Redogörelse till riksdagen 2014/15:RJ1

2014/15:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2014

Innehållsförteckning  
Innehållsförteckning ....................................................................................... 1
Vd:s förord...................................................................................................... 3
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2014 ................. 6
Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning............................................ 6
Beviljade forskningsanslag........................................................................... 8
Infrastruktur för forskning.......................................................................... 18
Områdesgrupper ......................................................................................... 20
Riktade satsningar ...................................................................................... 22
Internationellt samarbete ............................................................................ 26
Samarbete med riksdagen........................................................................... 30
Rönnbergska donationerna ......................................................................... 30
Nils-Eric Svensssons fond.......................................................................... 31
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader ..................................... 31
Forskningskommunikation: webbplats, årsbok med mera.......................... 31
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds 50-årsjubileum............................. 32
Uppföljning och utvärdering ...................................................................... 33
Förvaltningsberättelse................................................................................... 35
Finansiell verksamhet ................................................................................... 43
Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag ................................. 47
Finansiellt resultat (tkr) 2014 ..................................................................... 50
Resultaträkning (tkr) 2014.......................................................................... 52
Balansräkning (tkr)..................................................................................... 53
Kassaflödesanalys (tkr) 2014 ..................................................................... 55
Redovisnings- och värderingsprinciper ........................................................ 56
Värdering materiella anläggningstillgångar ............................................... 56
Värdering finansiella anläggningstillgångar ............................................... 57
Värdering omsättningstillgångar ................................................................ 57
Värdering skulder ....................................................................................... 57
Beviljade forskningsmedel ......................................................................... 57
Eget kapital................................................................................................. 58
Noter (tkr) 2014-12-31 ................................................................................. 59

1

VD:S FÖRORD 2014/15:RJ1

Vd:s förord

Årsberättelse 2014

Den 2 december 2014 hade 50 år gått sedan Sveriges riksdag fastställde stadgarna för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Som en illustration till vad RJ har åstadkommit under ett halvsekel överlämnades skriften 50 år av nyfikenhet till talmannen. Genom personligt valda inblickar och med ett helikopterperspektiv belyser journalisten MarieLouise Samuelsson vad fonden har åstadkommit. 50-årsfirandet fortsätter den 6 maj 2015 med en konferens och en bok vilka båda är inriktade på RJ:s uppgifter som forskningsfinansiär framöver.

Ekonomiskt blev 2014 ett gott år. Värdepappersportföljen gav cirka 12,9 procent i avkastning, vilket är positivt och stärker RJ:s finansiella position. Ekonomin ger oss möjlighet att fortsätta som aktiv finansiär av framstående forskning. I detta sammanhang vill jag understryka att RJ genom så kallat fullföljdskrav de senaste fem åren i genomsnitt har delat ut 50 procentenheter mer än vad som är lagstadgat för stiftelser (som innebär att cirka 80 procent av utdelningar och räntor ska användas för stiftelsens ändamål). Detta har varit möjligt tack vare att den aktiva kapitalförvaltningen genererar intäkter genom lönsamma investeringar. En av RJ:s viktigaste uppgifter gentemot forskarvärlden är att säkerställa att avvägningen mellan de årliga anslagen och den långsiktiga utdelningskapaciteten är hållbar. RJ:s anslagsnivå har under en lång period kunnat öka i jämn takt, och det är önskvärt att fortsätta på det viset. Under året beviljades cirka 524 miljoner kronor till nya forskningsanslag, varav 100 miljoner kronor till den särskilda jubileumssatsningen i anslutning till 50-årsfirandet.

I riksdagens motivering 1964 till beslutet att inrätta RJ framhålls att bristen på kunskap ”om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos enskilda människor” blivit besvärande.

Sådana spörsmål står alltjämt i centrum för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Under 2014 har RJ tillsammans med både inhemska och internationella aktörer arbetat vidare med frågor om hur denna forskning kan flytta fram positionerna i en alltmer globaliserad värld. Stödet till Humanities World Report 2015 ska ses i detta sammanhang. Förhoppningsvis inspirerar rapporten både den inomvetenskapliga och externa diskussionen om forskningen. Iakttagelsen att digitaliseringen än så länge bara har satt få och svaga spår i forskningen verkar det finnas anledning för humanister att uppmärksamma världen över, och gärna börja samarbeta kring.

Att finansiera idéer som forskarna självständigt formulerar är kärnan i RJ:s verksamhet. Sådana insatser gynnar den fria grundforskningen. De ger utrymme för nya riktningar inom forskningen och nödvändigt risktagande. RJ:s riktade, tematiska initiativ kompletterar det fria idéstödet, men även i detta fall överlåter vi åt forskarna att med stor frihet formulera sina forskningsfrågor

3

2014/15:RJ1 VD:S FÖRORD
  inom temat för utlysningen. Förutom jubileumssatsningen ”Nya utsikter för
  humaniora och samhällsvetenskap” kunde forskningsprogrammet ”Samhällets
  långsiktiga kunskapsförsörjning” lanseras i samarbete med Vetenskapsrådet,
  Forte och Formas. Samarbete och samfinansiering kan ge våra insatser extra
  tyngd, vilket dock måste ställas mot risken för krångel av allehanda slag. Med
  Vitterhetsakademien fungerar dock samarbetet smidigt! Med ”Samlingarna
  och forskningen” vill vi få till stånd fler samarbeten mellan minnesinstitution-
  erna och forskningen vid universitet och högskolor. En tredje utlysning av
  ”Europe and Global Challenges” har kunnat förverkligas tillsammans med
  Volkswagen Stiftung och Wellcome Trust. Med RJ Sabbatical försöker vi att
  – med ledande forskningsuniversitet som förebild – utveckla ett flexibelt
  finansieringssystem genom anslag till lektorer och professorer som ges möj-
  lighet att slutföra forskning och skriva större verk och synteser. Slutligen ska
  nämnas att kansliet efter en extern utvärdering av områdesgruppernas arbete
  fick i uppdrag av styrelsen att inventera andra arbetsformer som lämpar sig för
  idégenerering. Till denna viktiga fråga återkommer vi under 2015.
  Ulf Heyman visar i rapporten Effekten av högskolesektorns forskningsfi-
  nansiering sedan 2009 att andelen extern finansiering i Sverige fortsätter att
  öka. Detta trots riksdagens ambition i de senaste forskningspropositionerna att
  öka andelen basanslag för lärosätena. ”Sverige tillhör fortsatt de nationer som
  har absolut störst andel externfinansiering”, sammanfattar Heyman och an-
  knyter till de förklaringar som Gunnar Öquist och Mats Benner gav i en
  mycket uppmärksammad rapport från 2012 om orsakerna till Sveriges relativa
  svagheter i förhållande till andra, jämförbara länder. Även om RJ i första hand
  ska fortsätta finansiera ansökningar som kommer direkt från forskarna, finns
  starka skäl att intensifiera dialogen med ledningarna för lärosäten, fakulteter
  och institutioner. Rimligtvis borde det vara möjligt att skapa ännu större mer-
  värden genom RJ:s externa initiativ om de samvarierade ännu mera med läro-
  sätenas interna åtaganden; erfarenheterna av Pro Futura tyder på detta. RJ är
  under alla omständigheter även i fortsättningen öppen för sådant partnerskap,
  samarbete och samfinansiering som ger insatserna ökad tyngd.
  Ledamöterna i RJ:s styrelse utses för fyra år, och vartannat år ersätts eller
  omförordnas ungefär hälften av dem. Under 2014 innebar detta bland annat att
  professor Daniel Tarschys uppdrag som ordförande upphörde efter åtta år. Att
  få samarbeta med Daniel är i alla avseenden ett privilegium. Hans mångsidiga
  erfarenheter, rörliga intellekt, aldrig sinande uppslagsrikedom, rättframhet, ge-
  nerositet, anspråkslöshet och humor är källor till glädje för alla som kommer i
  kontakt med honom. Nu hälsar jag professor Maarit Jänterä-Jareborg välkom-
  men till uppdraget som ordförande. Jag är förvissad om att hon kommer att
  göra betydelsefulla insatser också för RJ.

4

VD:S FÖRORD 2014/15:RJ1

Avslutningsvis går min tacksamhet till alla er som medverkar i RJ:s arbete och gör det möjligt att nå framgång: beredningsgrupperna, sakkunniga, finanskommittén, kansliets anställda samt styrelsen. Ert omdöme, ert engagemang och er insiktsfullhet är grundvalen för RJ:s arbete.

Göran Blomqvist, vd

5

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2014

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning genom att bevilja anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt ”forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt”. Detta innebär att RJ i första hand ger anslag åt forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Stiftelsen finansierar gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer, vilka RJ förvaltar.

Avsikten är att de beviljade beloppen ska vara så stora att RJ:s anslag attraherar de främsta forskarna och finansierar de bästa idéerna. RJ arbetar med ett begränsat antal ordinarie stödformer, avpassade för såväl individuella forskare som för mindre och större grupper. Därutöver finansieras tematiska, riktade insatser. RJ tar fasta på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning, internationellt samarbete och publicering med open access. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som är unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. Med tanke på den nutida debattens ensidiga inriktning är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Samarbete med andra finansiärer kring angelägen forskning kan ge bidragen från RJ stor hävstångseffekt.

I det följande ges i första hand en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2014. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (www.rj.se).

Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning

Målsättningen för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde förutsättningar att nå en framträdande ställning internationellt. RJ arbetar därför efter två linjer: Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, den så kallade bottom-up-principen för fritt idéstöd. Dels görs sådana riktade insatser som kan utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt, infrastruktur för forskning samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur för forskning utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk, kan sökas fortlöpande. Som

6

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

komplement till de forskarinitierade projekten gör RJ tematiska, proaktiva insatser.

Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur för forskning sker i två steg. Programansökningar bedöms i första omgången av en särskild panel med enbart utländska ledamöter. De ansökningar som väljs ut då granskas därpå av externa, internationella sakkunniga, varefter panelen genomför en utfrågning med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den inledande omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att lämna in en längre, mer utvecklad ansökan, som sedan bedöms av minst två externa sakkunniga. Deras utlåtanden ingår sedan i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten genomförs vid behov även en utfrågning med de sökande.

I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Forskarna utses för fyra år. Grupperna förnyas successivt genom att hälften av ledamöterna byts ut vartannat år. För de riktade, tematiska utlysningarna utses däremot från fall till fall särskilda bedömargrupper med ledamöter som besitter särskild kompetens inom det aktuella området.

Grundläggande för RJ:s arbete är den ingående kvalitetsbedömning som beredningsgrupper och externa sakkunniga gör. Alla ansökningar bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationella standarder. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor ska dessa prövas efter samma normer och på samma sätt som vid ansökan till Ve- tenskapsrådet (VR). Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse. Frågor om jäv hanteras i enlighet med riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. RJ följer även upp och utvärderar anslagen (se s. 33) och prövar fortlöpande sina arbetsformer.

Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor, vilket normalt betyder att anslagsmottagarna senast 15 månader efter projekttidens slut ska lämna in både en vetenskaplig och en ekonomisk slutredovisning.

7

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2014 per donation (belopp tkr)

Jubileumsdonationen 171 275
Kulturvetenskapliga donationen 351 504
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade  
sjukdomar 600
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga  
barnaåren 200
Totalt beslutat 2014 523 579
Avgår ramanslag redovisat i ansvarsförbindelser –114 000
Summa skuldförda anslag 409 579

Beviljade forskningsanslag

Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat 524 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Produktionsstöd till böcker och översättningsbidrag kan beviljas för forskning som finansieras av RJ och bekostas inom de årliga budgetramarna. Med översättningsanslagen till RJ-forskare vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att delta i den internationella vetenskapliga diskussionen.

Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2014 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)

Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 5–6) 157 830
Samarbete med riksdagen 1 290
Nils-Eric Svenssons fond 500
Arvode till sakkunniga 918
Ersättning till adjungerade 4 193
Konferenser, information 4 306
Områdesgruppen Mål och resultat i offentlig verksamhet 232
Områdesgruppen Vardagslivets och kulturens medialisering 581
Områdesgruppen Teknik, institution, förändring 1 425
Summa 171 275

Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2014 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)

Infrastruktur för forskning (ytterligare specifikation ges i tabell 7) 37 583
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) 100 171
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) 173 904
Forskningsinitiering 13 740
Internationellt samarbete 20 010
Övriga bidrag till forskning och kulturliv 5 651

8

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1
Arvode till sakkunniga 445  
Totalt beslutat 2014 351 504  
Beslutade ramanslag ur Riktade insatser redovisat i ansvarsförbin-    
delser –114 000  
Summa skuldförda anslag 237 504  

Program

Program är RJ:s stödform för forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp och upp till åtta års finansiering. 2014 utlystes medel till program för tionde gången och totalt har nu 25 forskargrupper beviljats programstöd. År 2014 kom 31 ansökningar in om programmedel, vilket är något mer än det genomsnittliga antalet ansökningar. Beredningsgruppen beslutade att föra sju av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och utfrågningar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen RJ:s styrelse att bevilja följande:

Professor Jan Teorell, 36 miljoner kronor till programmet Statsbyggnad och den globala ordningens ursprung under och efter det långa 1800-talet, vid Lunds universitet

Professor Nils-Eric Sahlin, 34,3 miljoner kronor till programmet Vetenskap och beprövad erfarenhet, vid Lunds universitet

Docent Maria Larsson, 26 miljoner kronor till programmet Vårt unika doftsinne, vid Stockholms universitet.

Stundtals har en viss oro uttryckts för att program som stödform inte skulle passa humanistisk forskning. En genomgång av alla beviljade program sedan starten 2005 visar på en synnerligen jämn fördelning mellan humanistiskt och samhällsvetenskapligt baserade program. Av totalt 240 inskickade är 124 att betrakta som samhällsvetenskapliga och 106 som humanistiska, medan 10 kan kategoriseras som både och. Av de 25 beviljade ansökningarna är 12 att betrakta som i huvudsak samhällsvetenskapliga och 13 som humanistiska.

En analys av könsfördelningen inom stödformen program från 2005 till och med 2014 ger vid handen att 30 procent av de sökande forskningsledarna är kvinnor och 70 procent män. Bland de beviljade programmen har 24 procent kvinnor som forskningsledare och 76 procent män. En ganska stor övervikt av män således, men ganska nära en reflektion av söktrycket.

Varje program har dock i genomsnitt tolv projektdeltagare som får del av anslagen, så att enbart titta på forskningsledarna riskerar att bli missvisande. Om man i stället tar med hela forskargruppen och tittar på samtliga projektdeltagare blir bilden något annorlunda: 38 procent av samtliga beviljade projektdeltagare är kvinnor och 62 procent män. Detta följer i stort sett söktrycket inom stödformen (41 procent respektive 59 procent). Det sker med andra ord ingen avgörande snedvridning med avseende på kön i beredningsprocessen.

9

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

Tabell 4 Antalet programansökningar 2014 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna

Ämne Antal Kvinnor Män Sökt Antal Beviljat
        belopp beviljade belopp
arkeologi 2 1 1 49 573    
filosofi 2   2 64 949 1 34 300
företagsekonomi 2   2 48 310    
genusstudier 1 1   30 059    
juridik och samhälle 1 1   28 949    
kulturstudier 1 1   24 565    
litteraturvetenskap 2   2 61 746    
nationalekonomi 4 1 3 94 712    
psykologi (exklusive till-            
lämpad psykologi) 1 1   22 728 1 26 000
sociologi (exklusive            
socialt arbete, socialpsy-            
kologi och socialantropo-            
logi) 4 1 3 122 090    
statsvetenskap (exklusive            
studier av offentlig för-            
valtning och globalise-            
ringsstudier) 4   4 124 533 1 36 000
tillämpad psykologi 1   1 51 605    
tvärvetenskapliga studier 6 2 4 190 791    
Summa 31 9 22 914 610 3 96 300
Konferens         3 130
Övrigt         2 3 741
Summa         5 3 871
Totalt 31   22 914 610 8 100 171

Projekt

Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. Den senare kategorin erhöll cirka en tredjedel av anslagen 2014, över 3,6 miljoner kronor. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer. Denna stödform gynnar den fria grundforskningen, den ger uppslag till ny inriktning av forskningen, och den ger möjlighet till nödvändigt risktagande. Med varje anslag följer dels ett bidrag till kostnader för publicering med open access, dels ett bidrag till internationalisering. Avsikten är att den som får ett RJ-anslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt. Till följd av att Vetenskapsrådet beviljar betydligt högre bidrag till så kallade indirekta kostnader (se s. 31) har några forskare avstått från RJ:s anslag, men antalet forskare som avstod var 2014 avsevärt lägre än tidigare.

10

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

Nedanstående nya projekt har under 2014 fått finansiering av RJ:

Projektanslag år 2014 (belopp kr)

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Fil.dr Lisbeth Ledarskapsparadoxen inom EU:s Centrum för Europa-  
Aggestam utrikespolitik forskning (CERGU),  
    Göteborgs universitet 2 915 000
Professor Fransk-svensk subsidiepolitik Historiska institutio-  
Svante Norrhem 1631–1795: motiv och effekter nen,  
    Lunds universitet 2 540 000
Fil.dr Andreas Om tre centrala modeller i fornnor- Religionshistoriska  
Nordberg disk religionsforskning institutionen,  
    Stockholms universitet 2 199 000
Professor Håkan Kollektivboende och hållbar stads- Institutionen för socio-  
Thörn utveckling: fallstudier från Dan- logi och arbetsveten-  
  mark, Tyskland, Spanien och Sve- skap,  
  rige Göteborgs universitet 5 584 000
Docent Anna- Samverkan mellan kognitiva sy- Språk- och litteratur-  
Lena Wiklund stem: språkbearbetning av satsflätor centrum,  
  i svenska Lunds universitet 6 105 000
Professor Var det bara inbillning? Gränslandet Institutionen för neuro-  
Henrik Ehrsson mellan inbillning och verklig per- vetenskap,  
  ception Karolinska Institutet 3 698 000
Docent Jens Skada: Begreppet och dess relevans Filosofiska institu-  
Johansson   tionen,  
    Uppsala universitet 7 129 000
Professor Matti Varats lätthet: en metaontologisk Filosofiska institu-  
Eklund undersökning tionen,  
    Uppsala universitet 4 066 000
Professor Lars Globaliseringen av FoU i multina- Företagsekonomiska  
Inge Ivarsson tionella företag: Behov av nya för- institutionen,  
  klaringsmodeller Handelshögskolan vid  
    Göteborgs universitet 3 699 000
Docent Johan Skandinaviens roll i de europeiska Institutionen för histo-  
Ling kopparnätverken under bronsåldern riska studier,  
    Göteborgs universitet 6 400 000
Professor Olle Den hinduiska receptionen av perso- Centrum för teologi  
Qvarnström arabiska kunskapstraditioner och och religionsveten-  
  jainismens roll som kulturför- skap,  
  medlare Lunds universitet 3 431 000
Fil.dr Vaike Känna, forma, dela: att mäta och fö- Sektionen för Hälsa  
Fors reställa kroppen i en medialiserad och Samhälle,  
  värld Högskolan i Halmstad 5 711 000
Docent Marie Länkade televisionshistorier. Medi- Institutionen för kom-  
Cronqvist ala nätverk och programutbyte mel- munikation och me-  
  lan Sverige och DDR ca 1970–1990 dier,  
    Lunds universitet 2 337 000
Fil.dr Tomas Att skapa mening med ”god” sovje- Språk- och litteratur-  
Sniegon tisk kommunistisk diktatur genom centrum,  
  Stalins terror, Chrusjtjovs reformer Lunds universitet  
  och Brezjneverans stagnation   1 336 000

11

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
    belopp
Fil.dr Mikael Att skapa och förfalska Hitler: en
Nilsson kritisk studie av Hitlers bordssamtal,
  dess ursprung, tillförlitlighet och
  äkthet
Fil.dr Berndt Art and Governmentalization: Ac-
Carl Andreas tor-Networks and Urban Govern-
Clavier ance in the City of Malmö, Sweden
Professor Maria Det berättande djuret: Samtidigheter
Olaussen som narrativ strategi
PhD Johanna Institutioner och arbetsutbud över
Wallenius livscykeln: en makroekonomisk
  analys av utbildningsfinansiering,
  familjepolitik och pension
PhD Erik Han- Rewriting the city: graffiti and the
nerz subcultural appropriation of space
Professor Denny Är barndomstrauma en bestäm-
Vågerö ningsfaktor för nästa generations ut-
  veckling? Hypoteser om transgene-
  rationell överföring
Professor Håkan Informella finansiella marknader i
Lindgren Sverige 1800–1910. Estimat base-
  rade på mikrodata
Docent Johan Rumsliga perspektiv på mellanhän-
Jansson der och ’kuratorer’ i värdeskapande
  processer
Docent Kari Med kameran som vapen: samtida
Andén-Papado- video-baserad aktivism i Egypten,
poulos Palestina and Syrien
Fil.dr Pernilla Kärlek, kropp och begär – fråge-
Myrne ställningar kring erotisk kärlek och
  kvinnors sexualitet i medeltida ara-
  bisk-islamisk litteratur
Doktor Ole Estetikk og Mobilitet på Bronseal-
Christian derens Balkan
Aslaksen  
Docent Anna Medeas rörelse. Sjuttonhundratalets
Cullhed transkulturella scen
Professor Multivariat regressionsanalys med
Dietrich von rang restriktioner på parametrar och
Rosen med tillämpningar inom området
  ”Small Area Estimation”
Docent Daniel Genus i internationella förhand-
Naurin lingar

Historiska institutionen,

Uppsala universitet

  2 124 000
Konst, kultur och kom-  
munikation,  
Malmö högskola 4 357 000
Institutionen för språk  
och litteratur,  
Linnéuniversitetet  
Växjö 1 974 000
Handelshögskolan i  
Stockholm  
  3 948 000
Sociologiska institu-  
tionen (socialantropo-  
logi och pedagogik),  
Lunds universitet 1 895 000
SU-KI Centre for  
Health Equity Studies,  
Stockholms universitet  
  1 810 000
Handelshögskolan i  
Stockholm  
  2 329 000
Kulturgeografiska in-  
stitutionen,  
Uppsala universitet 5 377 000
Institutionen för  
mediestudier (IMS),  
Stockholms universitet 5 487 000
Institutionen för språk  
och litteraturer,  
Göteborgs universitet  
  2 066 000
Institutionen för histo-  
riska studier,  
Göteborgs universitet 2 005 000
Institutionen för kultur  
och kommunikation,  
Linköpings universitet 2 609 000
Biometri och informa-  
tik,  
Sveriges  
lantbruksuniversitet 3 432 000
Centrum för Europa-  
forskning (CERGU),  
Göteborgs universitet 3 033 000

12

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Docent Camilla Att skipa rättvisa efter massvåld: Institutionen för glo-  
Orjuela Migranters engagemang i transitio- bala studier,  
  nell rättvisa Göteborgs universitet 1 737 000
Professor Att hantera överflöd: Strategier och Handelshögskolan vid  
Barbara praktiker Göteborgs universitet  
Czarniawska     4 977 000
Docent Hjalmar Att rekonstruera tidigmodern far- Avdelningen för veten-  
Fors maci: Globala handelsnätverk, sub- skapshistoria,  
  stanser och praktiker Uppsala universitet 3 115 000
Professor Jonas Asymmetriska trender under olika Ekonomisk-historiska  
Ljungberg växelkurssystem: konsekvenser för institutionen,  
  konvergens och tillväxt Lunds universitet 3 529 000
Docent Anna Om internationalisering och lärande Företagsekonomiska  
Jonsson i praktiken – en studie om hur lokala institutionen,  
  nationella företag förvärvar stora Handelshögskolan vid  
  multinationella företag Göteborgs universitet 2 588 000
Professor Främlingsfientlighet i ett föränder- Sociologiska institu-  
Mikael Hjerm ligt Europa tionen,  
    Umeå universitet 3 551 000
Professor Maria Konfliktrelaterat sexuellt våld och Institutionen för glo-  
Stern dess skiftande former, sammanhang bala studier,  
  och logiker Göteborgs universitet 5 273 000
PhD Gerald Assimilation bortom staten: Dubbel Hugo Valentin-cent-  
Roche exponering för Tibets språkliga rum,  
  minoriteter Uppsala universitet 2 078 000
Professor Kontextkänslighet som en transdia- Institutionen för juri-  
Steven Linton gnostisk mekanism: Att förstå kopp- dik, psykologi och so-  
  lingen mellan långvarig smärta och cialt arbete,  
  emotionellt lidande Örebro universitet 2 494 000
Fil.dr Rögnval- Vetenskaplig essentialism: Aristote- Filosofiska institu-  
dur Ingthorsson lianismen moderniserad tionen,  
    Lunds universitet 2 136 000
Docent Håkan Måltiden i upplevelseekonomin – en Institutionen för kul-  
Jönsson studie av måltidsordningen i turvetenskaper, avd. et-  
  svenska hem nologi,  
    Lunds universitet 1 569 000
PhD Valgeir Undersökning av vaskulära hypote- Psykologiska institu-  
Thorvaldsson ser för äldres kognition: Koordine- tionen,  
  rade analyser av inom-individs va- Göteborgs universitet  
  riabilitet i fyra svenska longitudi-    
  nella studier   1 902 000
Professor Ata Ett interaktivt internet-baserat pro- Institutionen för kli-  
Ghaderi gram för prevention av ätstörningar nisk neurovetenskap,  
  på bred front Karolinska Institutet 3 174 000
Fil.dr Simon Ett exempel för alla tider? Historie- Institutionen för idé-  
Larsson teorin i samtida ekonomiskt tän- och lärdomshistoria,  
  kande Uppsala universitet 1 949 000

13

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Fil.dr Anja Migration och korruption: ”Securi- Institutionen för glo-  
Karlsson Franck tization”, inre gränskontroll och var- bala studier,  
  dagskorruption i Malaysia och Göteborgs universitet  
  Grekland   2 446 000
Doktor Robert Hur icke-sanktionerade management Ratio  
Demir innovationer kommer till stånd   2 394 000
Professor Torun Kompensation mellan värme och Psykologiska institu-  
Lindholm kompetens i strategisk självpresen- tionen,  
  tation Stockholms universitet 2 310 000
Professor Daniel Pseudo-ineffektivitet vid resursallo- Institutionen för bete-  
Västfjäll kering: Psykologin bakom beslutet endevetenskap och lä-  
  att donera rande (IBL),  
    Linköpings universitet 3 560 000
Docent Jessica Fördelar, spänningar och motsägel- Centrum för socialve-  
Storbjörk sefulla incitament i välfärdssyste- tenskaplig alkohol- och  
  met: New Public Management i drogforskning, Sorad,  
  svensk missbruks- och beroende- Stockholms universitet  
  vård   3 759 000
Professor Unilateral klimatpolitik och wto Institutet för närings-  
Henrik Horn   livsforskning 2 041 000
Summa     156 178 000

Fördelningen på olika ämnesområden för ansökningar respektive beviljade anslag visas i tabell 5. I fråga om könsfördelningen kan ett antal iakttagelser göras. Av 713 ansökningar svarar männen för cirka 57 procent och kvinnorna för 43 procent. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga sökande (projektledare) har under senare år i stort sett varit stabil, och de beviljade anslagen har motsvarat söktryckets könsmässiga fördelning. De beviljade anslagen för 2014 avviker dock från ansökningarnas könsfördelning på så sätt att endast 33 procent tillfallit kvinnor och 67 procent män. Statistiken över samtliga projektdeltagare som beviljats medel visar på en viss utjämning genom att 40 procent av projektdeltagarna är kvinnor och 60 procent män. De angivna talen är små och måste tolkas med försiktighet, men RJ följer utvecklingen noga. Den genomsnittliga storleken på de beviljade anslagen är även den i stort sett lika och knappt 400 000 kronor högre för kvinnliga projektledare. Anslagsbesluten bör även studeras i fråga om så kallad karriärålder för de forskare som fått sina ansökningar beviljade. Begreppet karriärålder anger antalet år som gått sedan doktorsexamen avlades. För kvinnor var den 2014 i genomsnitt 11,3 år (samma 2013), för män däremot 14,5 år (2013: 10,7 år). Medianvärdet för sökande är dock lägre för båda könen: för kvinnor 10 år och för män 12. Karriäråldern har ökat i förhållande till de senaste åren, vilket innebär att yngre forskare inte har klarat sig lika bra som tidigare. Det är i och för sig inte egendomligt, eftersom erfarenhet rimligtvis bör öka förmågan att skriva ansökningar av hög kvalitet. Å andra sidan bygger RJ:s långsiktiga policy och mångåriga erfarenhet på att en bedömning som i första hand avser ansökningarnas kvalitet

14

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

och originalitet (och inte tidigare prestationer, så kallad track record), är positiv för de yngre forskarnas möjligheter att framgångsrikt konkurrera om anslag. Om denna utveckling fortsätter kan RJ behöva överväga insatser för att förbättra de yngre forskarnas möjligheter.

De begränsningar i rätten att söka projektanslag som infördes under 2014 får full effekt under 2015. En forskare får från 2014 enbart ingå i en enda ansökan som projektledare eller som projektdeltagare. Från 2015 kan den forskare som i egenskap av projektledare eller projektdeltagare har fått avslag två år i följd inte söka följande år. Avsikten med båda åtgärderna är att uppmana de sökande att noga överväga vilken forskningsidé som är deras bästa och att satsa på den. På så sätt kan ansökningarnas genomsnittliga kvalitet öka och arbetsbördan för beredningsgrupperna förhoppningsvis minska.

Som framgår av tabell 5 och 6 är de beviljade anslagens spridning på lärosäten (eller motsvarande) och på olika ämnen stor.

Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2014 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön

    Beviljade ansökningar Totala antalet ansökningar
Ämne Antal Kvinnor Män Belopp Antal Kvinnor Män
antikvetenskap         7 5 2
arbetslivsstudier         6 3 3
arkeologi 2   2 8 405 24 10 14
arkitektur         1   1
design         1   1
didaktik         11 5 6
ekonomisk geografi 2   2 9 076 6 1 5
ekonomisk historia 2   2 5 858 22 3 19
etik         4 3 1
etnologi 1   1 1 569 13 8 5
filmvetenskap         5 4 1
filosofi 3   3 13 331 21 2 19
folkhälsovetenskap,         11 7 4
global hälsa, socialme-              
dicin och epidemiologi              
företagsekonomi 3 2 1 9 959 47 16 31
genusstudier 1 1   5 273 7 4 3
gerontologi, medicinsk/         1 1  
hälsovetenskaplig              
inriktning              
globaliseringsstudier 1 1   2 446 8 3 5
historia 5 1 4 11 452 53 17 36
hälso- och sjukvårdsor-         1 1  
ganisation, hälsopolitik              
och hälsoekonomi              
idé- och lärdomshistoria 1   1 1 949 17 6 11
idrottsvetenskap         1   1

15

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

    Beviljade ansökningar Totala antalet ansökningar
Ämne Antal Kvinnor Män Belopp Antal Kvinnor Män
internationell migration 1 1   1 737 5 2 3
och etniska relationer              
(IMER)              
juridik (exklusive juri-         8 4 4
dik och samhälle)              
juridik och samhälle         7 7  
jämförande språkveten- 1 1   6 105 21 13 8
skap och lingvistik              
kommunikationsveten-         4 3 1
skap              
konstvetenskap         9 7 2
kulturgeografi         7 3 4
kulturstudier 1 1   5 711 8 5 3
litteraturstudier 1 1   2 066 10 10  
litteraturvetenskap 2 2   4 583 43 24 19
lärande         10 6 4
medievetenskap 1 1   5 487 11 6 5
musik         1 1  
musikvetenskap         4 1 3
människa–datorinterak-         1 1  
tion (interaktions-              
design)              
mänsklig interaktion         2 1 1
med IKT              
nationalekonomi 2 1 1 5 989 35 8 27
pedagogik         9 4 5
pedagogiskt arbete         3 2 1
psykologi (exklusive              
tillämpad psykologi) 5 1 4 13 964 36 10 26
religionshistoria 2   2 5 630 8 1 7
religionsvetenskap         19 7 12
sannolikhetsteori och              
statistik 1   1 3 432 2   2
scenkonst         1   1
socialantropologi 1   1 2 078 12 7 5
socialt arbete         14 8 6
sociologi (exklusive so-              
cialt arbete, socialpsy-              
kologi och socialantro-              
pologi) 4 1 3 14 789 39 19 20
språkstudier         15 7 8
språkteknologi (språk-              
vetenskaplig databe-              
handling)         3 1 2

16

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

    Beviljade ansökningar Totala antalet ansökningar
Ämne Antal Kvinnor Män Belopp Antal Kvinnor Män
statsvetenskap (exklu-              
sive studier av offentlig              
förvaltning och globali-              
seringsstudier) 2 1 1 5 948 54 21 33
systemvetenskap, in-              
formationssystem och              
informatik med sam-              
hällsvetenskaplig inrikt-              
ning         4 1 3
teknikhistoria         4 2 2
tillämpad psykologi 1   1 3 174 4 1 3
tvärvetenskapliga stu-              
dier 1   1 1 810 19 9 10
övrig annan humaniora 1   1 4 357 7 4 3
övrig annan samhälls-              
vetenskap         7 4 3
Summa 48 16 32 156 178 713 309 404

Tabell 6 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2014 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare Beviljat belopp Antal
Göteborgs universitet 44 625 13
Handelshögskolan i Stockholm 6 277 2
Högskolan i Halmstad 5 711 1
Institutet för näringslivsforskning 2 041 1
Karolinska Institutet 6 872 2
Linköpings universitet 6 169 2
Linnéuniversitetet i Växjö 1 974 1
Lunds universitet 24 878 9
Malmö högskola 4 357 1
Ratio 2 394 1
Stockholms universitet 15 565 5
Sveriges lantbruksuniversitet SLU 3 432 1
Umeå universitet 3 551 1
University of Melbourne 2 078 1
Uppsala universitet 23 760 6
Örebro universitet 2 494 1
Summa 156 178 48
Produktionsstöd 865 7
Översättning 125 1
Övrigt 662 3

17

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

Anslagsförvaltare Beviljat belopp Antal
Summa 1 652 11
Summa total 157 830 59

Infrastruktur för forskning

Infrastruktur för forskning rör insatser för att möjliggöra framtida forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Anslag kan beviljas för åtgärder som exempelvis etablering av nya forskningsmiljöer eller skapande av plattformar där samarbete mellan forskarsamhället och andra institutioner utvecklas.

Forskningen genomgår för närvarande förändringar. Bland annat byggs forskargrupper upp just kring befintliga eller tillkommande infrastrukturer och Vetenskapsrådet lägger om sina infrastrukturella bidrag. RJ:s anslag kan därför förväntas öka i betydelse. Mot denna bakgrund, och för att minska arbetsbelastningen på ordförandegruppen som hittills har handlagt ansökningarna, har en särskild beredningsgrupp inrättats. Den träder i funktion under 2015.

År 2014 beviljade RJ 13 ansökningar om infrastrukturellt stöd. Det största anslaget gick till Nyckeln till Uppåkra: digitalisering av ett unikt arkeologiskt kulturarv. Projektet avser att i en databas kvalitetssäkra arkeologiskt dokumentationsmaterial, samt att med digital fototeknik dokumentera 28 000 metallföremål från undersökningarna från järnåldersbebyggelsen från cirka 100 före Kristus till 1000 efter Kristus i Uppåkra, Skåne.

Anslag till infrastruktur för forskning 2014 (belopp kr)

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Fil.dr Daniel Digitalisering och katalogisering Uppsala universi-  
Solling av stambokssamlingen vid Upp- tetsbibliotek  
  sala universitetsbibliotek   3 795 000
Professor Lars Svenskt översättarlexikon – natio- Södertörns högskola  
Kleberg nell biobibliografisk databas   3 063 000
Professor Lars-Erik ”Den vetgirige lappmarksprästen” Umeå universitet  
Edlund – Digitalisering och transkribering    
  av J.A. Nenséns uppteckningar    
  från 1800-talet av de nordliga fol-    
  kens liv och kultur   2 622 000
Docent Petra Vetenskaplig utgivning av klas- Svenska Vitterhets-  
Söderlund siska svenska författares verk samfundet 1 242 000
Bibliotekarie Hans Analys och teckentolkning av ta- Statistiska central-  
Ljungberg beller i SCB:s digitaliserade sta- byrån SCB  
  tistik   2 500 000
Förste bibliotekarie Katalogisering av äldre disserta- Södertörns högskola  
Jan Hjalmarsson tioner   405 000
Professor Åsa European Values Study Mittuniversitetet  
Bengtsson     4 944 000

18

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Professor Mats Nyckeln till Uppåkra: digitali- Lunds universitet  
Roslund sering av ett unikt arkeologiskt    
  kulturarv   5 014 000
Bibliotekarie Catta Utbildningsforskning och reform- Linnéuniversitetet i  
Torhell politik under 50 år – speglad i Växjö  
  Torsten Huséns arbetsbibliotek   267 000
Fil.dr Jenny Arbetarrörelsens digitala omvand- Uppsala universitet  
Jansson ling: bevarandet av organisations-    
  material i den digitala tidsåldern   3 614 000
Fil.dr Jacqueline Alvastra pålbyggnad – en arkeolo- Historiska museet  
Taffinder gisk resurs   4 363 000
Jur.dr Richard Zajac Insamling, digitalisering och till- Folke Bernadotte-  
Sannerholm gängliggörande av arkiv från ut- akademin  
  landsveteraner   3 230 000
Fil.dr Margareta Ny användarplattform för kon- Uppsala universitet  
Sollenberg fliktdata – nya möjligheter för    
  forskningen   2 414 000
Summa     37 473 000

Tabell 7 Beviljade ansökningar inom infrastruktur för forskning fördelade efter anslagsförvaltare 2014 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare Beviljat belopp Antal
Folke Bernadotteakademin 3 230 1
Historiska museet 4 363 1
Linnéuniversitetet i Växjö 267 1
Lunds universitet 5 014 1
Mittuniversitetet 4 944 1
Statistiska centralbyrån SCB 2 500 1
Svenska Vitterhetssamfundet 1 242 1
Södertörns högskola 3 468 2
Umeå universitet 2 622 1
Uppsala universitet 9 823 3
Summa 37 473 13
Konferens 110 1
Summa 110 1
Summa total 37 583 14

Forskningsinitiering

För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större och mindre vetenskapliga möten samt till uppbyggnad av vetenskapliga nätverk

19

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
  beviljar RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett
  stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och
  utomlands, arbetskonferenser om nya forskningsområden, seminarieverksam-
  het, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram.
  Under året behandlades 143 ansökningar och av dessa beviljades 84. Vi ser
  det som mycket positivt att kunna bidra till att så många vetenskapliga möten
  och nätverk kan komma till stånd. Särskilt positivt är att det internationella
  utbytet hela tiden växer. Internationaliseringen är en tydlig trend och i dag är
  det endast i undantagsfall RJ får in ansökningar om forskningsinitiering utan
  internationellt deltagande.
  Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ dessutom regelmässigt
  egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstöd-
  jande organ inom eller utom landet.
  RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exem-
  pelvis RJ:s stöd till utgivningen av tidskriften Forskning & Framsteg (F&F)
  och till föreningen Vetenskap & Allmänhet. Bidragen till F&F har lämnats
  sedan 1979 men styrelsen har beslutat att 2015 blir det sista året. RJ beviljade
  under 2014 ett treårigt anslag till Vetenskap & Allmänhet för att i samarbete
  med SOM-institutet vid Göteborgs universitet studera hur allmänhetens attity-
  der till forskning och forskare utvecklas över tid. Avsikten med projektet ”Ve-
  tenskapen i samhället” är att fördjupa studierna av vilka faktorer som påverkar
  förtroendet för forskare, forskning och forskningsbaserad kunskap. Sedan
  1966 har RJ även deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. De
  sammanlagt 157 Nobelsymposier som genomförts har ägnats åt vetenskapliga
  genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse. Sympo-
  sierna har en mycket stark internationell ställning.

Områdesgrupper

RJ inrättar så kallade områdesgrupper i syfte att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning. De består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Områdesgrupperna har gett betydelsefulla förslag till nya initiativ. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande.

Områdesgrupperna har under RJ:s historia producerat betydelsefulla förslag till nya initiativ och tematiska utlysningar. Efter en utvärdering 2013 har rutinerna förtydligats. Styrelsen har vidare gett kansliet i uppdrag att inventera andra arbetsformer som lämpar sig för idégenerering och att återkomma till styrelsen med konkreta förslag. Dessa ska motsvara RJ:s ambition att kunna arbeta flexibelt och effektivt. Insatserna ska kunna gälla såväl utomvetenskapligt som inomvetenskapligt motiverade forskningsfrågor. Ärendet kommer att behandlas av styrelsen under 2015.

Under 2014 har tre områdesgrupper varit verksamma (uppgifter om gruppernas sammansättning finns dels på RJ:s webbplats, dels i slutet av årsberättelsen).

20

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet (MoR)

Områdesgruppen, som startade sin verksamhet 2011, har under året haft sammanträden, konferenser och seminarier samt tagit initiativ till två utlysningar. Den ena fokuserar på samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning och genomförs i samverkan med statliga forskningsfinansiärer. Den andra utlysningen avser att stärka forskningen om styrning och granskning av offentlig verksamhet och genomfördes under våren 2014. Områdesgruppen hade sitt sista möte våren 2014.

Områdesgruppen för teknik, institution, förändring

Områdesgruppen har nu varit verksam i drygt tre år. Arbetet med den programskrift som syftar till att klargöra och avgränsa områdesgruppens ansvarsområde har färdigställts under året.

För att ytterligare gynna initiativ till ny forskning och nya forskningssamarbeten inom områdesgruppens tema har forskare utanför områdesgruppen bjudits in att söka medel till nya nätverk och gästforskare. Nätverken består av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, men kan även inkludera andra ämnen och omfattar deltagare från flera olika lärosäten. Nätverksstödet varar i maximalt tre år. Anslag beviljas också för att bekosta en månads vistelse vid ett svenskt lärosäte för en utländsk forskare inom områdesgruppens tema. Tiden ska ägnas åt att slutföra pågående vetenskapliga arbeten, föreläsningar samt att delta vid seminarieverksamheten vid den specifika forskningsmiljön. Under året har tre nätverk och en gästforskarvistelse beviljats medel:

Jonas Anselm, nätverket SweMineTechNet – Swedish Mineral Technology Network

Cecilia Åsberg, nätverket Posthumanities International Network, PIN

Francis Lee, nätverket Algorithms as Devices of Power and Valuation.

Kerstin Sandell har beviljats medel för att professor Catherine Westfall, Michigan State University, ska vistas vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet, och bland annat studera anläggningarna ESS and MAX IV.

Linköpings universitet har beviljats medel för att starta en sommarskola inom STS-området. STS Summer School ägde rum i september och attraherade 27 doktorander från nio europeiska länder.

Områdesgruppen för vardagslivets och kulturens medialisering

Områdesgruppen som under 2014 var inne på sitt tredje verksamhetsår sammanträdde två gånger, och åkte på projektbesök till två starka forskningsmiljöer inom medialisering. Vid Köpenhamns universitet besökte man forskargrupperna ”The mediatization of culture: The challenge of new media” och ”Kulturens medialisering”, båda under ledning av Stig Hjarvard. Till Bremen bjöds gruppen in av Andreas Hepps forskningsgrupp vid ZEMKI: Center for

21

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
  Media Communication and Information Research. Under hösten arbetade Jo-
  han Fornäs och André Jansson med förberedelser för en konferens i april 2015
  i samarbete med ECREA TWG Mediatization: ”Mediatisation of Culture and
  Everyday Life: Comparisons, Histories and Critiques”. Gruppen fortsätter att
  utlysa medel för nätverk inom forskningsområdet och för närvarande finns
  fyra aktiva nätverk.

Riktade satsningar

Riktade insatser används för att utveckla och förstärka svensk forskning. De har varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre forskare till utlysningar inom angelägna forskningsområden.

Tabell 8 Riktade insatser 2014 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)

Pro Futura IX 25 000
Forskningsprogrammet Samlingarna och forskningen 20 000
Nobel Science and Humanities Program. The Networks – Challenges for  
Mankind 14 500
Övrigt 404
Summa skuldförda anslag 59 904
Forskningssatsning i samband med 50-årsjubileum 100 000
Europe and Global Challenges III 10 000
Gästforskare vid de svenska forskningsinstituten i Medelhavsområdet 4 000
Beslutade ramanslag redovisat i ansvarsförbindelser 114 000
Totalt beslutat 2014 173 904

Pro Futura

Pro Futura är ett spetsforskningsprogram som RJ driver tillsammans med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) där forskare ges möjlighet att forska under mycket goda villkor under fem till sju år. I år har inbjudan att nominera skickats till 23 lärosäten i Sverige, Danmark, Estland, Finland och Norge. Universiteten inbjuds att nominera högst fyra personer. Om lärosätet väljer att nominera tre personer ska minst en av dessa ha doktorsexamen från, och vara verksam vid, ett annat lärosäte än det som ställer förslaget. Om man väljer att nominera fyra personer ska minst en av de nominerade ha doktorsexamen från och vara verksam vid universitet utanför Sverige. Avsikten är att forskarna genom Pro Futura-anställningen ska få en tillsvidareanställning vid det förslagsställande universitetet om de uppfyller kraven. Under åren i programmet ska forskaren vistas dels vid det förslagsställande universitetet, dels en längre tid vid SCAS och vid ett utländskt institut för avancerade studier eller vid ett annat spetsforskningsinstitut. Hittills har 36 forskare, lika många

22

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

kvinnor som män, antagits. I årets omgång nominerades 28 forskare varav 10 gick vidare till intervju. RJ:s styrelse har därefter beslutat att 4 forskare ska antas, nämligen Angela Breitenbach, filosofi, föreslagen av University of Cambridge, Stephanie Wynne-Jones, arkeologi, föreslagen av Uppsala universitet, Meelis Friedenthal, teologi, föreslagen av University of Tartu samt Elise Dermineur, historia, föreslagen av Umeå universitet.

Europe and Global Challenges

Sedan ett antal år har RJ haft ett nära samarbete med tyska Volkswagen Stiftung och italienska Compagnia di San Paolo bland annat kring forskningsprogrammet inom europeisk utrikes- och säkerhetspolitik. Erfarenheterna har varit många och positiva. Tillsammans har tre forskningsfinansiärer åstadkommit en insats på europeisk nivå som de var för sig inte hade varit mäktiga. Därför beslöt samma stiftelser att vidareutveckla forskningssamarbetet i ett nytt forskningsprogram.

Den övergripande tanken med forskningsprogrammet Europe and Global Challenges har varit att europeiska forskare ska stimuleras att samarbeta med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna typ av satsning kommer att få betydelse för internationaliseringen av svensk och europeisk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.

Programmet utlystes första gången 2010 och eftersom gensvaret i forskarsamhället var mycket stort utlyste de tre stiftelserna programmet en andra gång under 2012. Totalt har tio olika forskargrupper finansierats inom programmet.

Från och med i år har programmet även en ny samarbetspartner i brittiska Wellcome Trust. Samtidigt har Compagnia di San Paolo dragit sig ur satsningen. Wellcome Trust är en av världens största forskningsstiftelser som i första hand finansierar hälsorelaterad forskning och biomedicin. Deras ambition är att öka insatserna inom humaniora och samhällsvetenskap och de har identifierat ”Europe and Global Challenges” som ett högintressant samarbetsprojekt. RJ, Volkswagen Stiftung och Wellcome Trust har därför gemensamt utlyst programmet en tredje gång.

Skatteforskning

RJ har beslutat om att under hösten 2015 genomföra en avslutande skattekonferens i riksdagen där de kvarvarande och pågående projekten i tidigare skatteforskningsutlysning presenterar sina resultat. Inom ramen för den andra utlysningen 2010/11 om skatteforskning har sju projekt utvärderats under våren 2014. Slutsatsen är att samtliga sju projekt har utvecklats väl och att de ska få fortsatt finansiering för den kvarvarande projektperioden.

23

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

Flexit

Henrietta Huzells uppföljning från 2013 ledde till flera förändringar av de två utlysningarna under 2014:

Tjänsterna är utformade så att två år av projektet bedrivs på ett företag eller en organisation utanför akademien och det tredje året på ett lärosäte.

Både juniora och seniora forskare kan nu söka.

Stödet till medverkande ökas genom introduktionskurser och liknande.

I den första utlysningen medverkade både organisationer och företag: Indevelop, Röda Korset, VTI och Volante. Tre tjänster tillsattes: De gick till Christoffer Laurell (Volante), Björn Lidenstam (VTI) och Malin Gawell (Röda Korset). I höstens utlysning ingick organisationerna FOU Välfärd Norrbotten, Vårdanalys och SVID. En tredje utlysning sjösattes i november, med deadline den 12 februari 2015, där sex organisationer och företag medverkar: ABB Corporate Research, Hyresgästföreningen, Invigos, IOGT-NTO, Svenska Golfförbundet och SVID.

Riksdagsforskning

Under 2014 avslutades seminarieserien som inleddes 2012 i samarbete med riksdagen. I februari presenterade professor Mats Sjölin (Linnéuniversitetet) sin forskning: Party Government in Flux: Changing Conditions for the Party Groups in the Swedish Riksdag, det sista i raden av totalt fyra projekt. Samtliga projekt förväntas slutredovisa under 2015.

RJ Sabbatical

Med RJ Sabbatical kan tillsvidareanställda lektorer och professorer inom humaniora och samhällsvetenskap få anslag i upp till två år för att forska färdigt och för att skriva synteser. Stödet kan avse ansökningar som ska resultera i såväl enstaka tidskriftsartiklar som monografier. En första utlysning genomfördes under året med ett mycket högt söktryck. En andra utlysning har gjorts med sista ansökningsdag i februari 2015. En sista utlysning i försöksverksamheten görs under 2016.

Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap

RJ:s styrelse beslutade under året att avsätta 100 miljoner kronor till en jubileumsutlysning kopplad till RJ:s 50-årsfirande: ”Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap”. Avsikten var att stimulera forskare att tänka större och bredare än i vanliga projektansökningar och ta sikte på de komplexa forskningsfrågor som uppfyller kraven på att vara en nyckelfråga och utmaning för vetenskap och samhälle. Intresset för utlysningen var mycket högt. Inte mindre än 258 ansökningar skickades in. Beslut om anslag fattas under 2015.

24

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning

Under året utlystes forskningsprogrammet ”Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang”. Programmet beräknas pågå under sex år med eventuell förlängning till tio år och omfatta cirka 80 miljoner kronor. Programmet är ett samarbete mellan RJ, Vetenskapsrådet, Formas och Forte. En internationell referensgrupp bestående av forskare och praktiker knyts till programmet och en koordinator ansvarar för att hålla samman projekten inom programmet.

Styrning och granskning av det offentliga

RJ utlyste i april 2014 anslag till ”Styrning och granskning av det offentliga”.

Utlysningen av 40 miljoner kronor, som beslöts av RJ:s styrelse den 28 november 2013, kan ses som en avslutning av områdesgruppen Mål och resultat i offentlig verksamhets strategiska arbete. Totalt skickades 71 ansökningar in. Styrelsen beslutade att bifalla 9 ansökningar.

Samlingarna och forskningen

Vitterhetsakademien och RJ har med utgångspunkt i erfarenheterna av programmet för ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) beslutat att i ”Samlingarna och forskningen” ytterligare förstärka forskningen om samlingarna genom att finansiera samarbeten mellan minnesinstitutionerna och forskningen vid universitet och högskolor. Avsikten är att stödja insatser som syftar till att göra innehållet i samlingarna känt, tillgängligt och användbart för forskningen. Finansiärerna planerar att göra två utlysningar inom denna satsning, i februari 2015 och under 2016.

Forskning om förmodernitet

Inom RJ:s satsning på forskning om förmodernitet pågår för närvarande åtta projekt, varav fem har följts upp under året med mycket gott resultat. Beviljade projekt ska ordna konferenser eller workshoppar under den tid som projekten pågår. Den första konferensen hölls på Sigtunastiftelsen i augusti 2014. Konferensen, som samlade ett sextiotal deltagare, hade titeln ”Practices and Performances. Between Materiality and Morality in Pre-Modernity”. Nästa konferens kommer att äga rum 2016.

Nobel Science and Humanities Program. The Networks – Challenges for Mankind

Planeringen av ett nytt Nobel Center i Stockholm pågår för fullt. Nätverken inom programmet ”Nobel Science and Humanities Program” kommer att bestå av 20–25 framstående forskare som befinner sig i olika stadier av karriären. Forskarna ska mötas två tre gånger om året i Stockholm under två till tre dagar.

25

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
  Nätverken innebär långvariga kontakter mellan forskare från hela världen och
  ger förutsättningar för både djupgående och överraskande samarbeten. Dessu-
  tom ger de svensk vetenskap tillgång till världsledande forskare. Nobelcentret
  avser att dra nytta av deltagarnas närvaro genom att arrangera både offentliga
  arrangemang, till exempel temadagar för allmänheten, och aktiviteter för po-
  litiker och andra beslutsfattare. RJ har beviljat medel till ett av de tre inledande
  nätverken med 2,9 miljoner kronor om året i fem år, sammanlagt 14,5 miljoner
  kronor.

Övriga bidrag till forskning och kulturliv

Erfarenhetsmässigt har det varit svårt att på ett naturligt sätt inrymma vissa angelägna ändamål under övriga budgetposter. Kostnaderna för utvärderingar av stödformer och riktade satsningar finansieras här. RJ har även lämnat bidrag till dataköp för forskningsområdet Det civila samhällets ekonomi och organisering under perioden 1992–2012, till en konferens om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i samarbete med Vitterhetsakademien och Vetenskapsrådet, till Humanities World Report 2015, till en undersökning om förutsättningarna för att bilda ett skatteprocessuellt centrum vid Högskolan i Gävle, till det ovan nämnda projektet ”Vetenskapen i samhället” samt till förstudier för ett kvinnobiografiskt lexikon på nätet. Dessutom har ett antal seminarier och böcker finansierats, varav ett par med kopplingar till RJ:s stöd åt forskning om förmodernitet. Likaså har RJ stött insatser som uppmärksammar datalagring, digitaliseringens påverkan på forskningen och open access för forskningsmaterial. Flertalet förfrågningar om finansiering måste dock avböjas eftersom ändamålet faller utanför RJ:s stadgar.

Internationellt samarbete

RJ:s möjligheter att stödja svensk forsknings internationella samarbeten ökar i betydelse. Vetenskapsrådet genomför en omfattande analys av de internationella förbindelserna, och när den blir klar under 2015 kan ytterligare insatser från RJ vara motiverade. Resultatet av tidigare undersökningar tyder på att svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i större utsträckning än kollegerna i andra länder väljer att samarbeta med sina landsmän. En betydande del av den humanistiska forskningen är dessutom nationell till sin karaktär. Olika forskningsfrågor förutsätter givetvis skilda arbetssätt. Så länge frågeställningarna är generella behöver det inte vara en svaghet att empirin är nationell. Ett onyanserat krav på internationalisering kan rent av resultera i alltför generella problemformuleringar eller allmänt hållna jämförelser. Likafullt förefaller svensk forskning behöva nya nätverk av forskare för att öka samarbetena. Det treåriga stödet åt Sveriges unga akademi för att stärka dess internationella aktiviteter ska ses i detta sammanhang, liksom den vikt som fästs vid de internationella kontakterna i RJ:s jubileumssatsning och i besluten om RJ Sabbatical.

26

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

RJ:s internationella insatser är inriktade både på individuell forskarmobilitet och strategiska partnerskap. Vidare växer stiftelsernas betydelse som forskningsfinansiärer i Europa. Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ sedan starten 2007 i ett nätverk som går under benämningen Research Forum som – i kontakt med EU, Science Europe och den europeiska universitetssammanslutningen EUA – arbetar både med att lyfta fram stiftelsernas roll som forskningsfinansiärer och att effektivisera arbetsformerna.

Nätverket utgör en plattform för forskningsfinansierande stiftelser att samarbeta och ta lärdom av varandra. Forumets uppdrag är att underlätta ett effektivare stöd till forskning genom gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte och att skapa ett brett nätverk av oberoende forskningsfinansierande stiftelser i Europa.

Forumet arrangerade hösten 2014 en välbesökt konferens i Warszawa på temat ”Towards a new concept of excellence in research?”. Där diskuterades frågor om hur högkvalitativ forskning kan identifieras och risk hanteras av forskningsfinansiärer.

På ett möte med nordiska stiftelseorganisationer i samband med EFC- AGA-konferensen i Sarajevo i maj 2014 togs initiativ till en första nordisk stiftelsekonferens. Ansvariga för planeringen av konferensen var Svenska kulturfonden, Fritt ord och RJ. Stiftelsekonferensen, som samlade deltagare från Finland, Norge och Sverige, ägde rum i Helsingfors den 17–18 november. På dagordningen stod bland annat den rättsliga regleringen av stiftelserna, erfarenheter av proaktiva och strategiska insatser, uppföljning och utvärdering samt forskningskommunikation.

Stiftelsernas betydelse som forskningsfinansiärer växer i Europa i takt med att behoven ökar och staternas anslag inte förväntas kunna växa i samma takt som hittills. Stiftelserna gjorde betydande insatser vid tillkomsten av Europeiska forskningsrådet (EFR; engelsk förkortning är ERC). Ansträngningarna för att stärka EFR:s positioner fortsätter. RJ har tidigare beviljat ett bidrag till oberoende vetenskapligt studium av de arbetsformer som EFR har utvecklat under sina inledande verksamhetsår.

Framgångarna i den hårda konkurrensen om ERC-anslag ger vissa mått på den svenska forskningens nivå. Inom humaniora och samhällsvetenskap visar de lyckosamma svenska ansökningarna en betydande tematisk koncentration

– de socioekonomiska disciplinerna är mest framgångsrika: nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi. Från de humanistiska ämnena kommer relativt få ansökningar, och med två undantag har de inte fått anslag. Det finns en risk för att detta ses som uttryck för bristande kvalitet. Vetenskapsrådet kommer under 2015 att presentera statistik som möjliggör en fördjupad diskussion av de frågor som berörs här.

Mot den bakgrund som tecknas här är det viktigt att RJ uppmärksammar möjligheterna att utveckla svensk humaniora och samhällsvetenskap. Breda, komparativa kartläggningar med internationella utblickar är ett viktigt hjälpmedel. RJ är av den anledningen en av finansiärerna av Humanities World

27

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
  Report 2015 och World Social Science Report 2016. Under 2014 har RJ till-
  sammans med både inhemska och internationella aktörer bearbetat frågor om
  hur forskningen kan flytta fram positionerna i en alltmer globaliserad värld. I
  juni genomförde RJ och Volkswagen Stiftung konferensen ”Global Humani-
  ties” i Hannover.
  RJ:s alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. De har olika karaktär, främst
  av dessa fyra slag:
  Medlemsavgifter eller arbetsinsatser inom intresse- och
  samarbetsorganisationer för stiftelser och dylikt
  Vid EFC:s 25:e Annual General Assembly (AGA) and Conference i Sarajevo
  var temat ”Rethinking Europe: Solidarity, civil society and political govern-
  ance”. Under Autumn Assembly, som ägde rum i Bryssel den 4–5 november,
  kretsade arbetet kring filantropi i Europa, ”Euro Philantopics”, då bland annat
  ungdomsarbetslöshet, migration och cirkulär ekonomi behandlades. EFC sva-
  rar för stiftelsesektorns kapacitetsuppbyggnad (capacity building) genom ut-
  bildningsprogrammet European Learning Lab, som ger professionell utveck-
  ling för och stärkta kontakter mellan stiftelsernas handläggare. Under 2014 har
  RJ och organisationen Stiftelser i Samverkan (SiS) engagerat sig i den svenska
  diskussionen om förslaget till europeisk stiftelsestadga bland annat genom
  upprepade kontakter med Justitiedepartementet. Förhoppningarna om en så-
  dan stadga, vilken eventuellt skulle kunna främja transnationellt stiftelsear-
  bete, grusades dock när det visade sig vara omöjligt för EU:s medlemsstater
  att enas om innehållet.
  European Science Foundation (ESF) har spelat en viktig roll för utveck-
  lingsarbetet inom forskningspolitik och policy. Organisationen kommer att er-
  sättas av Science Europe, där enbart statliga forskningsråd kan vara medlem-
  mar, så RJ:s medlemskap upphör vid utgången av 2015. RJ:s årliga bidrag till
  Euroscience Open Forum (ESOF) upphörde under 2013, men eftersom medel
  återstod deltog vi i arbetet under 2014. En eventuell fortsättning bör inte gälla
  basfinansiering utan vara inriktad på punkt- och programstöd inom humaniora
  och samhällsvetenskap. Detsamma gäller redan för Academia Europaea (AE),
  som till och med 2014 har ett årligt bidrag för sin utåtriktade informations-
  verksamhet. RJ bidrar även till ett treårigt symposieprogram/summer school
  för yngre forskare inom humaniora i AE:s regi.
  Medverkan i uppbyggnaden utomlands av institut för avancerade
  studier
  RJ har ett långvarigt och väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu
  Berlin. RJ beviljade 2012 ett femårigt anslag till Stellenbosch Institute for Ad-
  vanced Studies (STIAS) för att utveckla STIAS panafrikanska arbete. Insatser
  för att etablera denna typ av institutioner måste pågå under fem till tio år för
  att vara meningsfulla. RJ ska därför noga överväga varje engagemang och vara
  restriktiv med att binda sig för sådan basfinansiering. Däremot bör instituten

28

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

och deras forskare kunna söka anslag för exempelvis konferenser och projekt på RJ:s gängse villkor.

Samfinansierade forskningsprojekt inom regionala studier, kultur, värdering, säkerhet och utveckling

Styrelsen har under året beslutat att förlänga finansieringen av ett nätverkssamarbete mellan indiska och europeiska forskare, kallat IEARN, som är placerat vid Institut d’Études Avancées i Nantes. New Europe College i Bukarest har under tre år medel till ”Europe next to Europe”. Brittiska Wellcome Trust har beslutat att inleda ett samarbete med RJ och Volkswagen Stiftung kring en tredje utlysning av ”Europe and Global Challenges”. Samarbetet med Svenska litteratursällskapet fortsätter kring svenskan i Finland. Ett antal forskningsstiftelser i flera länder och statliga forskningsråd fortsätter kontakterna om gemensamma insatser i fråga om den humanistiska forskningen. Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU) fortsätter planenligt utbyggnaden av det internationella postdokprogram som RJ beslöt att delfinansiera 2012. Centrets arbete med att få status som excellensmiljö pågår.

Gästprofessurer, postdoktjänster och andra liknande anställningar samt kostnader för forskarutbyte

Det behövs flexibla stödformer som möjliggör korta utlandsvistelser och utveckling av samarbeten med utländska forskare som inte har för avsikt att flytta till Sverige. Styrelsens beslut att under de kommande åren anslå medel till forskningsvistelser vid de svenska Medelhavsinstituten ska ses i detta sammanhang. I syfte att få fram fler framgångsrika svenska ansökningar till ERC har bidrag beviljats till forskarnätverk som behöver få tid till att vässa sina projekt. Dag Hammarskjöld-professuren i Berlin har förlängts med tre år och fått ny innehavare, litteraturvetaren Otto Fischer. På förslag från SCAS har styrelsen beslutat att utvidga det framgångsrika Erik Allardt-programmet till ett nordiskt gästforskarprogram, och samtidigt inrättat ett treårigt program för gästforskare från Ryssland och nordöstra Europa. Ett ökat forskarutbyte förväntas gynna såväl forskarnas hemmiljöer som svensk vetenskap. Det fyraåriga samarbetsavtalet från 2011 med Maison des Sciences de l’Homme i Paris om svensk-franskt forskningssamarbete inom områdena ekonomi och filosofi fortsätter att utvecklas väl. Under 2014 ordnades framgångsrika workshoppar i Paris och startades en forskargrupp på SCAS. En slutkonferens för programmet planeras 2015.

Inom ERC anses samarbetet rent av vara förebildligt i utformningen för samarbeten mellan forskare från olika länder och discipliner. Inom RJ har det även inspirerat till finansieringen av ett nytt tvåårigt svensk-franskt samarbete inom bysantologin, Text och berättande i Bysans – Texte et récit à Byzance. Anslaget är också stöd åt en tidigare Pro Futura-forskare som är i färd med att vidga sina vetenskapliga samarbeten, bygga upp en forskargrupp och utvecklas som forskningsledare.

29

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
  Åren 2012 till 2014 har SCAS med uppbackning från RJ tecknat avtal med
  framstående inrättningar, till exempel National Humanities Institute, Radcliffe
  Institute vid Harvard och CRASSH vid Cambridge University. I centrum står
  RJ:s och SCAS Pro Futura-forskare, som även intresserar Center for Advanced
  Study in the Behavioral Sciences (CASBS) vid Stanford University och Insti-
  tute for Advanced Study (IAS) i Princeton. Sedan tidigare utfäster sig RJ att
  bidra till att täcka inbjudna forskares kostnader för vistelserna. Under 2013–
  2014 medverkade en svensk humanist i IAS Princetons utveckling av forsk-
  ningstemat ”Environmental Turn and the Human Sciences”. IAS, SCAS och
  École des hautes études en sciences sociales (EHESS) har – med RJ som en
  av finansiärerna – beslutat att under tre år genomföra en så kallad summer
  school inom samhällsvetenskaperna. Denna vänder sig till unga forskare från
  Latinamerika, Mellanöstern och subsahariska Afrika och är ett försök att för-
  nya arbetsformerna inom instituten för avancerade studier och att bredda deras
  geografiska rekrytering av forskare. SCAS medverkan är viktig – och en fram-
  gång för SCAS. Under 2014 har SCAS och den kinesiska vetenskapsakade-
  mien för samhällsvetenskaper (CASS) fördjupat sina kontakter och tecknat av-
  tal om forskarutbyte.
  RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskar-
  utbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung
  svenska forskare i Tyskland. För 2014 utsågs professorerna Margit Meyer (in-
  stitutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet) och Tho-
  mas Saalfeld (statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet).
  RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller
  avtal är tidsbegränsade.

Samarbete med riksdagen

Medel har beviljats till Riksdagsundersökningen 2014, som blir den tionde i ordningen. Den genomförs av forskare knutna till Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet och har till syfte att särskilt fokusera på två teman: responsivitet och flernivådemokrati. Anslaget föreslås belasta budgetposten Samarbete med riksdagen. Den RJ-finansierade skriften om Riksrevisionens tioåriga verksamhet kom ut i januari 2014, då även seminariet ”Riksrevisionen tio år: Hur bör den statliga revisionen utvecklas?” genomfördes på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Förberedelser pågår för att uppmärksamma tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen som fyller 250 år 2016 genom en skrift och seminarier.

Rönnbergska donationerna

De båda donationer som RJ under 1990-talet erhöll från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal, ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ utdelar avkastningen vart tredje

30

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm.

Under perioden 2015–2017 får fil.dr Sara Johanna Hägg och fil.dr Erik Hjort stipendier för forskning om åldersrelaterade sjukdomar samt med.dr Anna Magdalena Lindstrand för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.

Nils-Eric Svensssons fond

Under 2014 utsågs följande forskare som blir de sista att ta emot stipendiet (mottagande lärosäte inom parentes): fil.dr Robert Aman (Sciences Po, Paris); fil.dr Anna Hedlund (Max Planck-Institut, Halle); fil.dr Karine Aasgaard Jansen (University of York); fil.dr Gustav Lymer (Kings College, London) samt fil.dr Jennie Olofsson (University of Ljubljana).

Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader

Frågan om lokalkostnader har behandlats ingående i tidigare årgångar av RJ:s årsberättelser.

RJ tog, tillsammans med övriga stiftelser i Stiftelser i samverkan 2011 fram rapporten Samordning av forskningsstiftelsers agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor som ligger till grund för RJ:s modell.

Lärosätena erhåller ett bidrag i form av ett krontalstillägg i stället för tidigare procentpåslag på lönekostnaderna. Bidragets storlek är kopplad till den av RJ finansierade arbetstidsvolymen. För heltidsanställning (100 procent) i ett år (12 månader) har under 2014 ett bidrag betalats ut om 145 000 kronor. Arbetstidsvolymen i ett treårigt projekt med en 75-procentig anställning är 225 procent, vilket innebär att bidraget uppgår till 2,25 x 145 000 = 326 250 kronor. RJ:s anslag används därmed i större utsträckning än tidigare till att finansiera forskningstid. Genom att anslagen utbetalas efter rekvisition i takt med att forskarna använder dem ligger pengarna kvar i RJ:s förvaltning, där de bidrar till avkastningen och effektiviserar resursutnyttjandet. Diskussionerna med SUHF handlar numera i växande omfattning om de kommande utmaningarna för svenska universitet, inte minst framtida kompetensförsörjning, rekryteringar och utformning av den vetenskapliga karriären.

Forskningskommunikation: webbplats, årsbok med mera

RJ arbetar strategiskt för att öka värderingen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Det långsiktiga arbetet har under 2014 konkretiserats genom aktiv medverkan i en rad nationella styrgrupper för forskningskommunikation (som forskning.se, Expertsvar, Forskning & Framsteg, Forskartorget

31

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
  och Swecris), samt genom en rad nya projekt internt. För att stärka den svenska
  forskningskommunikationen i sin helhet har RJ dessutom stött organisationer
  som Vetenskap & Allmänhet, samt gett stöd åt recensionsskriften Respons och
  medverkat i en rad recensions- och redaktionsråd.
  Det är framför allt forskningens resultat som främjar förtroendet för forsk-
  ningen. I syfte att sprida resultaten och stärka förtroendet för våra stora forsk-
  ningsprogram har den kommunikationsansvarige tagit initiativ till en slutkon-
  ferens och en skriftserie där programmen presenteras kortfattat på svenska. Tre
  skrifter har presenterats under 2014.
  2014 var också året då en ny, mer användarvänlig version av RJ:s webb
  lanserades. På webbplatsen presenteras inte bara alla utlysningar och projekt
  som har fått medel, utan också pågående forskning, debatter, RJ:s stöd till
  bokutgivning och böcker, konferenser samt information om RJ:s verksamhet.
  I synnerhet forskningsnyheter och debatten har varit välbesökta, men även ny-
  hetsbevakningen har blivit mer besökt. Under 2014 har dessutom RJ:s
  Youtube-sida öppnats, liksom en sida för 50-årsjubileet. Arbetet pågår med att
  vidareutveckla den engelska delen av webbplatsen. RJ arbetar aktivt för att
  sprida den digitala informationen till målgrupperna, främst via Facebook-si-
  dan och nyhetsbrevet som har utvecklats under året.
  För åttonde året i rad arrangerade RJ tillsammans med ett antal andra forsk-
  ningsfinansiärer SAMspråk under Almedalsveckan – ett arrangemang som
  syftar till att nå politiker och sammanföra dessa med forskare. Planer finns på
  att utöka aktiviteterna under Almedalsveckan 2015. Under 2014 presenterade
  kommunikationsavdelningen också detta arbete på den internationella konfe-
  rensen PCST. Under en välbesökt session presenterade RJ sitt arbete mot po-
  litiker och beslutsfattare, samtidigt som nya kontakter knöts.
  För att sprida forskningens resultat i en vidare krets har RJ återigen varit en
  av huvudarrangörerna på Bok- och biblioteksmässans Forskartorg. Förutom
  en rad presentationer på Forskartorget anordnades ett par större seminarier, ett
  med utgångspunkt i RJ:s årsbok om marknader, andra i samarbete med andra
  aktörer. Forskartorget har på försök haft en rad seminarier i Umeå, 2014 års
  Kulturhuvudstad.
  Årsboken Alla dessa marknader handlade om dagens alla marknader och
  hur de är organiserade. Den har uppmärksammats i press och tv samt genom
  en rad seminarier. Nämnas kan en DN-debatt, som senare också ledde till ny-
  hetsinslag på TV4. Boken presenterades också på det återkommande årsboks-
  seminariet den 2 december, som i år sammanföll med RJ:s 50-årsfirande.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds 50-årsjubileum

Under året lanserades jubileumssatsningen ”Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap” och den 6 maj presenteras de beviljade projekten. En rad

32

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1

andra satsningar har också sjösatts för att tillsammans utgöra en bukett av initiativ med anledning av jubileet: ”Samhällets kunskapsförsörjning” och ”RJ Sabbatical” kan särskilt nämnas.

Två seminarier utgör stommen i firandet. Det första genomfördes den 2 december 2014 med anledning av att det då gått 50 år sedan riksdagsbeslutet om RJ. Jubileumsskriften 50 år av nyfikenhet (finns att ladda ner på rj.se) överräcktes till riksdagens talman. Under det välbesökta seminariet i riksdagens hölls två paneldebatter – ett om marknadiseringen och ett om stiftelsernas roll i forskningsfinansieringen.

Den 6 maj 2015 planeras en internationell konferens då årsboken, som med anledning av jubileet tar upp frågor om forskningens framtid och förutsättningar, står i fokus. Under dagen kommer ett antal internationella forskare delta (bland andra Ellen Lust och Robert Darnton) i samtal och debatter på temat. Årsboken kommer av denna anledning att ges ut på både svenska och engelska.

Uppföljning och utvärdering

RJ har höga ambitioner vad gäller uppföljning och utvärdering och insatserna har ett flerfaldigt syfte:

att fastställa att resultaten av forskningsstödet svarar mot stiftelsens ändamål

att kontrollera att anslagen använts på avsett vis

att ge information, internt och externt samt

bidra till kvalitetssäkringen av RJ:s arbete.

Uppföljningen av de ordinarie stödformerna projekt, infrastrukturprojekt och program görs enligt en fastställd mall. För RJ:s uppföljningar och utvärderingar gäller att de alltid genomförs av externa sakkunniga och att återkoppling alltid ges till dem som deltagit i uppföljningen eller utvärderingen.

Under året har ambitionerna höjts ytterligare genom att samtliga projekt och infrastrukturprojekt numera inte endast lämnar en skriftlig redovisning efter halva tiden utan också träffar den ansvariga beredningsgruppen. Syftet med uppföljningen är att stämma av att projektet fortskrider som tänkt och att ge klartecken till att det kan fortsätta. För projektledaren har uppföljningen visat sig betydelsefull då den ger tillfälle att sammanfatta och reflektera över hur projektet går och dessutom få synpunkter från ledamöterna i beredningsgrupperna. Under 2014 har sammanlagt 36 projekt och 9 infrastrukturprojekt följts upp. Åtta av projekten har därefter följts upp genom ytterligare frågor som besvarats skriftligt. Samtliga uppföljningar har resulterat i fortsatt stöd. Ytterligare en ambitionshöjning är att slutredovisningarna från samtliga projekt och projekt för infrastruktur för forskning läses av respektive beredningsgrupp. Även projekt inom ramen för RJ:s riktade satsningar följs upp på liknande sätt.

33

2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014

För stödformen program görs en första uppföljning efter två år och en halvtidsutvärdering efter fyra år inför utbetalningen av resterande medel. Programmen presenterar dessutom sin forskning vid en utfrågning. För program med en längre varaktighet än sju år genomförs efter sex år ytterligare en uppföljning. Under året har tre program lägesrapporterat efter två år och samtliga har bedömts fortskrida tillfredsställande:

Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen (Christina Thomsen Thörnqvist)

Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, (Catrin Norrby) samt

Segregation: Mikromekanismer och makrodynamik (Peter Hedström).

Två program har halvtidsutvärderats. För det första, Dementia: agency, personhood and everyday life (Lars-Christer Hydén), där resultatet blev att redan beviljade medel utbetalas i ett år till. För utbetalning för det sista året krävs att forskningsledaren skickar in en rapport om vidtagna åtgärder i enlighet med de båda utvärderarnas rekommendationer. Det andra programmet, The East Asian Peace Since 1979: How Deep? How Can It Be Explained? (Stein Tøn- nesson), fick klartecken för fortsatt finansiering under återstoden av programperioden. Programmet Tid, minne, representation: ett mångdisciplinärt forskningsprogram om historiemedvetandets förvandlingar (Hans Ruin), skulle enligt beslut förra året skicka in en redogörelse för vidtagna åtgärder innan det sista årets forskningsmedel betalades ut. RJ:s styrelse har under året fattat beslut att bevilja återstoden av medlen.

De frågor RJ ställer i samband med uppföljningarna rör även frågor om hur forskarna uppfyller RJ:s krav på publicering open access. Kravet innebär att RJ-finansierade forskare ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och i konferenspublikationer så att de blir fritt tillgängliga på internet. När det gäller monografier och bokkapitel vill RJ uppmana och uppmuntra forskarna att publicera även dessa fritt på internet med fri tillgänglighet. RJ ger publiceringsbidrag för publicering med open access. Uppföljningen visar att forskarna har god kunskap om open access och hur man publicerar med open access.

Vetenskapsrådet har regeringens uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, både vetenskapliga publikationer och forskningsdata. RJ är positiv till förslagets inriktning, men är bland annat kritisk till att införandet av riktlinjerna ska dröja till 2025 och anser att det bör finnas preciserade delmål för tiden fram till genomförandet.

Under året har RJ tillsammans med Vetenskapsrådet utvärderat litteraturvetenskaplig forskning.

En utvärdering av RJ:s spetsforskningsprogram Pro Futura påbörjades förra året, men beslut har fattats att avvakta med den.

34

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2014/15:RJ1

Förvaltningsberättelse

Ändamål

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades den 1 januari 1988. Därmed blev RJ en självständig finansiell aktör och ansvaret för förvaltningen av tillgångarna övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med att de så kallade löntagarfonderna utskiftades, beslutade riksdagen under 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Härutöver har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Numera har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.

RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:

Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,

att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt

att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.

Ledning

Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Valen sker vartannat år då beslut om halva antalet ledamöter fattas. Under året har riksdagen utsett en ny ordförande och styrelsen valt en ny viceordförande. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under 2014. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar ändamålen ovan i stadgarna i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet.

35

2014/15:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
  Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ord-
  förande, har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrel-
  sen bland annat delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och pro-
  duktionsstöd för böcker.
  RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella
  frågor, har två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra
  tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
  Arbetssätt, budget
  RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik
  och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa an-
  sökningar från forskarna själva inom ramen för de ordinarie stödformerna pro-
  jekt, program, infrastruktur för forskning och forskningsinitiering, dels görs
  riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess
  internationella ställning. I avvägningen sätter RJ den så kallade bottom-up-
  principen främst och låter forskarinitiativen utgöra större delen av utrymmet
  för ny forskning, vilket innebär cirka 75 procent av den årliga budgeten.
  Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett så
  kallat stresstest. Budgeten för 2014 omfattade totalt 556 miljoner kronor. Cirka
  516 miljoner avsåg nya forskningsanslag, varav 100 miljoner avsattes till en
  särskild Jubileumssatsning med anledning av RJ:s 50-årsfirande. Under året
  har RJ sammanlagt beviljat nya forskningsanslag om 410 miljoner kronor,
  vartill kommer 114 miljoner vilka har beviljats som så kallade ramanslag för
  senare fördelning på anslagsmottagare, så kallade destinatärer (se vidare i Års-
  berättelsens avdelning ”Översikt över den forskningsstödjande verksamheten
  under 2014”). Totalbeloppet 524 miljoner kronor innebär att budgeten totalt är
  överskriden med knappt 6 miljoner kronor. Alla utgifter prövas noga, och en-
  bart de ansökningar som uppfyller högt ställda kvalitetskrav beviljas medel.
  När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger, görs som under 2014
  omfördelningar mellan budgetposterna. Överskridandet av budgeterat belopp
  för forskningsmedel uppstod som följd av att något fler forskare än vanligt
  hade slutligen accepterat RJ:s anslag i stödformen projekt.
  Vissa kostnader som hittills utan invändningar har redovisats som forsk-
  ningsmedel, kommer från 2015 i stället att behandlas som en administrations-
  kostnad. Efter påpekande av revisorerna har RJ beslutat att tolka Bokförings-
  nämndens uttalande Redovisning i avkastningsstiftelser (BFN U 95:3) så att
  kostnaderna för arvoden till adjungerade och sakkunniga samt kostnaderna för
  RJ:s externa information, vilka 2014 sammanlagt uppgår till cirka 8,6 miljoner
  kronor, inte uppfyller definitionen på ”anslag” enligt BFN. I sak kommer för-
  ändringen inte att påverka storleken på det belopp som RJ sammanlagt beviljar
  till direkta forskningsanslag.

36

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2014/15:RJ1

Ordinarie stödformer

Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2014 till 713 (2013: 925). Beredningsgrupperna valde ut 107 (2013: 114) av dessa, vilka därefter inbjöds att skicka in en fullständig ansökan. 48 (2013: 42) ansökningar kunde beviljas anslag, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar till de stora programanslagen var 31 (2013: 23), varav sju valdes ut för vidare behandling och tre (2013: 3) slutligen finansierades. Av 46 (2013: 33) ansökningar om infrastruktur för forskning fördes 18 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 13 (2013: 11) beviljats medel. Beviljandekvoten för projektansökningarna ligger kring 6,7 procent, vilket innebär att konkurrensen om projektanslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer. Likafullt rör det sig om en uppgång som resultat av att RJ:s styrelse har infört två begränsningar i möjligheterna att söka anslag i stödformen projekt. Restriktionerna innebär att en sökande från 2014 endast får ingå i en enda ansökan. Vidare får de sökande som två år i följd fått avslag på en projektansökan i den första ansökningsomgången inte söka det därpå följande året; denna inskränkning får effekt på 2015 års ansökningar. Som framgår av siffrorna ovan fick åtgärderna redan 2014 önskad effekt genom att antalet ansökningar minskade med cirka 200 i jämförelse med föregående år.

Riktade insatser

En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar så kallade områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning. Tre grupper har varit verksamma under hela eller delar av 2014 (se nedan om utvärdering av områdesgrupperna). RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom Sverige. Under 2014 har RJ tillsammans med både inhemska och internationella aktörer bearbetat frågor om hur forskningen kan flytta fram positionerna i en alltmer globaliserad värld. I juni genomförde RJ och Volkswagen Stiftung konferensen ”Global Humanities” i Hannover.

Bland de riktade forskningssatsningarna bör nämnas den särskilda jubileumssatsningen ”Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap” med anledning av RJ:s 50-årsfirande. Forskningsprogrammet om ”Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang” – som är ett utflöde från områdesgruppen för ”mål och resultat i offentlig verksamhet” – finansieras i samarbete med de statliga forskningsråden Vetenskapsrådet, Forte och Formas. Vitterhetsakademien och RJ har med utgångspunkt i erfarenheterna av postdokprogrammet för ABM- sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer) beslutat att i ”Samlingarna och forskningen” ytterligare förstärka forskningen om samlingarna inom till exempel arkiv, bibliotek och museer genom att finansiera samarbeten mellan minnesinstitutionerna och forskningen vid universitet och högskolor. Spetsforskningsprogrammet Pro Futura har fortsatt med en tionde utlysning. Pro Futura-

37

2014/15:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
  forskarna visar mycket goda resultat och beskrivs inte enbart skämtsamt som
  ”professorskuvös”! Programmet bidrar till forskarrörlighet och internationella
  samarbeten, till exempel genom att bjuda in framstående universitet i grann-
  länderna att också nominera. Tack vare avtal med ett antal mycket framstående
  utländska forskningsmiljöer kan Pro Futura-forskarna antas som gästforskare
  (fellows) utan att först behöva genomgå den formella ansökningsprocessen, ett
  viktigt erkännande av programmets kvalitet. Under året kunde RJ och Volks-
  wagen Stiftung i Hannover enas med brittiska Wellcome Trust om en tredje
  utlysning av ”Europe and Global Challenges”. Finansiärerna betonar denna
  gång ännu starkare än tidigare betydelsen av att europeiska forskare söker
  samarbete med kolleger från andra världsdelar kring vår tids stora utmaningar.
  Syftet med den treåriga försöksverksamheten i RJ Sabbatical är att bidra till
  ett mera flexibelt system för forskningsfinansiering genom anslag till lektorer
  och professorer för att slutföra forskning och att skriva större verk och synte-
  ser; gensvaret var mycket positivt. Flexitprogrammet, som är inriktat på att
  öka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig
  forskning, å andra sidan näringslivet, har med ledning av en tidigare utvärde-
  ring kunnat vidareutvecklas och erhållit en starkare respons från företag, orga-
  nisationer och forskare.
  Kvalitetsbedömningen
  RJ vinnlägger sig om hög kvalitet i granskningsprocessen. Varje ansökan be-
  döms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell stan-
  dard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationella anknytningar
  särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till
  kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning
  för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt:
  styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansök-
  ningar är publicerade på RJ:s webbplats (www.rj.se). För att reducera jävspro-
  blemen anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen. De
  ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår extern sak-
  kunnigbedömning, i flertalet fall av utländska experter. Vid behov arrangeras
  så kallade hearingar med de sökande för att skaffa ett fullgott beslutsunderlag.
  Anslagens utformning
  Avsikten är att RJ:s anslag ska vara utformade på ett sådant sätt att de bästa
  forskarna söker och väljer dem. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen
  och ger bidrag till produktionsstöd till böcker, översättning och kostnader för
  publicering med så kallad open access. Goda resultat i finansförvaltningen har
  genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade
  insatser, vilka vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta
  och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ, till exempel
  Pro Futura. Tack vare RJ:s former för bedömning och övriga åtgärder har kva-
  liteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att

38

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2014/15:RJ1

tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att aktivt söka samfinansiering av angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis Vetenskapsrådet, Vitterhetsakademien och Volkswagen Stiftung) kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna får en bredare förankring i forskningssystemet.

RJ är restriktiv med att bevilja schablonmässiga och ospecificerade bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader, vilket inneburit att utbetalningarna till sådana kostnader under senare år har reducerats. Storleken på bidragen till program och projekt beräknas med ledning av volymen på den forskningstid som finansieras. Till infrastrukturprojekt, där RJ förutsätter ett omfattande engagemang från anslagsförvaltarna, beviljas inga bidrag till indirekta kostnader och lokalkostnader. Det har varit möjligt att nå samförstånd om bidragen med berörda lärosäten.

Flertalet av RJ:s anslagsbeslut gäller en bestämd mottagare och en anslagsförvaltare med vilka ett kontrakt om anslagets användning tecknas. Ordningen genom vilken forskarna därefter rekvirerar anslag i takt med förbrukningen motverkar att lärosätena har stora beviljade men oförbrukade anslag som genererar ingen eller mycket låg avkastning. För RJ ger denna och övriga ovannämnda åtgärder betydande ekonomiska vinster.

En mindre del av RJ:s anslag är så kallade ramanslag, det vill säga styrelsen beviljar och avsätter ett visst belopp för senare fördelning på mottagare när ansöknings- och bedömningsprocessen är genomförd. Tidigare år har dessa ramanslag i sin helhet redovisats som en skuld i balansräkningen (under Kortfristiga skulder, beslutade ej utbetalade forskningsmedel). Vid 2014 års utgång uppgår ännu icke fördelade ramanslag till 166 miljoner kronor. Från och med 2014 års årsredovisning ska ramanslagen i stället tas upp i ansvarsförbindelserna, vilka sedan successivt kommer att skuldföras i takt med att specifika beslut om anslag fattas och kontrakt skrivs med mottagare och anslagsförvaltare.

Internationellt

RJ:s bidrag syftar till att förnya och förstärka den svenska forskningens förbindelser och genomslag i andra länder. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet och fortsätter att i skilda former agera bland annat inom ramen för de europeiska stiftelsernas Forum for Philanthropy and Research Funding. Stödet till World Humanities Report 2015, vilken publicerades i slutet av 2014, syftar till att för första gången ge en kvalificerad presentation av aktuella trender inom och globala utmaningar för den humanistiska forskningen. Rapporten har följts upp vid konferenser i Sverige och utomlands. RJ fortsätter vara en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC) och European Science Foundation (ESF); den senare organisationen lämnar RJ tillsammans med övriga svenska medlemmar med utgången av 2015. Som exempel på forskningssamarbete med andra stiftelser kan nämnas

”Europe and Global Challenges” och ”Nordiska rum”; det senare programmet

39

2014/15:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
  har utvärderats under 2014. Andra insatser syftar till att utveckla de nordiska
  samarbetena, bygga ut europeiska forskares kontakter med indiska kolleger
  samt öka möjligheterna för svenska forskare att vistas i ledande internationella
  miljöer. RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser
  eller avtal är tidsbegränsade.
  Information
  RJ fortsätter att bygga ut och förbättra kommunikationen av humanistisk och
  samhällsvetenskaplig forskning med den intresserade allmänheten, journa-
  lister, beslutsfattare och forskare. I grunden ligger en övertygelse om att det är
  resultaten som främjar förtroendet för forskningen. Tekniska uppdateringar
  har genomförts för att webbplatsen ska klara expanderande innehåll och allt
  tätare uppdateringar. Från att tidigare främst ha använts för information om
  utlysningar och om vilka projekt som erhållit anslag, används webbplatsen nu-
  mera även för debatt om aktuella frågor, nyhetsbevakning, blogg, information
  om bokutgivning, konferenser och mycket annat. Arbetet med att bygga ut den
  engelska delen av webbplatsen har gått vidare genom att anvisningar till de
  sökande och ansökningsformulär översätts. Webbplatsen är ett viktigt instru-
  ment för den utåtriktade informationen, liksom Facebooksidan, årsberättelsen,
  årsboken, det elektroniska nyhetsbrevet och den under 2014 öppnade
  Youtube-sidan. Årsbokens innehåll och tema behandlas vid ett särskilt semi-
  narium, vilket 2014 genomfördes i anslutning till 50-årsfirandet i riksdagen
  den 2 december. Tidigare beslut om att resultaten av de stora programsatsning-
  arna ska presenteras i en populärvetenskaplig skrift och vid ett symposium har
  förverkligats. RJ deltar bland annat i utvecklingen av forskningskommunika-
  tionen genom forskning.se, Expertsvar och Swecris, i politikerveckan i Alme-
  dalen, i ”Forskartorget” vid Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga
  konferenser. Styrelsen har beslutat att bidraget till Forskning & Framsteg ska
  upphöra vid utgången av 2015.
  Måluppfyllelse och kvalitetssäkring
  En jämförelse av de inledningsvis citerade stadgarna med redovisningen av
  genomförda verksamheter visar hur RJ utnyttjar möjligheterna att agera flexi-
  belt i syfte att stärka humaniora och samhällsvetenskap, hur stora och långsik-
  tiga projekt stöds, hur nya forskningsuppgifter uppmärksammas samt hur kon-
  takterna med internationell forskning främjas. Det bestående vetenskapliga
  värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i
  flertalet fall först på sikt. Genom att säkerställa att de ansökningar som beviljas
  medel håller högsta vetenskapliga kvalitet läggs en grund. Under anslagspe-
  rioden görs uppföljningar och utvärderingar med flera syften: att kontrollera
  att anslagen används på avsett vis, att fastställa att resultaten svarar mot stif-
  telsens ändamål, att kunna ge information internt och externt om verksamheten
  samt att bidra till kvalitetssäkringen av arbetet. RJ:s styrelse behöver också

40

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2014/15:RJ1

inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att justera eller komplettera stödformer och arbetssätt.

De uppföljningar och projektbesök som respektive beredningsgrupp och den så kallade ordförandegruppen gör har således en kvalitetshöjande funktion. RJ:s erfarenheter är goda, och insatserna uppskattas även av forskarna som en möjlighet att få återkoppling på sitt arbete. Från 2014 följs av detta skäl samtliga projekt upp inte endast skriftligt utan också med ett projektbesök efter ungefär halva projekttiden. För beredningsgrupperna innebär detta givetvis att en större arbetsinsats krävs. Under 2014 har 36 projekt och nio infrastrukturprojekt granskats. Åtta av projekten har därefter följts upp genom ytterligare skriftliga frågor. När svaren godkänts har besked om fortsatt stöd givits. Ytterligare en ambitionshöjning under 2014 är att slutredovisningarna läses av respektive beredningsgrupp. Tre program har lägesrapporterat efter två år och ett efter sex år; alla fortskrider tillfredsställande. Två program har halvtidsutvärderats under medverkan av externa sakkunniga. Redan beviljat anslag ska i ett av fallen betalas ut för ett år (2015), medan anslag för det avslutande året är beroende av att vissa svagheter åtgärdas. Projekten inom RJ:s riktade satsningar följs upp på motsvarande sätt som övriga anslag. Efter avslutad projekttid ska forskarna lämna en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i.

Förutom dessa löpande åtgärder genomför RJ även samlade utvärderingar av sina särskilda insatser och då uteslutande med anlitande av extern expertis. Under 2014 redovisades resultaten av utvärderingarna av samnordiska Nordiska rum, av RJ:s så kallade områdesgrupper samt av litteraturvetenskaplig forskning; den senare genomfördes tillsammans med Vetenskapsrådet. En påbörjad utvärdering av RJ:s spetsforskningsprogram Pro Futura fick avbrytas och har senarelagts. Som ett av flera resultat av de här nämnda och tidigare genomförda utvärderingar har köns- och karriäråldersstatistiken vidareutvecklats.

Administration

It-stödets funktionalitet och tillförlitlighet uppmärksammas och åtgärdas fortlöpande. Ansökningssystemet Tekla har tillförts en rad nya funktioner i syfte att öka tillförlitligheten i data och effektiviteten i handläggarnas arbete. Inom kapitalförvaltningen har ett projekt genomförts som radikalt minskar pappershantering genom mer elektronisk hantering, signering och arkivering av verifikationer. Alla transaktioner läses in, kontrolleras, signeras och sparas elektroniskt i Cap Man, som används för värdepappershanteringen. Under hösten 2014 har det nya elektroniska arkiveringssystemet använts parallellt med det gamla papperssystemet men från och med 2015 avskaffas pappersverifikaten och arkivering sker enbart elektroniskt. En extern, oberoende utvärdering av Cap Man har genomförts i syfte att säkerställa funktionalitet och uppgifternas kvalitet. Ett resultat av utvecklingsarbetet är att Cap Man skapar alla rapporter och noter till bokslutet, vilket ökar effektiviteten och minskar risken för

41

2014/15:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
  felaktigheter. Systemen för ekonomiadministration har vidareutvecklats både
  för att underlätta forskarnas rekvisition av anslag och ge RJ möjlighet till suc-
  cessiv kontroll av förbrukningen. Övergången till digital hantering av samtliga
  handlingar i forskningsadministrationen fortskrider. Vid alla it-förändringar
  prioriteras en säker, uppdaterad it-struktur. Under året har flera äldre servrar
  och en SQL-server bytts ut. Drivrutiner har uppgraderats, ekonomisystemet
  Visma och ansökningssystemet Tekla har flyttats över till en virtuell server
  och backupen har ersatts av en virtuell backup. Förändringarna innebär att RJ
  nu totalt har två fysiska servrar. Arbetet har fortsatt att med hjälp av skatteju-
  rister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad
  europeiska stater, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver. Of-
  fentliga upphandlingar av informationstjänster och internrevision har genom-
  förts. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet pågår kontinuerligt.
  Den så kallade årskalendern för forskningsavdelningen och administrationen
  aktualiseras fortlöpande, liksom schemat över hur forskarna får kombinera
  olika stödformer, i båda fallen med syftet att öka säkerheten och effektiviteten
  i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal ajourförs och
  kompletteras fortlöpande med de riktlinjer och policydokument som behövs.
  Personal
  I slutet av 2014 hade RJ:s kansli 18 anställda (2013: 18). Under året har en
  anställd slutat och en nyanställning gjorts.

42

FINANSIELL VERKSAMHET 2014/15:RJ1

Finansiell verksamhet

Resultat och avkastning

Årets resultat uppgick till 534 mnkr (753 mnkr)1. Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2014 till 1 373 mnkr (1 499 mnkr), se not 12. Under året beviljade RJ 410 mnkr (330 mnkr) till forskningsmedel varav 100 mnkr avser en särskild jubileumssatsning av engångskaraktär i samband med 50-årsfirandet.

Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 300 mnkr (312 mnkr). Administrationskostnaderna för hela RJ:s verksamhet var under året 38 mnkr (36 mnkr), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.

Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2014 till 1 412 mnkr (1 535 mnkr), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 12,9 procent (15,4), vilket översteg RJ:s jämförelseindex med 0,8 procentenheter.

Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index bidrog under året positivt till totalavkastningen med 0,4 procentenheter. Detta är hänförligt till en övervikt i aktier och i hedgefonder samt till en undervikt i räntebärande placeringar.

RJ:s aktieportföljer avkastade under året 21,6 procent (25,3 procent). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 3,2 procent (1,9) och hedgefonder 10,5 procent (9,7). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning före skatt på 7,3 procent (4,6 procent) och fastighetsfonder (inklusive vinstandelslån) avkastade 23,1 procent (1,7 procent). Valutasäkringar av utländska tillgångar redovisas separat och har under året påverkat totalavkastningen negativt med –1,7 procentenheter (0,3 procentenheter).

Den svenska aktieportföljen gav under 2014 en avkastning på 16,9 procent (27,0 procent). Den svenska aktieportföljen utvecklades 1,0 procentenhet bättre än jämförelseindex SIX Portfolio Return Index för året som helhet. Den positiva avvikelsen från index förklaras av en fördelaktig branschsammansättning och ett framgångsrikt aktieurval i flertalet branscher.

Den internationella aktieportföljen har under året gett en totalavkastning på 26,0 procent (23,4 procent), vilket översteg jämförelseindex med 0,1 procentenheter. Vid utgången av året var den internationella aktieportföljen fördelad på Nordamerika 60 procent (58), Västeuropa exklusive Storbritannien 17 procent (17), Storbritannien 8 procent (10), Japan 8 procent (8), Asien exklusive Japan 6 procent (6) och Latinamerika 1 procent (1). En positivt bidragande orsak till avkastningen är en fördelaktig branschsammansättning.

Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning.

1 Siffror inom parentes avser 2013.

43

2014/15:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
  Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid ”bäst-i-sin-klass”-bolag med rimlig
  aktievärdering är en viktig del i den övergripande strategin.
  RJ:s ränteförvaltning har haft ytterligare ett framgångsrikt år och ränteport-
  följen som helhet har nu överträffat jämförelseindex tio helår i rad. Under 2014
  uppgick avkastningen i ränteportföljen till 3,2 procent (1,9), vilket överstiger
  jämförelseindex med 0,2 procentenheter. Obligationsportföljen, som har sä-
  kerställda svenska bostadsobligationer som jämförelseindex, uppvisade en av-
  kastning på 4,6 procent (2,0), vilket understeg jämförelseindex med 0,1 pro-
  centenheter. Avkastningen på korta räntebärande tillgångar uppgick under året
  till 1,3 procent (1,9 procent), vilket översteg jämförelseindex med 0,8 procent-
  enheter. Under året har den svenska inflationen varit överraskande låg samti-
  digt som inflationsförväntningarna har dämpats vilket bidragit till att Riksban-
  ken under året i två steg sänkt styrräntan från 0,75 procent till 0 procent sam-
  tidigt som den framtida räntebanan har justerats ned. Under året har den fem-
  åriga statsobligationsräntan sjunkit från 1,8 procent till drygt 0,1 procent sam-
  tidigt som den femåriga bostadsobligationsräntan sjunkit från 2,3 till 0,6 pro-
  cent. En positivt bidragande orsak till avkastning jämfört med index under året
  är exponering mot kreditrisk i svenska obligationer med god kreditvärdighet.
  Den direktägda fastighetsportföljen, som är investerad i bostäder och kon-
  tor i Stockholms innerstad, gav under året en totalavkastning på 7,3 procent
  (4,6). Marknadsvärdet för fastigheter har bedömts genom kassaflödesanalys
  och genom externa värderingar utförda av DTZ. Under året ökade marknads-
  värdet på bostadsfastigheterna med 7,3 procent till ett genomsnittligt värde på
  ca 34 000 kronor per kvadratmeter. Marknadsvärderingen av kontorsfastighet-
  erna ökade under året med 3,4 procent. Portföljen består av 72 procent bo-
  stadshus och 28 procent kontorsfastigheter. Fastigheterna är till en mindre del
  finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick
  till 1,9 procent (2,1). Inga köp eller försäljningar av direktägda fastigheter har
  genomförts under året.
  I mars gick RJ in som saminvesterare i fastigheten Brädstapeln 16, mer
  känd som Trygg-Hansa-huset på Kungsholmen i Stockholm, med ett åtagande
  att investera 100 mnkr. Huvudägare i fastigheten är fastighetsfonden AREIM
  Fond II där RJ också är en av delägarna. Genom denna investering ökar stif-
  telsens exponering mot kontorsmarknaden i centrala Stockholm. I december
  gick RJ in som delägare i det onoterade fastighetsbolaget Profi IV med ett
  totalt investeringsåtagande om 100 mnkr. Profi IV är inriktad på kommersiella
  fastigheter med utvecklingspotential i Storstockholm. Avkastningen på RJ:s
  investeringar i fastighetsfonder uppgår under året till 23,1 procent. Innehav av
  vinstandelslån har från 2014 omvärderats till marknadsvärden baserat på
  Sveafastigheters rapportering som grundar sig på externa värderingar. Därmed
  värderas RJ:s samtliga tillgångar till marknadsvärde i helårsbokslutet 2014.
  Under 2014 blev avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder 10,5
  procent mätt i svenska kronor. Portföljen består av 11 innehav fördelade på 6
  olika investeringsstrategier. Under året uppvisar alla 6 investeringsstrategierna

44

FINANSIELL VERKSAMHET 2014/15:RJ1

en positiv avkastning. Högst avkastning erhölls under året i Rhenman Healthcare Equity Long/Short och i den trendföljande fonden Lynx som avkastade 51,7 respektive 27,6 procent. RJ:s totala investeringar i hedgefonder har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder, dvs. under perioden 2002 till 2014.

RJ valutasäkrar en del av de utländska tillgångarna till svenska kronor genom att använda valutaterminer. Enligt placeringspolicyn som gällt under 2014 får den öppna valutapositionen maximalt uppgå till 20 procent av de totala tillgångarna. I slutet av året uppgick den öppna valutapositionen till 19 procent (18) av placeringstillgångarna. Drygt 11 procentenheter avser exponering mot USA-dollarn och en procentenhet vardera är hänförlig till euro, pund, yen, kanadensiska dollar och schweizerfranc samt tre procentenheter mot övriga valutor. Under året har USA-dollarn stärkts mot den svenska kronan med 21 procent och med 14 procent mot pundet samt med vardera 7 procent mot euron och den japanska yenen. Under året uppgick det redovisade nettoresultatet på valutaterminer till –208 mnkr (29).

Finansiell ställning

För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga sidan 78–79. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 3 067 mnkr (2 228).

RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 8 191 mnkr till 8 324 mnkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 10 418 mnkr till 11 392 mnkr. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 16,6 (17,6) gånger årets beviljade forskningsmedel, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.

Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2014 utgjorde aktier 57 procent (56), räntebärande placeringar 25 procent (27), direktägda fastigheter 7 procent (7), fastighetsfonder 3 procent (2) och hedgefonder 8 procent (8).

Av tillgångarna var 31 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2014 uppgick till 1 506 mnkr (1 403), medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 19 procent av de totala tillgångarna.

Långsiktig måluppfyllelse

RJ:s finansförvaltning har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, det vill säga konsumentprisindex plus 4 procent.

45

2014/15:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
    Under perioden 2003 till 2014 uppgår det finansiella resultatet till 9 336
  mnkr. Den genomsnittliga realavkastningen för perioden 2003−2014 uppgår
  till 8,5 procent per år jämfört med avkastningsmålet 4,0 procent per år. Detta
  innebär att den reala avkastningen för perioden 2003−2014 uppgår till sam-
  manlagt 166,9 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 106,8 pro-
  centenheter.
    RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Refe-
  rensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken re-
  alavkastningsmålet kan uppnås. Den föreslås av finansförvaltningen i ett be-
  slutsunderlag utarbetat av RJ:s finansdirektör och fastställs av finanskommit-
  tén. Under perioden från startåret 2003 har referensportföljen gett en realav-
  kastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 84,0 pro-
  centenheter.
    Därtill har den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansav-
  delning under perioden 2003−2014 överträffat referensportföljens jämförelse-
  index med sammanlagt 22,8 procentenheter. Detta är hänförligt till överav-
  kastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföl-
  jerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.
    Samtliga tillgångsslag som jämförs med marknadsindex har för perioden
  2003−2014 uppnått en avkastning som överstiger sina respektive jämförelse-
  index. Fastigheter och hedgefonder, som ej jämförs med index, har för peri-
  oden 2003−2014 uppnått en genomsnittlig årlig real avkastning på 5,6 respek-
  tive 5,9 procent.
  Risker och riskhantering
  RJ genomför årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario
  med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida ut-
  delningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
  • marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt
    hedgefondsrisker
  kreditrisker, inklusive motpartsrisker
  likviditetsrisker.

Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen som leds av stiftelsens finansdirektör. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, controller och back-office.

46

FINANSIELL VERKSAMHET 2014/15:RJ1

Tillämpning av etisk policy

RJ har sedan 2003 arbetat med etiska krav på investeringarna som utgår från placeringspolicyn vilken anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt.

Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som ej följt våra etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att vi avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ ej investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet.

Från 1 oktober 2013 har RJ bytt jämförelseindex för den internationella aktieportföljen till DJSI World Diversified Index som är ett globalt aktieindex med en etisk profil. Syftet med detta är att förstärka den etiska profilen i RJ:s kapitalförvaltning. Vidare avstår RJ sedan slutet av 2013 från att investera i tobaksaktier.

Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.

Nedan redovisas – i form av stapeldiagram – utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått – den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.

47

2014/15:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET

Total avkastning i % av eget kapital vid årets ingång

50%
40%
30%
20%
10%
0%
-10%
-20%
-30%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Real avkastning i % av eget kapital vid årets ingång

50%
40%
30%
20%
10%
0%
-10%
-20%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

48

FINANSIELL VERKSAMHET 2014/15:RJ1

Marknadsvärderat eget kapital (mnkr)

12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Beviljade forskningsmedel (mnkr)

500
400
300
200
100
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

49

2014/15:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET    
  Finansiellt resultat (tkr) 2014    
         
  Tillgång Intäkt/kostnad 2014 2013
  Fastigheter Intäkter 34 595 34 758
    Avskrivningar –5 469 –5 469
    Räntekostnader –840 –959
    Övriga kostnader –22 170 –21 892
    Avsättning till periodiseringsfonder –1 579
    Skatt på årets resultat –1 314 –1 042
    Förändring av orealiserade vinster 56 468 27 969
    Summa fastigheter 61 270 31 786
  Aktier Utdelningar 180 150 183 955
    Realisationsvinster/förluster 466 084 370 756
    Återföring nedskrivningar 109 095 233 278
    Nedskrivningar, aktier –83 895 –109 095
    Nedskrivning Areim och Profi, aktier och    
    aktieägartillskott –1 286 –4 031
    Återförd nedskrivningar Areim aktier och tillskott 4 031
    Räntekostnader Areim och Profi –16
    Förändring av orealiserade vinster 643 053 665 184
    Summa aktier 1 317 232 1 340 031
  Hedgefonder Realisationsvinster/förluster 5 205
    Nedskrivning Madrague –1 825
    Nedskrivning Manticore –1 187
    Förändring av orealiserade vinster 97 588 66 174
    Summa hedgefonder 94 576 71 379
  Onoterad Utdelningar    
  fastighetsfond      
  (Aberdeen)   2 167 1 936
    Återföring nedskrivningar 7 948 6 761
    Realisationsvinster/förluster –551
    Nedskrivningar –9 908 –7 948
    Summa onoterad fastighetsfond –344 749
  Vinstandelslån Ränteintäkter 7 211 1 972
    Realisationsvinster/förluster 532 –229
    Återföring nedskrivningar Sveafastigheter Fund    
    III 2 550
    Förändring av orealiserade vinster 36 683 218
    Summa vinstandelslån 44 426 4 511

50

    FINANSIELL VERKSAMHET 2014/15:RJ1
         
Tillgång Intäkt/kostnad 2014 2013  
Räntebärande Ränteintäkter      
lån, Areim och        
Profi   6 717 1 928  
  Summa räntebärande lån, Areim och Profi 6 717 1 928  
Räntebärande Ränteintäkter      
Bankmedel   457 1 283  
     
  Räntekostnader –23 –3  
  Valutakursvinster/förluster 2 200 –597  
Certifikat Ränteintäkter 9 009 12 400  
  Förändring av orealiserade vinster 25 –799  
Floating-rate Ränteintäkter      
notes   9 684 9 940  
  Realisationsvinster/förluster 311 234  
  Förändring av orealiserade vinster –360 2 072  
Obligationer Ränteintäkter 65 029 74 898  
  Realisationsvinster/förluster –24 146 –12 129  
  Återföring nedskrivningar 9 043  
  Nedskrivningar –9 043  
  Förändring av orealiserade vinster 28 152 –19 882  
  Summa räntebärande tillgångar 99 381 58 374  
Valutaterminer Ränteintäkter 7 303 10 940  
  Räntekostnader –265 –393  
  Valutakursvinster/förluster –154 990 13 311  
  Nedskrivning –41 426  
  Förändring av orealiserade vinster –19 046 5 382  
  Summa valutaterminer –208 424 29 240  
Finansiella Finansiella kostnader      
kostnader   –3 312 –2 990  
  Summa finansiella kostnader –3 312 –2 990  
         
  Finansiellt resultat 1 411 522 1 535 008  

51

2014/15:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET      
  Resultaträkning (tkr) 2014      
         
    Not 2014 2013
  Stiftelsens intäkter      
  Utdelningar 1 182 317 185 891
  Ränteintäkter 2 105 410 113 361
  Resultat fastigheter 3 5 642 4 776
  Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella      
  instrument 4 477 258 476 309
  Övriga intäkter   2 6
  Stiftelsens kostnader      
  Finansiella kostnader 6 –3 312 –2 990
  Räntekostnader 11 –1 128 –1 371
  Valutakursresultat m.m. 5 –194 216 12 714
  Personalkostnader 7, 8, 9 –27 516 –26 100
  Externa kostnader 10 –10 793 –9 472
  Avskrivningar inventarier 17 –155 –170
  Årets resultat 23 533 509 752 954

Anm.: För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 12.

52

    FINANSIELL VERKSAMHET 2014/15:RJ1
Balansräkning (tkr)        
         
  Not 2014-12-31 2013-12-31  
Tillgångar        
Anläggningstillgångar        
Materiella anläggningstillgångar        
Fastigheter 14, 15 259 387 264 855  
Pågående nyanläggningar och förskott 33 5 851 580  
Inventarier 17 229 314  
Summa materiella anläggningstillgångar   265 467 265 749  
Finansiella anläggningstillgångar        
Obligationer 18 1 672 387 1 699 315  
Floating-rate notes 32 522 164 426 489  
Aktier 19, 20 5 108 660 4 842 543  
Hedgefonder 20 743 102 743 103  
Vinstandelslån 20 139 599 150 308  
Räntebärande lån, Areim och Profi 20 102 584 27 328  
Onoterad fastighetsfond 20 48 338 53 374  
Summa finansiella anläggningstillgångar   8 336 834 7 942 460  
Summa anläggningstillgångar   8 602 301 8 208 209  
Omsättningstillgångar        
Kortfristiga fordringar 21 1 898 26 834  
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 38 174 48 100  
Certifikat 25 712 974 800 123  
Valutaterminer 26  
Kassa och bank   118 855 125 237  
Summa omsättningstillgångar   871 901 1 000 294  
Summa tillgångar   9 474 202 9 208 503  
Eget kapital och skulder        
Bundet eget kapital 23, 24      
Stiftelsekapital   2 674 363 2 679 226  
Fritt eget kapital 23, 24      
Kulturvetenskapliga donationen   1 933 941 1 937 457  
Balanserat resultat   3 716 111 3 573 945  
Summa eget kapital   8 324 415 8 190 628  
Obeskattade reserver        
Periodiseringsfonder 16 9 836 9 836  
Summa obeskattade reserver   9 836 9 836  

53

2014/15:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET      
         
    Not 2014-12-31 2013-12-31
  Avsättningar      
  Avsättningar för pensioner   1 317 1 408
  Summa avsättningar   1 317 1 408
  Långfristiga skulder      
  Inteckningslån   45 050 45 050
  Summa långfristiga skulder   45 050 45 050
  Kortfristiga skulder      
  Beviljade ej utbetalda forskningsmedel   1 031 008 909 956
  Leverantörsskulder   4 216 9 034
  Valutaterminer 26 41 426
  Övriga kortfristiga skulder 27 7 827 35 373
  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 9 107 7 218
  Summa kortfristiga skulder   1 093 584 961 581
  Summa skulder och avsättningar   1 149 787 1 017 875
  Summa eget kapital och skulder   9 474 202 9 208 503
  Ställda säkerheter 29 49 371 49 371
  Ansvarsförbindelser 31 469 529 373 862

Anm.: Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.

54

  FINANSIELL VERKSAMHET 2014/15:RJ1
Kassaflödesanalys (tkr) 2014      
       
  2014 2013  
Kassaflöde från den löpande verksamheten      
Årets resultat 533 509 752 954  
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:      
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 5 624 5 639  
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar –130 118 –242 589  
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 95 089 130 118  
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar –442 230 –363 837  
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder 1 579  
Förändring av avsättningar till pensioner –92 –85  
Förändringar räntefordran 9 906 4 556  
Förändringar ränteskuld –44 –17  
Kassaflöde från den löpande verksamheten före      
förändringar av rörelsekapital 71 644 288 318  
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital      
Förändring av kortfristiga fordringar 112 106 31 002  
Förändring av kortfristiga skulder 10 997 26 268  
Kassaflöde från den löpande verksamheten 194 747 345 588  
Kassaflöde från investeringsverksamheten      
Förvärv av materiella anläggningstillgångar –71 –341  
Pågående nyanläggningar och förskott –5 271 –580  
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar –3 300 556 –3 268 740  
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3 383 440 3 227 289  
Kassaflöde från investeringsverksamheten 77 542 –42 372  
Kassaflöde från anslagsverksamheten      
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag 121 051 58 518  
Återbetalade anslag 9 857 11 410  
Årets beviljade anslag –409 579 –329 569  
Kassaflöde från anslagsverksamheten –278 671 –259 641  
Årets kassaflöde –6 382 43 575  
Kassa, bank vid årets ingång 125 237 81 662  
Kassa, bank vid årets utgång 118 855 125 237  

55

2014/15:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
  Redovisnings- och värderingsprinciper
  Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokförings-
  nämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oföränd-
  rade. Från 2014 tillämpas dock en mer restriktiv definition av ”beviljade an-
  slag” innebärande att beslutade ramanslag, vilka tidigare redovisats som skuld
  i balansräkningen, numera redovisas som ansvarsförbindelse. Jämförelsesiff-
  ror för föregående år har justerats, vilket ger en positiv effekt på stiftelsens
  eget kapital per den 31 december 2013 med 52 063 tusen kronor. Uppställ-
  ningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avvi-
  ker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Uppställningen av
  resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför
  från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars
  marknadsvärde samt årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster
  lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.
    Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknads-
  värden återfinns i en separat bilaga.
  Värdering materiella anläggningstillgångar
  Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med
  avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstill-
  gångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Lin-
  jär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar.
    Följande avskrivningstider tillämpas:
  Byggnader 50 år
  Inventarier 5 år
  Datorer 3 år

När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.

Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.

Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.

56

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 2014/15:RJ1

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler och aktieägartillskott) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper (inklusive floating-rate notes och aktieägarlån) värderas kollektivt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer och aktieägarlån redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering omsättningstillgångar

Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets

princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld, och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Certifikat värderas kollektivt enligt LVP. Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än det verkliga värdet görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället. Beslutade ramanslag utan slutlig förmånstagare samt beviljade anslag att betalas ut ur kommande års avkastning tas upp som ansvarsförbindelse.

57

2014/15:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Eget kapital

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är inte tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. En- ligt ett styrelsebeslut 1992 ska det balanserade resultatet som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

58

NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1

Noter (tkr) 2014-12-31

Not 1 Utdelningar    
    2014 2013
  Aktier 180 150 183 955
  Alternativa placeringar 2 167 1 936
  Summa 182 317 185 891
       
Not 2 Ränteintäkter    
    2014 2013
  Bankmedel 457 1 283
  Certifikat 9 009 12 400
  Floating-rate notes 9 684 9 940
  Obligationer 65 029 74 898
  Räntebärande lån, Areim och Profi 6 717 1 928
  Valutaterminer 7 303 10 940
  Vinstandelslån 7 211 1 972
  Summa 105 410 113 361
       
Not 3 Resultat fastigheter    
    2014 2013
  Hyresintäkter 34 595 34 758
  Avskrivningar –5 468 –5 469
  Övriga kostnader –22 171 –21 892
  Avsättning till periodiseringsfond –1 579
  Skatt på årets resultat –1 314 –1 042
  Summa 5 642 4 776

Anm.: Av fastighetsintäkterna utgör 4 290 (4 292) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14, 15 och 33.

Not 4 Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

  2014 2013
Realisationsresultat obligationer –24 146 –12 129
Återförd nedskrivning obligationer 9 043
Nedskrivning obligationer –9 043
Realisationsresultat aktier 466 084 370 756
Återförd nedskrivning aktier 109 095 233 278
Återförd nedskrivning Areim, aktier och aktieägar-    
tillskott 4 031
Nedskrivning aktier –83 895 –109 095
Nedskrivning Areim, aktier och aktieägartillskott –1 286 –4 031

59

2014/15:RJ1 NOTER (TKR) 2014-12-31      
    Realisationsresultat floating-rate notes 311 234  
     
    Realisationsresultat hedgefonder 5 205  
    Realisationsresultat Aberdeen –551  
    Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III 532 –229  
    Återförd nedskrivning Sveafastigheter Fund III 2 550  
    Återförd nedskrivning Aberdeen fastighetsfond 7 948 6 761  
    Nedskrivning Aberdeen fastighetsfond –9 908 –7 948  
    Summa 477 258 476 309  
           
  Not 5 Valutakursresultat m.m.      
      2014 2013  
    Valutakursresultat orealiserat 2 200 –597  
    Valutakursresultat valutaterminer –154 990 13 311  
    Nedskrivning valutaterminer –41 426  
    Summa –194 216 12 714  
           
  Not 6 Finansiella kostnader      
      2014 2013  
    Depåavgift 988 870  
    Övriga finansiella kostnader 2 324 2 120  
    Summa 3 312 2 990  
           
  Not 7 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader      
      2014 2013  
    Löner och andra ersättningar      
    Styrelse och verkställande direktör 3 706 3 314  
    Övriga anställda 13 470 12 881  
    Summa 17 176 16 195  
    Sociala kostnader 9 693 9 289  
    – varav pensionskostnader 3 581 3 470  
  Anm.: Av pensionskostnader avser 885 (823) styrelse och verkställande direktör.    
           
  Not 8 Medelantal anställda      
      2014 2013  
    Kvinnor 11 11  
    Män 7 7  
    Summa 18 18  

60

    NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1
         
Not 9 Sjukfrånvaro 2014      
  Korttidsfrånvaro Långtidsfrånvaro  
  Kvinnor 0,07 % 0,70 %  
  Män 0,00 % 0,00 %  
  Summa 0,04 % 0,43 %  
         
Not 10 Ersättning till revisorer (inkl. moms)      
    2014 2013  
  PwC (intern revision)      
  Revisionsuppdraget 394 262  
  Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 129 88  
  Skatterådgivning  
  Riksrevisionen (extern revision)      
  Revisionsuppdraget 300 288  
  Summa 823 638  
         
Not 11 Räntekostnader      
    2014 2013  
  Areim 16  
  Bankmedel 23 3  
  Fastigheter 840 959  
  Valutaterminer 265 393  
  Summa 1 128 1 371  
     
Not 12 Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster    
    2014 2013  
  Årets resultat 533 509 752 954  
  Förändring av orealiserade vinster, se nedan 839 551 746 318  
  Summa 1 373 060 1 499 272  

61

2014/15:RJ1 NOTER (TKR) 2014-12-31

Förändring av orealiserade vinster      
  2014 2013 Förändring
Fastigheter 597 613 541 145 56 468
Obligationer 28 152 28 152
Floating-rate notes 6 681 7 041 –360
Aktier 2 148 254 1 505 201 643 053
Hedgefonder 249 208 154 632 94 576
Vinstandelslån, Sveafastigheter 36 901 218 36 683
Certifikat 424 399 25
Valutaterminer 19 046 –19 046
Summa 3 067 233 2 227 682 839 551
       

Anm.: Se även not 24.

Not 13 Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2014 uppgår till 313,49. Motsvarande indexvärde för 2013 är 314,06. Mellan 2013 och 2014 minskade således konsumentprisindex med 0,1815 %. Det indexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför minskas med 2 679 226 x 0,1815 % = 4 863 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) minskas med

1 937 457 x 0,1815 % = 3 516.

Anm.: Se vidare not 23 och 24.

Not 14 Fastigheter    
  Bokfört värde Marknadsvärde1)
Styrpinnen 23, Stockholm 116 950 178 000
Brännaren 7, Stockholm 13 410 90 000
Sländan 2, Stockholm 6 268 71 000
Rekryten 6, Stockholm 21 214 130 000
Snöklockan 1, Stockholm 17 304 103 000
Jasminen 4, Stockholm 11 701 65 000
Apelträdet 5, Stockholm 12 001 51 000
Hjorten 17, Stockholm 13 904 107 000
Sånglärkan 12, Stockholm 46 635 62 000
Summa 259 387 857 000

Anm.: Fastigheterna ägs till 100 %.

1) Marknadsvärdet för fastigheterna baseras på externa värderingar utförda av DTZ.

62

    NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1
         
Not 15 Fastigheter      
    2014 2013  
  Byggnader      
  Ingående anskaffningsvärden 273 428 273 428  
  Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 273 428 273 428  
  Ingående avskrivningar –94 492 –89 023  
  Årets avskrivningar –5 468 –5 469  
  Utgående ackumulerade avskrivningar –99 960 –94 492  
  Ingående nedskrivningar –10 700 –10 700  
  Utgående ackumulerade nedskrivningar –10 700 –10 700  
  Mark      
  Ingående anskaffningsvärden 96 619 96 619  
  Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 96 619 96 619  
  Utgående restvärden enligt plan, byggnader      
  och mark 259 387 264 855  
  Taxeringsvärden, byggnader 281 936 281 936  
  Taxeringsvärden, mark 321 151 321 151  
Anm.: Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 33.  
         
Not 16 Periodiseringsfonder      
    2014 2013  
  Periodiseringsfond tax 2010 2 362 2 362  
  Periodiseringsfond tax 2011 2 250 2 250  
  Periodiseringsfond tax 2012 2 591 2 591  
  Periodiseringsfond tax 2013 1 055 1 055  
  Periodiseringsfond tax 2014 1 578 1 578  
  Summa 9 836 9 836  
         
Not 17 Inventarier      
    2014 2013  
  Ingående anskaffningsvärden 4 457 4 480  
  Inköp 71 341  
  Försäljningar och utrangeringar –206 –364  
  Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 322 4 457  
  Ingående avskrivningar –4 144 –4 338  
  Försäljningar och utrangeringar 206 364  

63

2014/15:RJ1 NOTER (TKR) 2014-12-31        
    Årets avskrivningar   –155 –170  
       
    Utgående ackumulerade avskrivningar –4 093 –4 144  
    Utgående restvärden enligt plan   229 313  
             
  Not 18 Obligationer        
      Nominellt Bokfört Marknads-  
    Förfalloår belopp värde värde1)  
    Svenska nominella obligationer,        
    bostad        
    2016 137 000 154 042 150 435  
    2017 350 000 385 966 388 204  
    2018 495 000 521 801 537 359  
    2019 130 000 139 924 140 293  
    2020 55 000 64 653 64 675  
    Summa 1 167 000 1 266 386 1 280 966  
    Svenska nominella obligationer,        
    företag        
    2016 205 000 204 549 213 619  
    2018 91 000 93 767 94 549  
    2019 80 000 79 835 81 815  
    2020 28 000 27 850 29 590  
    Summa 404 000 406 001 419 573  
    Summa obligationer totalt 1 571 000 1 672 387 1 700 539  
  1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betal-
  kurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på
  ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majo-
  riteten av företagsobligationer.        
             
  Not 19 Aktier        
        Bokfört Marknads-  
      Antal värde värde1)  
    AAK AB 85 000 33 002 35 488  
    ABB 245 000 29 224 40 646  
    Active Properties A 25 000 5 5  
    Active Properties B 175 000 35 35  
    Alfa Laval 320 000 45 714 47 456  
    Angler Gaming Plc 250 000 290 290  
    Assa Abloy B 270 000 64 991 111 996  
    AstraZeneca SDB 125 000 48 209 68 500  
    Atlas Copco B 840 000 118 413 168 756  
    Autoliv SDB 80 000 36 407 67 000  
    Axfood 80 000 26 518 37 320  
    Axis 130 000 20 292 25 948  

64

    NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1
Beijer Alma AB B 118 104 17 271 21 554  
 
Besqab AB 115 000 8 815 10 005  
Betsson AB B 200 000 35 008 55 000  
Biotage A 900 000 11 790 11 790  
Boliden 100 000 9 016 12 550  
Electrolux B 260 000 45 659 59 488  
Elekta B 550 000 43 835 43 835  
Ericsson B 2 400 000 201 555 226 439  
Fabege 195 000 11 314 19 617  
Fenix Outdoor International B 100 000 7 123 36 000  
Hennes & Mauritz B 1 050 000 218 939 341 879  
Hexagon AB B 290 000 53 256 70 180  
Husqvarna B 649 349 26 004 37 500  
ICA Gruppen 120 000 21 591 36 696  
Indutrade 82 000 18 042 25 584  
Intrum Justitia 270 000 42 313 62 640  
Investor B 610 000 105 975 173 667  
Inwido AB 325 000 21 699 22 019  
JM B 35 000 4 629 8 715  
Kinnevik B 110 000 28 083 28 083  
Kungsleden 850 000 34 086 48 025  
Lifco B 25 000 2 325 3 363  
Lundin Mining 651 750 21 479 24 408  
Lundin Petroleum 272 000 30 573 30 573  
Meda AB A 350 000 30 931 39 375  
Millicom SDB 45 000 26 213 26 213  
Nobia 405 000 14 206 28 249  
Nolato B 100 000 15 266 17 800  
Nordea 2 470 000 138 725 224 522  
Poolia B 386 395 4 289 4 289  
Sandvik 1 050 000 80 220 80 220  
SCA B 420 000 53 738 70 938  
SEB A 1 400 000 71 589 139 370  
Skanska B 235 000 26 886 39 457  
SKF B 246 000 35 125 40 565  
SSAB B 1 000 000 40 210 40 210  
Svenska Handelsbanken A 400 000 84 945 146 640  
SWECO AB B 365 000 32 249 38 690  
Swedbank A 650 000 68 471 127 075  
Tele2 B 275 000 22 901 26 111  
TeliaSonera 3 400 000 160 702 171 360  
Transmode Holding 400 000 26 511 29 400  
Trelleborg B 150 000 14 197 19 800  

65

2014/15:RJ1 NOTER (TKR) 2014-12-31      
  Tribona AB 550 000 18 112 21 230
 
  Volvo B   1 900 000 152 486 160 930
  ÅF B   430 000 36 897 54 180
  Summa svenska aktier   2 598 349 3 559 674
        Bokfört Marknads-
  Utländska aktier Antal värde värde1)
  Australien      
  ANZ BANK 90 000 15 558 18 269
  Iluka Resources 400 000 15 002 15 002
  Belgien        
  KBC   63 000 23 994 27 585
  Brasilien      
  Petroleo Brasileiro (American      
  Deposit Receipts) 160 000 9 005 9 005
  Chile        
  Enersis SA (American Deposit      
  Receipts) 95 280 11 611 11 927
  Danmark      
  AP Moeller Maersk B 1 500 23 459 23 459
  Finland        
  Nokia   245 439 10 589 15 158
  Frankrike      
  BNP Paribas 53 000 15 965 24 364
  Hermes International 634 1 044 1 751
  LVMH   13 000 9 337 16 051
  Sanofi Aventis 41 000 20 325 28 949
  Schneider Electric 25 000 13 099 14 039
  Total   99 000 34 014 39 643
  Hongkong      
  AIA Group 525 000 15 748 22 563
  CNOOC Ltd 1 100 000 11 399 11 399
  Italien        
  Intesa Sanpaolo 1 000 000 21 412 22 801
  Japan        
  Benesse Holding 50 000 11 618 11 618
  Canon   70 000 17 424 17 424
  Itochu   350 000 28 466 29 308
  Mitsubishi UFJ Financial Group 1 075 000 40 695 46 298
  Panasonic 290 000 22 580 26 822
  Seven & I Holdings Co. 90 000 22 342 25 424
  SMC Corp. 13 000 15 215 26 937
  Softbank 58 000 17 580 27 104
  Toshiba Corp. 600 000 19 926 19 926

66

    NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1
Toyota Motor 134 700 54 265 65 984  
 
Kanada        
Canadian Natural Resources Ltd 45 000 9 125 10 759  
Enbridge Inc. 50 000 13 407 19 879  
Rogers Communication 48 000 13 737 14 482  
Suncor Energy Inc. 31 000 7 079 7 672  
Toronto Dominion Bank 130 000 35 210 48 071  
Kina        
China Construction Bank 2 900 000 14 033 18 181  
Mexiko        
Banorte 600 000 25 410 25 410  
Norge        
DNB Holding ASA 150 000 15 370 17 307  
StatoilHydro 30 000 4 102 4 102  
Telenor 130 000 17 707 20 528  
Schweiz        
Nestlé 139 000 39 777 79 411  
Novartis 33 218 11 915 24 024  
Roche 35 400 61 124 74 825  
Singapore        
DBS Group 280 000 20 858 33 778  
Spanien        
Red Electrica 27 000 15 816 18 838  
Storbritannien        
Barclays 850 000 20 223 24 715  
BG Group 175 000 18 309 18 309  
BHP Billiton Plc Ord 75 000 12 557 12 557  
BT Group 450 000 19 854 21 811  
Glencore Xstrata 670 000 24 090 24 210  
IMI 87 500 7 960 13 364  
Indivior Plc. 68 000 701 1 156  
Kingfisher 500 000 20 019 20 019  
Lloyds TSB 2 100 000 18 042 19 110  
Prudential 180 000 17 888 32 348  
Reckitt Benckiser 68 000 26 897 42 468  
Royal Dutch Shell B 101 000 22 131 27 238  
Shire PLC 21 000 9 998 11 382  
Sydkorea        
Hyundai Motor 13 000 11 857 15 599  
Samsung 500 2 534 4 711  
Samsung Electronics (Global De-        
posit Receipts) 9 300 20 653 43 343  
Taiwan        

67

2014/15:RJ1 NOTER (TKR) 2014-12-31      
  Taiwan Semiconductor Manufact      
       
  (American Deposit Receipt) 180 000 23 210 31 270
  Tyskland      
  Allianz SE 17 000 17 385 21 982
  BASF AG 41 000 20 673 26 972
  Bayer AG NPV 15 000 15 957 15 957
  Linde AG 19 000 24 705 27 582
  Siemens 30 000 25 799 26 477
  Volkswagen AG-PREF 7 000 9 846 12 168
  USA      
  3M 25 000 12 835 32 097
  Accenture Plc 53 000 21 821 37 006
  Actavis Plc 28 000 12 035 56 266
  Akamai Technology 36 000 10 237 17 856
  Alexion Pharmaceuticals 15 000 11 163 21 476
  Apple Inc. 21 000 6 525 18 293
  Bank of America 120 000 15 311 16 843
  Blackstone 150 000 16 799 39 425
  California Resources 8 000 344 344
  Capital One Financial Corp. 56 000 20 559 36 118
  Cisco Systems 322 000 47 583 70 697
  Citigroup 165 000 43 808 70 052
  Coca-Cola Co. 32 000 5 623 10 593
  Colgate Palmolive 33 000 10 371 17 894
  Comcast Corp. 73 000 16 170 33 270
  Covidien Plc. 45 000 20 092 35 959
  Du Pont Co. 103 000 35 901 59 478
  Eaton 50 000 17 945 26 620
  Edison International 67 000 20 142 34 716
  Exxon Mobile 58 000 35 124 41 768
  Fedex Corp. 27 000 17 215 36 580
  General Electric 413 000 49 484 81 755
  Goldman Sachs Group 25 000 25 786 37 878
  Google C 4 500 9 743 18 479
  Google Inc. 4 100 8 802 16 990
  IBM 12 000 13 345 14 869
  Intel 125 000 17 899 35 573
  Johnson & Johnson 106 000 51 572 86 460
  JP Morgan Chase 218 000 65 715 106 577
  Macy's Inc. 84 000 16 065 42 445
  Marathon Oil 60 000 9 679 13 201
  McDonald's 34 000 16 498 24 808
  Mead Johnson Nutrition 26 542 11 637 20 850

68

NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1
Merck US 120 670 40 519 53 856
Metlife 38 000 11 252 16 151
Microsoft Corp. 313 000 54 974 113 936
Mondelez International 165 000 24 866 47 289
Nike 60 000 18 892 45 001
Occidental Petroleum Corp. 20 000 12 202 12 603
Omnicom Group 22 000 7 015 13 217
Oracle 124 000 29 141 43 525
Paccar Inc. 55 000 20 523 29 295
Pepsi Co. 95 000 49 997 70 575
Pfizer 30 011 3 491 7 291
Procter & Gamble Co. 45 000 22 347 32 190
Rockwell Automation Inc. 36 000 20 816 31 312
Schlumberger 42 000 22 780 28 106
Starbucks 59 000 28 908 37 358
T-Mobile US Inc. 75 000 13 223 15 677
Union Pacific 27 000 8 188 25 135
United Technologies 30 000 25 972 26 988
Valero 35 000 9 482 13 469
Verizon Communications Inc. 25 401 6 335 9 307
Visa Inc. 16 000 20 171 32 769
Walt Disney 101 000 26 356 74 047
Wells Fargo 169 000 44 832 72 509
Zoetis 72 982 8 576 24 493
Summa utländska aktier   2 422 316 3 600 160
Summa aktier totalt2)   5 020 665 7 159 834

1)Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

2)Aktier och aktieägartillskott i fonden Areim och Profi ingår i posten aktier i balansräkningen (se not 20).

Not 20 Alternativa placeringar      
  Antal Bokfört Marknads-
  andelar värde värde1)
Hedgefonder      
Brummer Multi-Strategy 28 142 60 000 63 694
Carve 68 509 70 000 88 036
Lynx 355 934 62 385 95 904
Madrague 44 911 60 000 58 175
Manticore 29 761 50 000 48 813
Nektar 61 543 105 092 146 947
Observatory 46 460 85 625 112 763

69

2014/15:RJ1 NOTER (TKR) 2014-12-31        
  Ram One 73 813 80 000 94 278  
   
  Rhenman 500 000 50 000 120 455  
  Tanglin 57 607 50 000 75 261  
  Zenit 1 527 70 000 87 984  
  Summa, hedgefonder   743 102 992 310  
  Vinstandelslån        
  Sveafastigheter Fund II2)   61 627 71 337  
  Sveafastigheter Fund III2)   77 972 105 163  
  Summa, vinstandelslån   139 599 176 500  
  Onoterad fastighetsfond        
  Aberdeen 313 820 58 246 48 338  
  Nedskrivning Aberdeen   –9 908    
  Summa, onoterad fastighets-        
  fond   48 338 48 338  
  Areim och Profi        
  Aktier och aktieägartillskott   89 281 97 079  
  Nedskrivning   –1 286    
  Räntebärande lån   102 584 102 584  
  Summa, Areim och Profi3)   190 579 199 663  
  Summa alternativa placeringar   1 121 618 1 416 811  

1)Hedgefonder, vinstandelslån, onoterad fastighetsfond, Areim och Profi marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

2)Investeringarna värderades till bokfört värde t.o.m. årsredovisningen 2013. Det beror på att motparten vid tiden för investeringarna inte kunde leverera marknadsvärderingar. Rapporteringen har förbättrats och nu skickar motparten marknadsvärderingar på RJ:s investeringar varje kvartal, varför investeringarna värderas till marknadsvärde 2014.

3)Aktier och aktieägartillskott i fonderna Areim och Profi ingår i posten Aktier i balansräkningen (se not 19).

Not 21 Kortfristiga fordringar    
    2014 2013
  Hyresfordringar m.m. 7
  Löneförskott 3 3
  Skattefordran 2012 1 775
  Skattefordran 2013 894 1 255
  Skattefordran 2014 982
  Sålda obetalda värdepapper 23 794
  Övriga 19
  Summa 1 898 26 834

70

        NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1
         
Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter      
        2014 2013  
  Upplupna räntor     36 452 46 419  
  Förutbetalda kostnader     1 722 1 681  
  Summa     38 174 48 100  
           
Not 23 Eget kapital, bokfört värde          
    Bundet eget        
    kapital1) Fritt eget kapital Eget kapital  
      Kulturveten-      
      skapliga Balanserat    
      donationen resultat    
  Utgående balans 2013-12-31     3 521 882    
  Justering, se redovisnings-          
  principerna     52 063    
  Eget kapital 2013-12-31 2 679 226 1 937 457 3 573 945 8 190 628  
  Avsättning för bevarande av          
  donationernas realvärde2) –4 863 –3 516 8 379  
  Årets resultat     533 509 533 509  
  Återbetalade forskningsmedel     9 857 9 857  
  Beviljade forskningsmedel3)     –409 579 –409 579  
  Eget kapital 2014-12-31 2 674 363 1 933 941 3 716 111 8 324 415  

1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.

3)För beviljade forskningsmedel, se not 30.

71

2014/15:RJ1 NOTER (TKR) 2014-12-31

Not 24 Eget kapital, marknadsvärde5)

  Bundet eget      
  kapital1) Fritt eget kapital Eget kapital
    Kulturveten-    
    skapliga Balanserat  
    donationen resultat  
Utgående balans 2013-12-31     5 749 564  
Justering, se redovisnings-        
principerna     52 063  
Eget kapital 2013-12-31 2 679 226 1 937 457 5 801 627 10 418 310
Avsättning för bevarande av        
donationernas realvärde2) –4 863 –3 516 8 379
Årets resultat inklusive för-        
ändring av orealiserade vins-        
ter3)     1 373 060 1 373 060
Återbetalade forskningsmedel     9 857 9 857
Beviljade forskningsmedel4)     –409 579 –409 579
Eget kapital 2014-12-31 2 674 363 1 933 941 6 783 344 11 391 648

1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer) (se not 13).

3)Se not 12.

4)För beviljade forskningsmedel, se not 30.

5)Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

Not 25 Certifikat      
  Förfall 2015 Nominellt belopp Bokfört värde Marknadsvärde1)
  Bankcertifikat      
  Kvartal 1
  Kvartal 2 50 000 49 938 49 946
  Kvartal 3
  Kvartal 4
  Företagscertifikat      
  Kvartal 1 341 000 339 958 340 089
  Kvartal 2 215 000 214 365 214 453
  Kvartal 3 50 000 49 367 49 491
  Kvartal 4 60 000 59 346 59 420
  Summa, certifikat 716 000 712 974 713 399

1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.

72

    NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1
         
Not 26 Valutaterminer      
  Köpt/såld valuta Nominellt belopp Marknadsvärde1)  
  Förfallomånad 2015-01      
  SEK/CHF 36 733 –866  
  SEK/EUR 101 589 –1 980  
  SEK/GBP 44 245 –1 518  
  SEK/JPY 81 662 3 869  
  SEK/USD 300 082 –19 663  
  Förfallomånad 2015-02      
  SEK/CHF 37 404 –606  
  SEK/EUR 58 823 –983  
  SEK/GBP 50 253 –1 517  
  SEK/JPY 66 205 –1 881  
  SEK/USD 383 842 –16 347  
  Förfallomånad 2015-03      
  SEK/CHF 21 264 96  
  SEK/EUR 108 951 631  
  SEK/GBP 38 588 69  
  SEK/JPY 45 182 –217  
  SEK/USD 131 077 –513  
  Summa 1 505 900 –41 426  

1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.

Not 27 Övriga kortfristiga skulder    
    2014 2013
  Personalens källskatt 985 896
  Förvaltade medel från Vetenskapsrådet 500
  Förvaltade medel för samprojekt 6 058 10 743
  Moms hyror redovisningskonto 309 434
  Övrigt, inte likviderade affärer ingår 475 22 800
  Summa 7 827 35 373
       
Not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter    
    2014 2013
  Sociala avgifter 1 089 675
  Intjänade ej uttagna semesterdagar 1 635 1 351
  Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier 816 792

73

2014/15:RJ1 NOTER (TKR) 2014-12-31      
    Upplupna räntor 74 118  
     
    Förutbetald hyresintäkt 3 630 3 333  
    Övriga upplupna kostnader, fastigheter 1 095 299  
    Övriga upplupna kostnader 768 650  
    Summa 9 107 7 218  
           
  Not 29 Ställda säkerheter      
      2014 2013  
    För egna avsättningar och skulder      
    Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel      
    Fastighetsinteckningar 49 371 49 371  
    Summa 49 371 49 371  
         
  Not 30 Beviljade medel till forskning      
      2014 2013  
    Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svens-      
    sons fond 171 275 141 755  
    Medel från Kulturvetenskapliga donationen 237 504 187 014  
    Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om      
    åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 600 600  
    Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om      
    sjukdomar under de tidiga barnaåren 200 200  
    Summa 409 579 329 569  
  Anm.: För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande
  verksamheten år 2014 (s. x-xx).      
           
  Not 31 Ansvarsförbindelser      
      2014 2013  
    Beviljade anslag att utgå ur kommande års av-      
    kastning 10 632 11 870  
    Ramanslag 166 063 117 063  
    Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund II      
    (vinstandelslån) – åtagandet gäller t.o.m. den 30      
    juni 2019 2 560 2 560  
    Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund III      
    (vinstandelslån) – åtagandet gäller t.o.m. den 31      
    mars 2017 32 139 33 181  
    Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim –      
    åtagandet gäller t.o.m. den 4 juli 2016 157 835 209 188  
    Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Profi –      
    åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2024 83 108  
    Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim      
    Brädstapeln – åtagandet gäller t.o.m. den 4 juli      
    2016 17 192  
    Summa 469 529 373 862  

74

      NOTER (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1
           
Not 32 Floating-rate notes        
    Nominellt Bokfört Marknads-  
  Förfalloår belopp värde värde1)  
  2015 5 000 5 047 5 037  
  2016 155 000 155 200 158 464  
  2017 25 000 25 000 25 472  
  2018 205 000 206 917 208 862  
  2019 80 000 80 000 80 490  
  2020 50 000 50 000 50 520  
  Summa 520 000 522 164 528 845  

1) Floating-rate notes marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av floating-rate notes.

Not 33 Pågående nyanläggningar och förskott    
  2014 2013
Årets utgifter Rekryten 6 5 851 580
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 851 580

75

2014/15:RJ1 DONATIONERNAS MARKNADSVÄRDE (BELOPP I TKR)

BILAGA 1

Donationernas marknadsvärde (belopp i tkr)

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från en fond och fyra donationer.

Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)

Nils-Eric Svenssons fond

Kulturvetenskapliga donationen

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten år 2014).

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av 2014 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond 7 265 574 69,7385 %
2. Kulturvetenskapliga donationen 3 121 348 29,9602 %
3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och ål-    
  dersrelaterade sjukdomar 24 001 0,2304 %
4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar un-    
  der de tidiga barnaåren 7 387 0,0709 %
  Totalt eget kapital vid ingången av 2014 10 418 310  

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2014 (bokföringsmässigt resultat + förändring av orealiserade vinster = 533 509 + 839 551 = 1 373 060 kronor) ska proportioneras ut på de olika donationerna.

1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond  
Ingående värde 7 265 574
Andel av årets totala avkastning 957 551
Årets anslag och återbetalade anslag –278 760
Marknadsvärde 2014-12-31 7 944 365

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningar på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för 2014 är 400 000 tusen kronor. Donationen ska anses vara förbrukad vid

76

DONATIONERNAS MARKNADSVÄRDE (BELOPP I TKR) 2014/15:RJ1

utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2. Kulturvetenskapliga donationen  
Ingående värde 3 121 348
Andel av årets totala avkastning 411 372
Årets anslag och återbetalade anslag –119 758
Marknadsvärde 2014-12-31 3 412 962

3.Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Ingående värde 24 001
Andel av årets totala avkastning 3 164
Årets anslag och återbetalade anslag –921
Marknadsvärde 2014-12-31 26 244

4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

Ingående värde 7 387
Andel av årets totala avkastning 973
Årets anslag och återbetalade anslag –283
Marknadsvärde 2014-12-31 8 077
Totalt eget kapital till marknadsvärde 2014-12-31 11 391 648

77

2014/15:RJ1 BALANSPOSTERS BOKFÖRDA VÄRDE OCH JÄMFÖRANDE MARKNADSVÄRDE (TKR) 2014-12-31

BILAGA 2

Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde (tkr) 2014-12-31

  Not 2014-12-31 2013-12-31
    Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
    värden värden värden värden
Tillgångar          
Anläggningstillgångar          
Materiella anläggningstillgångar          
Fastigheter 14, 15 259 387 857 000 264 855 806 000
Pågående nyanläggningar och förskott 33 5 851 5 851 580 580
Inventarier 17 229 229 314 314
Summa materiella anläggningstillgångar 265 467 863 080 265 749 806 894
Finansiella anläggningstillgångar          
Obligationer 18 1 672 387 1 700 539 1 699 315 1 699 315
Floating-rate notes 32 522 164 528 845 426 489 433 530
Aktier 19, 20 5 108 660 7 256 913 4 842 543 6 347 744
Hedgefonder 20 743 102 992 310 743 103 897 735
Vinstandelslån 20 139 599 176 500 150 308 150 526
Räntebärande lån, Areim och Profi 20 102 584 102 584 27 328 27 328
Onoterad fastighetsfond 20 48 338 48 338 53 374 53 374
Summa finansiella anläggningstillgångar 8 336 834 10 806 029 7 942 460 9 609 552
Summa anläggningstillgångar   8 602 301 11 669 109 8 208 209 10 416 446
Omsättningstillgångar          
Kortfristiga fordringar 21 1 898 1 898 26 834 26 834
Förutbetalda kostnader och upplupna in-          
täkter 22 38 174 38 174 48 100 48 100
Certifikat 25 712 974 713 399 800 123 800 522
Valutaterminer 26 19 046
Kassa och bank   118 855 118 855 125 237 125 237
Summa omsättningstillgångar   871 901 872 326 1 000 294 1 019 739
Summa tillgångar   9 474 202 12 541 435 9 208 503 11 436 185
Eget kapital och skulder          
Bundet eget kapital 23, 24        
Stiftelsekapital   2 674 363 2 674 363 2 679 226 2 679 226

78

BALANSPOSTERS BOKFÖRDA VÄRDE OCH JÄMFÖRANDE MARKNADSVÄRDE (TKR) 2014-12-31 2014/15:RJ1

  Not 2014-12-31 2013-12-31
    Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
    värden värden värden värden
Fritt eget kapital 23, 24        
Kulturvetenskapliga donationen   1 933 941 1 933 941 1 937 457 1 937 457
Balanserat resultat   3 716 111 6 783 344 3 573 945 5 801 627
Summa eget kapital   8 324 415 11 391 648 8 190 628 10 418 310
Obeskattade reserver          
Periodiseringsfonder 16 9 836 9 836 9 836 9 836
Summa obeskattade reserver   9 836 9 836 9 836 9 836
Avsättningar          
Avsättningar för pensioner   1 317 1 317 1 408 1 408
Summa avsättningar   1 317 1 317 1 408 1 408
Långfristiga skulder          
Inteckningslån   45 050 45 050 45 050 45 050
Summa långfristiga skulder   45 050 45 050 45 050 45 050
Kortfristiga skulder          
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel   1 031 008 1 031 008 909 956 909 956
Leverantörsskulder   4 216 4 216 9 034 9 034
Valutaterminer 26 41 426 41 426
Övriga kortfristiga skulder 27 7 827 7 827 35 373 35 373
Upplupna kostnader och förutbetalda in-          
täkter 28 9 107 9 107 7 218 7 218
Summa kortfristiga skulder   1 093 584 1 093 584 961 581 961 581
Summa skulder och avsättningar   1 149 787 1 149 787 1 017 875 1 017 875
Summa eget kapital och skulder   9 474 202 12 541 435 9 208 503 11 436 185
Ställda säkerheter 29 49 371 49 371    
Ansvarsförbindelser 31 469 529 373 862    

79