Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2016
Redogörelse 2016/17:PN1
Redogörelsen bereds i utskott
- Inlämnat av
- Partibidragsnämnden
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-21
- Bordlagd
- 2017-02-22
- Hänvisad
- 2017-02-23
- Motionstid slutar
- 2017-03-09
Framställningar och redogörelser
Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.
Redogörelse till riksdagen 2016/17:PN1 | |
Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2016 | |
Till riksdagen
Enligt 13 § lagen (2013:353) med instruktion för Partibidragsnämnden ska nämnden senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet under det senaste kalenderåret till riksdagen. Partibidragsnämnden vill därför lämna följande verksamhetsredogörelse.
Stockholm den 6 februari 2017
För Partibidragsnämnden
Gunnel Wennberg
Feryal Mentes
Nämndens uppgifter
Nämnden har till uppgift att pröva frågor om stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier och lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.
Nämndens organisation
Grundläggande bestämmelser om nämndens verksamhet och organisation finns i lagen med instruktion för Partibidragsnämnden och i arbetsordningen.
Nämnden har en ordförande och två övriga ledamöter som utses av riksdagsstyrelsen för en tid av sex år. Nämnden har också en sekreterare, som utses av nämnden.
Nämnden består av f.d. hovrättspresidenten Gunnel Wennberg, som är ordförande, samt av justitieråden Gudmund Toijer och Mari Andersson. Samtliga förordnanden gäller till och med den 31 mars 2020. Nämndens sekreterare är sedan den 1 oktober 2012 rådmannen Feryal Mentes.
Sammanträden
Nämnden har under året haft två sammanträden.
Beslut om statligt stöd
Ansökningar om stöd enligt lagen om statligt stöd till politiska partier för tiden den 15 oktober 2016 - den 14 oktober 2017 kom in från samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ. Samtliga dessa partier gav även in en försäkran om att partiet eller de som för partiet efter personval utsetts till ledamöter eller ersättare för ledamöter av riksdagen eller Europaparlamentet inte tagit emot något anonymt bidrag i den mening som avses i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier.
Ansökningar om stöd enligt lagen om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för 2017 kom in från samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer. Anslagna medel åt kvinnoorganisationerna uppgick till 15 miljoner kronor.
Partibidragsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 oktober 2016 att bevilja stöd enligt följande:
Statligt stöd till politiska partier | |
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti | 45 313 650 kr |
Moderata samlingspartiet | 37 174 800 kr |
Sverigedemokraterna | 21 659 100 kr |
Miljöpartiet de gröna | 14 544 450 kr |
Centerpartiet | 13 670 400 kr |
Vänsterpartiet | 13 312 800 kr |
Liberalerna | 12 930 900 kr |
Kristdemokraterna | 11 858 100 kr |
Feministiskt initiativ | 1 666 500 kr |
Totalt | 172 130 700 kr |
Statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer | |
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund | 3 216 670 kr |
Moderata samlingspartiet | 2 655 810 kr |
Sverigedemokraternas kvinnoförbund | 1 978 910 kr |
Miljöpartiet de gröna | 1 514 750 kr |
Centerkvinnorna | 1 456 730 kr |
Vänsterpartiet | 1 437 390 kr |
Liberala kvinnor | 1 398 710 kr |
Kristdemokratiska kvinnoförbundet | 1 340 690 kr |
Totalt | 14 999 660 kr |
Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden
Enligt 1 § tredje stycket lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen ska förvaltningen biträda bl.a. Partibidragsnämnden i vissa avseenden. Enligt 2 § 5 och 7-8 ska förvaltningen bl.a.
ansvara för löner, arvoden och andra ersättningar till arbetstagare och
arvodesberättigade hos riksdagens nämnder,
svara för de utbetalningar som följer av beslut av riksdagens nämndmyndigheter, om kostnaderna ska belasta anslag som anvisats till förvaltningen, samt
utföra ekonomiadministrativa uppgifter för riksdagens nämndmyndigheter.
Enligt 7 a § samma lag ska Riksdagsförvaltningen träffa en överenskommelse med var och en av riksdagens nämndmyndigheter om förvaltningens kanslistöd till nämndmyndigheten.
En skriftlig överenskommelse om kanslistöd mellan Riksdagsförvaltningen och Partibidragsnämnden träffades den 7 maj 2015. Överenskommelsen har förlängts automatiskt med ytterligare ett kalenderår, vilket den gör om inte en part säger upp den inom en viss tid.
Företrädare för Riksdagsförvaltningen samt Partibidragsnämndens ordförande och sekreterare höll den 20 december 2016 ett uppföljningsmöte för att diskutera innehållet i den nuvarande överenskommelsen. Nämndens uppfattning är att det befintliga kanslistödet fungerar väl.
Partibidragsnämndens kostnader
Kostnaderna för nämndens verksamhet betalas från anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag under utgiftsområde 1. Under verksamhetsåret uppgick kostnaderna för nämnden till 152 257 kronor. För verksamhetsåret 2015 uppgick kostnaderna till 154 800 kronor.
Lagstiftningen om anonyma bidrag till politiska partier
I lagen om statligt stöd till politiska partier infördes den 1 april 2014 en skyldighet för partierna att till sina ansökningar även bifoga en försäkran av partiet om att partiet eller de som för partiet efter personval har utsetts till ledamöter eller ersättare för ledamöter av riksdagen eller Europaparlamentet inte har tagit emot något anonymt bidrag i den mening som avses i lagen om insyn i finansiering av partier. Konsekvensen av att en sådan försäkran inte biläggs ansökan är enligt dessa regler att partiet inte får beviljas statligt stöd. Reglerna tillämpades första gången i samband med ansökan om statligt stöd för stödåret som inleddes den 15 oktober 2015.
Kommittén om insyn i finansiering av partier har haft till uppgift att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering. I oktober 2016 redovisade kommittén sitt uppdrag i betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering - ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74). Kommittén föreslår bl.a. att det inte längre ska vara en förutsättning för rätt till stöd enligt lagen om statligt stöd till politiska partier att partiet, en ledamot eller en ersättare för en ledamot inte har tagit emot anonyma bidrag. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas på ansökningar till Partibidragsnämnden som avser stödåret som inleds den 15 oktober 2018.
Partibidragsnämnden har av Justitiedepartementet inbjudits att senast den 10 februari 2017 lämna synpunkter på remissen av betänkandet.
Övrigt
Partibidragsnämnden lämnade den 19 januari 2016 ett remissyttrande över betänkandet En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter (2015/16:URF1).
Tryck: Elanders, Vällingby 2017
Tryck: Elanders, Vällingby 2017
Nämnden har under året besvarat frågor från allmänheten och från journalister. Nämnden har också vid flera tillfällen besvarat förfrågningar om utlämnande av allmänna handlingar samt lämnat ut sådana.Behandlas i betänkande (1)
Framställningar och redogörelser
Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.