 118

–1 358

Statskapital avser konst som under 2008 överfördes från Statens konstråd.

Not 17

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

2016

2015

Ingående avsättning

3 651

518

Årets pensionskostnad

919

3 638

Årets pensionsutbetalningar

–1 155

–505

Summa utgående avsättning

3 415

3 651

I 2016 års utgående avsättning för pensioner ingår pensionskostnader för tidigare riksrevisorers chefspension med 2 077 tkr (3 116 tkr). Avsättningen redovisas utgiftsmässigt dvs. avräknas mot anslag vid utbetalning. Avsättning har gjorts enligt god redovisningssed utifrån kända framtida utbetalningar per den 31 december 2016 för hela perioden tills de uppnår ålderspensionsåldern 65 år. Riksrevisionens avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension kan högst uppgå till 7 128 tkr (9 120 tkr) om den nuvarande anställningen hos annan arbetsgivare upphör. Avsättningen omprövas vid ändrade förhållanden och i samband med årsbokslut. 1 533 tkr av årets pensioner bedöms regleras nästa år, varav 923 tkr som avser tidigare riksrevisorers chefspension kommer att belasta anslaget.

Not 18

Övriga avsättningar

2016

2015

Avsättning till trygghetsmedel

Ingående avsättning

989

1 518

Årets avsättning

505

496

Årets utnyttjade medel

–647

–1 025

Summa utgående avsättning till trygghetsmedel

847

989

Övriga avsättningar

Ingående avsättning

1 103

0

Årets avsättning

0

1 743

Årets utnyttjade medel

–950

–640

Summa utgående övriga avsättningar

153

1 103

Summa

1 000

2 092

Föregående års avsättning av övriga avsättningar, 1 743 tkr, avser kostnader som har uppkommit i samband med avvecklingen av Riksrevisionens lokalkontor i Karlstad. Av årets utgående övriga avsättningar regleras 153 tkr nästa år.


Not 19

Lån i Riksgäldskontoret

2016

2015

Ingående skuld

8 160

6 026

Årets nya lån

1 601

4 661

Årets amorteringar

–2 713

–2 527

Utgående skuld

7 048

8 160

Beviljad låneram

15 000

15 000

Not 20

Övriga kortfristiga skulder

2016

2015

Personalens källskatt

5 079

4 983

Övriga kortfristiga skulder

98

164

Summa

5 177

5 147

Not 21

Periodavgränsningsposter

2016

2015

Upplupna kostnader

Semester- och löneskuld inklusive avgifter

19 626

18 752

Övriga upplupna kostnader

1 859

2 002

Summa

21 485

20 754

Not 22

Redovisning mot bemyndiganden

Under 2016 har Riksrevisionen inte ingått sådana avtal som innebär ett behov av en bemyndiganderam. Riksrevisionen kommer inte att under 2017 för ramanslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete ingå sådana avtal som medför behov av framtida anslag. Riksdagen har därmed inte beslutat om en bemyndiganderam för 2017. Riksrevisionen har endast att ikläda staten sådana ekonomiska förpliktelser som är nödvändiga för att den löpande verksamheten ska fungera tillfredsställande (enligt 10 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen).

Uppgifter om ledande befattningshavare

Riksrevisionen ska enligt lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen redovisa uppgifter relaterade till styrelseledamöter, rådsledamöter och ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag dessa personer haft som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska även redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som har betalats ut till dessa personer under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som har avtalats för var och en.

Uppgifter om andra uppdrag för ledande befattningshavare

Riksrevisorer

Susanne Ackum – Styrelsesuppleant i Ackum & Wetterberg AB

Margareta Åberg – Styrelsesuppleant i Boutique Look AB

Uppgifter om andra uppdrag för ledamöter i Riksrevisionens parlamentariska råd

UPPGIFTER FÖR ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR 2016

Agneta Börjesson – Ledamot i riksbanksfullmäktige

Jörgen Hellman – Ordförande i AB Vänersborgsbostäder

Per-Ingvar Johnsson – Styrelsesuppleant i Nymö Norregård Sixten

Johnsson & Co AB

David Lång – – –

Aron Modig – – –

Christer Nylander – Styrelseledamot i Liberal Information AB

Göran Pettersson – Styrelseledamot i Hallstavik Invest AB

Mia Sydow Mölleby – –


Ersättningar och förmåner som har betalats ut under 2016

(kronor)

RIKSREVISORER

Susanne Ackum

1 270 871

Ulf Bengtsson

1 051 141

Margareta Åberg

1 651 250

LEDAMÖTER I DET PARLAMENTARISKA RÅDET

Agneta Börjesson

16 432

Jörgen Hellman

76 910

Per-Ingvar Johnsson

16 782

David Lång

16 782

Aron Modig

16 082

Christer Nylander

16 082

Göran Pettersson

57 770

Mia Sydow Mölleby

16 432

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017