Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2021
Redogörelse 2021/22:PN1
Redogörelsen är avslutad
- Inlämnat av
- Partibidragsnämnden
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-18
- Bordlagd
- 2022-02-18
- Hänvisad
- 2022-02-22
- Motionstid slutar
- 2022-03-07
Framställningar och redogörelser
Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.
Redogörelse till riksdagen 2021/22:PN1
Verksamhetsredogörelse för
Partibidragsnämnden 2021
Till riksdagen
Partibidragsnämnden ska enligt 13 § lagen (2013:353) med instruktion för nämnden senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet under det senaste kalenderåret till riksdagen. I redogörelsen ska nämnden även redovisa verksamhetens kostnader. Partibidragsnämnden lämnar härmed följande redogörelse till riksdagen.
Stockholm den 15 februari 2022
Gunnel Wennberg ordförande
Rebecca Heinemann sekreterare
1
2021/22:PN1 | VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR PARTIBIDRAGSNÄMNDEN 2021 |
Nämndens uppgifter och organisation
Partibidragsnämnden är en självständig myndighet under riksdagen. Nämnden har till uppgift att pröva frågor om stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier och lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.
Grundläggande bestämmelser om nämndens verksamhet och organisation finns i lagen (2013:353) med instruktion för Partibidragsnämnden och i nämndens arbetsordning.
Nämndens sammansättning
Nämnden har en ordförande och två övriga ledamöter som utses av riksdagsstyrelsen för en tid av sex år.
Under 2021 hade nämnden följande sammansättning: f.d. hovrättspresidenten Gunnel Wennberg, ordförande justitierådet Gudmund Toijer
f.d. justitierådet Mari Andersson.
Nämnden har också en sekreterare som utses av nämnden. Som nämndens sekreterare tjänstgjorde Rebecca Heinemann som är föredragande i riksdagens civilutskott.
Arvoden till ordföranden och övriga ledamöter lämnas i enlighet med 1 a § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Årsarvodet uppgår till den procentsats av månadsarvodet som riksdagsledamot som anges i lagen. Sekreterarens arvode fastställs av nämnden.
Sammanträden
Nämnden har under året haft tre sammanträden varav två har ägt rum på telefon och ett har ägt rum i riksdagens lokaler i Stockholm.
Nämnden sammanträder som regel under hösten för att fastställa de ansökningsblanketter som ska skickas ut till de politiska partier och kvinnoorganisationer som kan komma i fråga för stöd. Vid ett sammanträde senare under hösten fattar nämnden beslut om stöd. Under 2021 hade nämnden sitt sammanträde för att fastställa blanketterna den 23 augusti 2021, och beslutssammanträdet ägde rum den 11 oktober 2021. Därutöver har nämnden haft löpande underhandskontakter.
2
VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR PARTIBIDRAGSNÄMNDEN 2021 | 2021/22:PN1 |
Beslut om statligt stöd
Ansökningar om stöd enligt lagen om statligt stöd till politiska partier för tiden den 15 oktober 2021–14 oktober 2022 kom in från samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ.
Stödformerna är partistöd och kanslistöd. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Antalet mandatbidrag för varje parti beräknas med hänsyn till utgången i de två närmast föregående ordinarie riksdagsvalen. Även ett parti som inte blivit företrätt i riksdagen får mandatbidrag, om partiet i något av de två senaste ordinarie riksdagsvalen har fått mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet. Detta gäller för Feministiskt initiativ. För verksamhetsåret uppgick varje mandatbidrag till 324 704 kronor.
Kanslistödet lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Grundstödet uppgick till 5 803 200 kronor. Tilläggsstödet för varje vunnet mandat uppgick för ett parti som är företrätt i regeringen till 16 350 kronor och för ett parti som inte ingår i regeringen till 24 300 kronor.
Ansökningar om stöd enligt lagen om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer för 2022 kom in från samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer. De medel som anslogs åt kvinnoorganisationerna uppgick till 15 000 000 kronor.
Partibidragsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 11 oktober 2021 att bevilja stöd enligt följande:
Statligt stöd till politiska partier
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti | 40 558 008 kr |
Moderata samlingspartiet | 30 882 888 kr |
Sverigedemokraterna | 26 792 040 kr |
Centerpartiet | 16 297 620 kr |
Vänsterpartiet | 15 250 608 kr |
Kristdemokraterna | 13 156 584 kr |
Liberalerna | 12 783 280 kr |
Miljöpartiet de gröna | 11 909 472 kr |
Feministiskt initiativ | 324 704 kr |
Totalt | 167 955 204 kr |
Statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer | |
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund | 2 965 250 kr |
Moderata samlingspartiet | 2 385 050 kr |
Sverigedemokraternas kvinnoförbund | 2 230 330 kr |
Centerkvinnorna | 1 630 790 kr |
Vänsterpartiet | 1 572 770 kr |
Kristdemokratiska kvinnoförbundet | 1 456 730 kr |
Liberala kvinnor | 1 418 050 kr |
Miljöpartiet de gröna | 1 340 690 kr |
Totalt | 14 999 660 kr |
3
2021/22:PN1 | VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR PARTIBIDRAGSNÄMNDEN 2021 |
Kostnader
Kostnaderna för nämndens verksamhet betalas från anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag under utgiftsområde 1. Under verksamhetsåret 2021 uppgick kostnaderna för nämnden till 166 978 kronor, varav 165 744 kronor för ledamöter och personal, 189 kronor för representation samt 1 045 kronor för ordförandens resor.
Kostnaderna för nämnden under verksamhetsåret 2020 uppgick till 163 330 kronor, varav 161 643 kronor för ledamöter och personal, 179 kronor för representation samt 1 508 kronor för ordförandens resor.
Övrigt
Den 24 maj 2021 beslutade nämnden om en ny arbetsordning att gälla från och med den 1 juli 2021. Enligt den nya arbetsordningen kan frågor om utlämnande av allmänna handlingar även hanteras av den som tjänstgör som chef för Ledamotsadministrationen. Nämnden har särskilt i semestertider sett ett behov av att få hjälp med att bevaka inkomna allmänna handlingar och även pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar.
Nämnden har under året besvarat frågor från allmänheten och journalister om nämndens verksamhet. Intresset för nämndens verksamhet och regelverk har varit något större än tidigare år, bl.a. med anledning av sommarens misstroendeförklaring mot statsministern och ett eventuellt därpå följande omval samt den regeringsombildning som ägde rum i november.
Därutöver har nämnden också besvarat förfrågningar om utlämnande av allmänna handlingar som gäller nämndens verksamhet och har även lämnat ut sådana handlingar.
Ett beslut av nämnden att inte lämna ut en allmän handling med hänvisning till 31 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) har behandlats av Högsta förvaltningsdomstolen som i ett beslut den 16 april 2021 avvisade överklagandet (mål nr 6207-02).
Nämnden har under 2021 lämnat två remissyttranden över betänkandena Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2) och Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (2020/21:URF3).
4
Behandlas i betänkande (1)
Framställningar och redogörelser
Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.