UTGIVEN AV RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

rfs 1967:17 - höst

- höst

RIKSDAGENS

FÖRFATTNINGSSAMLING

UTGIVEN AV RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

rcrmfcignra

UTKOM DEN 30 JUNI

1967 NR 17

Nr 17

Reglemente för riksgäldskontoret

fastställt av riksdagen den 15 december 1966, med den 31 maj 1967

vidtagen ändring1

Allmänna bestämmelser

1 §

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen
blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott
och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt
av rikets ständer eller riksdagen erhållit, så framt de ej utföras av riksdagens
förvaltningskontor.

2 §

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens
särskilda samtycke icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse

3 §

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av
riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka jämte suppleanter utses i den
ordning, § 70 riksdagsordningen stadgar.

1 Bal) 1966:60; ändr. (19 §) BaU 1967: 41.

1 13 samt. 4 avd. Nr 17

90

1967 Nr 17

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

4 §

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen
bestämd ordning.

5 §

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt
vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att
inkalla erforderligt antal suppleanter.

6 §

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning
förefaller, som tyst vara bör.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.

7 §

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att
han jämlikt § 26 riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas,
skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda
i hans ställe.

Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning i fråga om skyldighet
för riksgäldsdirektören att frånträda befattningen såsom riksgäldsdirektör.

8 §

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna
uppdrag.

9 §

1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom sig
en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.

Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller
förfall i övrigt för denne förordna fullmäktige en tjänsteman i verket, dock
att fullmäktige, om särskilda omständigheter så påkalla, må kunna utse en
fullmäktig till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige
utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava
den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räk -

1967 Nr 17

91

ning och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige
beslutade eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,
tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet
inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att bevilja tjänstemännen semester eller ledighet
för sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheter, i fråga
om tjänstemän i lönegrad 19 eller högre på löneplan A, lönegrad på löneplan
B eller lönegrad 1 på löneplan G under högst 14 dagar samt beträffande
övriga tjänstemän under högst tre månader, ävensom meddela föreskrift
om tjänstens uppehållande, beträffande tjänstemän i nyss angivna lönegrader
högst intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Personalfrågor
av mera principiell innebörd skola dock av riksgäldsdirektören föredragas
inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar beträffande vården av riksgäldskontorets värdepapper
det uppdrag tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören
samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder
utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.

10 §

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet
av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och
revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers
beslut.

11 §

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens
revisorer begära råd och yttranden.

Fullmäktiges sammankomster

12 §

Fullmäktige sammanträda en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas
beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Vid varje sammankomst
skall protokoll föras.

13 §

Med undantag av de enligt 9 § åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden
böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

fl 13 saml. 4 avd. Nr 17

92

1967 Nr 17

14 §

Önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden,
bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med
uppgift om tiden för sin frånvaro.

15 §

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives anmält
sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning hindrad
att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

16 §

Vid sammankomsterna skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige,
därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande eller andra
ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas
eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och
äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig
att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig
från fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.

17 §

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av
Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan att av fullmäktige
därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

18 §

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga
närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera
skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,
såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller
för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Besvär över fullmäktiges beslut

19 §

Över beslut av fullmäktige, vilka grunda sig på statstjänstemannalagen
eller bestämmelse som meddelats med stöd av lagen eller vilka eljest, utan
att avse ingående eller tillämpning av kollektivavtal, röra enskild person,
må besvär anföras hos bankoutskottet.

Besvär stiden beräknas beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning,
som tillkännagives genom anslag, från den dag då beslutet anslogs.

Besvären skola ingivas till fullmäktige, som ha att, jämte utlåtande däröver,
så snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet. (BaU 1967:
41)

1967 Nr 17

93

Arvoden och reseersättningar till fullmäktige m. in.

20 §

Såsom arvode åtnjuter envar av fullmäktige 8 400 kronor årligen. Därjämte
utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 6 300 kronor
för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet
med 4 800 kronor för år.

21 §

Fullmäktig äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktiguppdraget
eller eljest för riksgäldskontorets räkning företager från hemorten
eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, samt
för återresa åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag som i
andra stycket sägs, traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes resa,
utlandsresereglementet, därvid fullmäktig skall hänföras till rese- och traktamentsklass
A.

För bevistande av sammankomst i Stockholm med fullmäktige eller för
annan förrättning eller annat uppdrag därstädes för riksgäldskontorets
räkning skall under tid, då riksdagen håller session, traktamente icke utgå
till fullmäktig, som är ledamot av riksdagen.

22 §

Till suppleant för fullmäktig utgår ett arvode av 1 200 kronor årligen.

Vad som stadgas i 21 § skall även äga tillämpning å suppleant.

Riksgäldskontorets upplåning

23 §

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för
nedan angivna ändamål:

för utbetalning av medel, som anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter, vilka statliga myndigheter på grund
av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj :ts beslut
påkallas; samt

för amortering och konvertering av statslån.

24 §

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa
kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt därom
utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande
av dessa instituts förbindelser och obligationerna i anledning därav hembjudas
riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är riksgäldskontoret
berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras
för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.

25 §

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för
fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser,
som svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles
kan komma att ikläda sig.

94

1967 Nr 17

26 §

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt

§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan,

§ 6 i avtal den 27 maj 1960 med tilläggsöverenskommelse den 16 juni
1961 mellan staten, å ena, och Svenska Tobaks Aktiebolaget, å andra sidan,
eller

§ 11 i avtal den 29 december 1960 mellan staten, å ena, och Aktiebolaget
Vin- och spritcentralen, å andra sidan,

att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom
upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga
medlen.

27 §

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola
bestridas av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel
icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat
sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång
till dessa utgifter.

28 §

Den upplåning, varom stadgas i 2327 §§, skall äga rum mot obligationer
eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget
att, därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest finnes
vara ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra
förbindelser på kortare tid eller också genom begagnande av tillfälliga
krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner eller
av dem förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

29 §

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av lån,
skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas
på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd
uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan,
med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas valörer,
räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom att fastställa övriga
lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med
de inskränkningar, som föranledas av 28 § andra stycket, likaledes rätt att
fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta om
övriga lånevillkor.

30 §

Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda
med fullmäktiges och riksgäldsdirektörens namnteckningar i facsimiletryck;
dock att beträffande premieobligationer, som icke löpa med ränta,
och sparobligationer antalet namnteckningar må efter fullmäktiges bestämmande
begränsas eller ock desamma helt uteslutas.

I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma
angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna
eller anbringas genom tryck.

1967 Nr 17

95

31 §

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj :t täcktes å det nya lånet meddela sin
garanti.

32 §

Fullmäktige äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa
till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller
skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp i utländskt mynt
med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med
fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande
skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. m.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser

33 §

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i
vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar
hos enskilda eller hos Kungl. Maj :t och kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av
obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna
lån, ävensom utbetalning av vinster å av riksgäldskontoret utgivna premieobligationslån,
oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

34 §

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer
och räntekuponger, ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och
stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias.
För detta ändamål må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken

35 §

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan genom obligationernas
inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken
införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken kan, i den utsträckning
fullmäktige medgiva, även äga rum mot kontant inbetalning, varvid
sökanden antecknas såsom ägare av obligationer till motsvarande belopp.
Fullmäktige äga utfärda bestämmelser rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder

36 §

Riksgäldskontoret har att förvalta de under dess förvaltning ställda kapitalfonderna
i enlighet med de föreskrifter, som meddelas av riksdagen
eller av Kungl. Maj :t med riksdagens medgivande.

96

1967 Nr 17

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel

37 §

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke
behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken
eller å postgirokonto eller på högst två månader utlånas till postbanken,
affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden eller placeras i lätt
förytterliga valutor.

38 §

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,
äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
bestämmas, av riksrevisionsverket mottaga sådana behållningar till
förvaltning.

39 §

I händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande
av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj :t
på riksrevisionsverkets anmälan prövat behovet för dess fyllande, tillhandahålla
riksrevisionsverket det belopp Kungl. Maj :t för sådant ändamål finner
gott bestämma; dock med skyldighet för riksrevisionsverket att, så snart
statsverkets tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna m. m.

40 §

På statsverkets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å lån från av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder; samt

uppbördsmedel å anslagen under titlarna Riksdagen och dess verk in. in.
och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster samt å sådana anslag
under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av
riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder.

41 §

På riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;

kapitalmedel, vilka återlevererats till riksgäldskontoret från kapitalfonder,
i den mån de icke skola tagas till uppbörd å anslag till avskrivning av
nya kapitalinvesteringar;

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till
riksgäldskontoret.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat må däri angivna medel
jämlikt 37 § insättas å postgirokonto eller på högst två månader utlånas till
postbanken, affärsbankerna eller allmänna pensionsfonden eller placeras i
lätt förytterliga valutor.

1967 Nr 17

97

42 §

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,
som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt
gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna

43 §

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
driftbudgeten under titlarna Riksdagen och dess verk m. m., Riksgäldsfonden
och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt sådana
anslag under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av
riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder, ävensom sådana övriga anslag
å driftbudgeten, vilka enligt särskilda beslut av riksdagen skola utgå från
riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i mån av behov genom
uttag från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag,

44 §

Riksgäldskontoret har att enligt Kungl. Maj :ts disposition och med iakttagande
av de av riksdagen meddelade föreskrifter utbetala de medel, som
anvisas på kapitalbudgeten.

Huvudbok och medelsredovisning

45 §

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken
skall snarast möjligt efter budgetårets utgång avslutas och behörigen
granskas.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksrevisionsverket
till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

46 §

Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning
för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok,
innefattande bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet
under det näst föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag

47 §

Fullmäktige åligger att sörja för att erforderlig revision och kontroll
inom riksgäldskontoret utövas i fråga om kontorets medels- och värdeförvaltning.

48 §

Vid varje riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva och
till bankoutskottet avlämna berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till
sistförflutna riksdag avgavs.

98

1967 Nr 17

49 §

Fullmäktige skola till riksdagens revisorer senast den 15 september varje
år avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning.

50 §

1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör eu ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Därjämte utses av fullmäktige
en suppleant för den av fullmäktige utsedde ledamoten. Likaså
utses ay fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer
ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna
ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga
rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,
dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även
utse en revisor jämte suppleant för deltagande i den årliga revisionen av
styrelsens förvaltning och av hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse
dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant
för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse en revisor och en
suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning
och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola årligen utse en revisor och en suppleant att deltaga
i revisionen av Strömsholms nya kanalbolag från den ordinarie bolagsstämman
under löpande år till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

5. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Svenska Tobaks Aktiebolaget för tiden från
ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

6. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Aktiebolaget Vin- och spritcentralen för
iiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Sveriges centrala restaurangaktiebolag för
tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och
med nästa ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Nya systemaktiebolaget för tiden från den
ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

51 §

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,
Konungen i hans ställe förordnat, eller då frågan om registrering av partibeteckningar
enligt 54 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
avgöres av chefen för inrikesdepartementet, skola tre bland fullmäktige
vara tillstädes.

1967 Nr 17

99

52 §

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i avseende till de i nämnda paragraf omförmälda
hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannens eller militieombudsmannens
ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet
eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest
bliver ledig samt val av ställföreträdare erfordras under tid, då riksdagssession
ej pågår, utöva riksdagens rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom att för den framtida uppsikten och kontrollen över Göta
kanals vidmakthållande utse och välja dels en person att såsom ledamot å
riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal, dels ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna
av kanalens räkenskaper. Val av ledamot i direktionen skall företagas varje
år och val av ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut
härtill utsedda personer kunna återväljas.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas
per capita.

Återbesättande av lediga tjänster

53 §

Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret tillsättas av fullmäktige; tjänst
med lönegradsbeteckningen Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1967.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 660744