UTGIVEN AV RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

rfs 1967:4 - höst

- höst

RIKSDAGENS

FÖRFATTNINGSSAMLING

UTGIVEN AV RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

UTKOM DEN 31 JANUARI 1967

NR 46

Nr 4

Riksdagsstadga

(antagen den 23 mars 1949, med t. o. m. höstsessionen 1966 vidtagna

ändringar )

Riksdagens inkallande

§ 1

Hurusom riksdagen, där den ej av Konungen sammankallas till tidigare
dag, varje år den 10 januari eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter
utan särskild kallelse skall sammankomma till vårsession, därom stadgas
i grundlag.

Skall riksdagen enligt riksdagsordningen sammankomma till höstsession,
skola talmännen i kallelsen fastställa tiden för sessionens början tidigast till
sjunde dagen efter den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord,
och sist till tjugonde dagen efter samma dag.

Har till talmännen inkommit begäran enligt 2 § riksdagsordningen från
sextiofem ledamöter av första kammaren eller etthundra ledamöter av andra
kammaren om riksdagens inkallande till extra session, skola talmännen
utfärda kallelsen, därvid tiden för sessionens början må fastställas tidigast
till dagen efter den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord,
och sist till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.

Kamrarnas sammanträden

§ 2

Kallelse till kammares sammanträde skall anslås senast klockan 18 föregående
dag och kungöras på det sätt, vardera kammaren för sig stadgat.
Talmännen böra skyndsamt meddela varandra underrättelse om sådan
kallelses utfärdande. (KU 1966:45)

Skall vid sammanträde sådan omröstning, som omförmäles i 65 § riksdagsordningen,
i kamrarna företagas, bör sådant i anslaget tillkännagivas.

§ 3

På den förteckning över alla på kammarens bord vilande ärenden, vilken
efter varje sammanträdes slut upprättas av vardera kammarens kansli
för nästa sammanträde, skola ärendena uppföras i följande ordning:

1 13 samt. 1 avd. Nr 46

12

1967 Nr 4

1. omröstning enligt 65 § riksdagsordningen;

2. val som skall förrättas av kammaren;

3. Konungens propositioner och skrivelser;

4. framställningar från riksdagens verk enligt 21 § nedan;

5. framställningar från riksdagens förvaltningskontor enligt 28 § nedan;

6. inom kammaren väckta motioner;

7. riksdagens ombudsmäns och revisorers berättelser;

8. ständiga och sammansatta utskotts betänkanden, varvid den ordning
skall följas, i vilken de ständiga utskotten upptagits i 36 § riksdagsordningen,
och sammansatta utskotts betänkanden uppföras näst efter betänkanden av
det enligt nyssnämnda ordning första av de ingående ständiga utskotten;

9. särskilda utskotts betänkanden; samt

10. kammarens enskilda ärenden. (KU 1953: 11, KBaU 1966: 1, KU 1966:
45)

I denna förteckning, som följes vid ärendenas föredragning, kan kammaren
besluta ändring för kommande sammanträde. Då förslag väckts om
sådan ändring, skall beslut genast fattas däröver. Förteckningen och däri
beslutad ändring skola skyndsamt delgivas medkammaren. (KU 1966:45)

§ 4

Mom. 1. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens
ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs
och justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.
Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

Mom. 2. Med undantag för de fall, varom i 3 mom. stadgas, uppmane talmannen
därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att
resa sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,
som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner tvekan
kunna råda om omröstningens resultat, eller någon av kammarens ledamöter
begär rösträkning, verkställes votering på sätt i 3 mom. sägs.

Mom. 3. Omröstning medelst omröstningsapparat eller, där denna ej kan
begagnas, medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen
före omröstningens början så beslutar, samt då omröstning skall ske jämlikt
65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende
sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om omröstning medelst
omröstningsapparat eller i förekommande fall om namnupprop framställes
av minst 1/10 av kammares ledamöter, skall ock detta omröstningssätt
omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet
antecknas, huru varje ledamot röstat.

Mom. 4. Då omröstning medelst omröstningsapparat ägt rum, företages
fotografering av en tablå, utvisande hur varje ledamot röstat.

Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra minst två ledamöter,
vilka talmannen anmodar därom, taga plats vid talmansbordet
för att föra anteckning över omröstningen. Talmannen och vice talmännen
uppropas först och därefter övriga ledamöter i den ordning, vari de innehava
plats i samlingssalen. Ledamot avger något av följande svar: Ja, Nej,
Avstår. (KU 1966: 45)

Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen
resultatet för kammaren.

1967 Nr 4

13

Mom. 5. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmäles, kamrarna
fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande utskotts förslag blivit
sammanjämkade, åligger det utskottet att uppsätta förslag till voteringspropositioner
för den omröstning, som, enligt nämnda paragraf, skall för frågans
avgörande i kamrarna äga rum. Sedan sådant förslag blivit godkänt,
utsätte talmännen efter överenskommelse dag för omröstning. Vid densamma
iakttages, att votering över varje särskild fråga, som blir föremål för omröstning,
bör i båda kamrarna samtidigt företagas.

Över var och en sådan omröstning i första kammaren skall protokoll genast
därefter uppsättas, justeras och avsändas till andra kammaren, där
sammanräkningen av båda kamrarnas ledamöters röster verkställes, varefter
utgången av omröstningen ofördröjligen meddelas första kammaren
och det utskott, som frågan handlagt. (KU 1966:45)

§ 5

Mom. 1. Vid kammares sammanträde för sekreteraren protokoll, upptagande
överläggningsämnen, namnen på dem som yttra sig, talmannens
yttranden och propositioner, utgången av omröstning, där sådan äger rum,
och kammarens beslut. Detta protokoll skall på sjunde söckendagen därefter,
om kammaren då sammanträder, eller eljest vid nästföljande sammanträde
justeras av kammaren och förses med talmannens anteckning
därom. (KBaU 1951: 1, KU 1966: 45)

Justeringen av kammares vid riksdagssessions slut ojusterade protokoll
verkställes inför kammarens å riksdagsorten tillstädesvarande ledamöter.
Tillkännagivande om tiden för justeringen införes i de tidningar, där kammarens
sammanträden eljest meddelas.

Kamrarnas protokoll överlämnas omedelbart efter justeringen till riksdagens
förvaltningskontor. (KBaU 1966: 1)

Mom. 2. Yttranden, som ledamöter vid kammares sammanträde avgiva,
skola, såvitt ske kan, ordagrant av för sådant ändamål anställda tjänstemän
upptecknas och utan dröjsmål, försedda med uppsättarens namnteckning, i
två exemplar avlämnas i kammarens kansli, där de till femte söckendagen
etter sammanträdet klockan 12 böra finnas för genomläsning tillgängliga.
Ledamot, som före utgången av nämnda tid justerar sitt yttrande, bör
därå göra anteckning om verkställd justering; annan ledamot dockobetaget
att påkalla särskild justering därav inför kammaren vid det i 1 mom.
omförmälda tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande,
anses detsamma ändock såsom av honom justerat. Yttrandena böra därefter
ofördröjligen överlämnas till riksdagens förvaltningskontor. (KBaU
1966: 1, KU 1966: 45)

Mom. 3. I fråga om protokoll och yttranden vid sammanträde, varom i 56 §
riksdagsordningen sägs, inom lyckta dörrar skall vad i 1 och 2 mom. är
stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att protokollen och yttrandena
efter justeringen skola överlämnas till riksdagsbiblioteket.

Val av talmän och vice talmän

§ 6

Talman samt förste och andre vice talman väljas var för sig i nu nämnd
ordning. Har någon erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, är han
behörigen vald. Äro rösterna så delade mellan flera, att ingen uppnått dylik

14

1967 Nr 4

röstövervikt, anställes ny omröstning. Får ej heller därvid någon mer än
hälften av de avgivna rösterna, anställes en tredje omröstning mellan de två,
på vilka vid andra omröstningen de flesta av rösterna fallit. Vid tredje omröstningen
är den vald, som erhållit de flesta rösterna. I händelse av lika
rösttal vid andra eller tredje omröstningen skilje lotten, där så erfordras.

T almanskonfercnsen

§ 7

Talmanskonferensen skall, så ofta någon av talmännen det anser nödigt,
dock minst en gång varje kalendermånad under tid, då session pågår, på
kallelse av talmännen sammanträda för att rådpläga om vad i avseende å
ärendenas behandling i utskott och kammare må vara att iakttaga för vinnande
av nödig skyndsamhet och största möjliga planmässighet vid riksdagsarbetets
bedrivande.

Vid förfall för ordföranden i ständigt utskott skall vice ordföranden i utskottet
kallas att närvara i talmanskonferensen. (KU 1957:9)

Anses nödigt att inhämta upplysningar av ordförandena i andra utskott
eller av ordföranden i styrelsen för riksdagens förvaltningskontor eller av
andra riksdagens ledamöter, böra även de efter kallelse tillstädeskomma.
(KBaU 1966: 1, KU 1966:45)

Vid talmanskonferensens sammanträden skola kamrarnas sekreterare
vara tillstädes; och åligger det den av dem, som därtill förordnas, att föra
protokoll över vad vid sammanträde förekommer.

Talmanskonferensens beslut skola genom utdrag av protokollet tillställas
dem, besluten avse. (KU 1954: 19, 1957: 9, KBaU 1966: 1)

Val inom kammare

§ 8

Mom. 1. Skall val, som av kammare förrättas, jämlikt 75 § riksdagsordningen
verkställas med slutna sedlar och vara proportionellt, skola vid
valet begagnas valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av riksdagsmän eller för
viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro omärkta.

Mom. 2. Namnen skola, utom i fall som nedan i andra stycket sägs, å
valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.

Vid val av revisorer och suppleanter enligt 72 § riksdagsordningen skola,
på sätt formulär nr 1 vid denna stadga utvisar, namnen för själva revisorsvalet
uppföras vart för sig i de särskilda rummen å valsedelns vänstra sida.
För suppleantvalet skall i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras
ett namn för vart och ett av de vid revisorsvalet upptagna namnen.

Vid val av ledamöter och suppleanter i riksdagens krigsdelegation enligt
73 § riksdagsordningen skall vad i andra stycket sägs äga motsvarande tilllämpning.
(KU 1965: 12)

Mom. 3. Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade
och fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men väl
färre namn än det antal personer valet avser. Där något namn å sedeln är
tvetydigt, gälle den dock för övriga namn.

1967 Nr 4

15

§ 9

Vid val, som avses i 8 § här ovan, skall vad i 19, 20 och 22 §§ lagen om val
till riksdagen stadgas äga motsvarande tillämpning. (KU 1956: 5)

§ 10

Suppleanter skola, där för visst fall ej annat är särskilt stadgat, inkallas
till tjänstgöring i följande ordning:

1. Om valet jämlikt 75 § riksdagsordningen förrättats med gemensam
lista, har suppleant tillhörande samma grupp eller meningsriktning som
ledamoten företräde framför övriga suppleanter, och av dessa har den företräde,
vars namn blivit uppfört på högre plats å listan;

2. Har valet, på sätt i 8 och 9 §§ här ovan sägs, skett med slutna sedlar,
har suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den
grupp, för vilken ledamoten blivit vald, företräde framför övriga suppleanter,
och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre
rösttal.

Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars namn blivit
tidigare uppfört i den jämlikt 9 § bestämda ordning inom gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller
flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats
honom. (KU 1956:5, 1965:11)

§ 11

Där val, som av kammare med slutna sedlar förrättas, icke skall vara
proportionellt, iakttages i stället för de i 8, 9 och 10 §§ här ovan meddelade
bestämmelser, att valsedlarna, såframt de skola bliva gällande, böra vara
enkla, hoprullade, omärkta och fria såväl från all tvetydighet i anseende
till personernas namn som från oriktighet beträffande deras antal. Mellan
personer, som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när
så erfordras. (KU 1956: 5, 1965: 11)

Riksdagens lönedelegation

§ 12

Vad här nedan i 14, 15, 16 och 23 §§ samt 30 § första stycket sägs skall
äga motsvarande tillämpning på lönedelegationen.

Det åligger delegationens sekreterare att föra protokoll över vad vid sammanträde
förekommer.

Delegationen skall till riksdagen avlämna årlig redogörelse för sin verksamhet.
Därvid skall fogas överenskommelser, som till delegationen överlämnats
jämlikt § 62 regeringsformen. Redogörelsen skall vara kamrarna
till handa vid första sammanträdet efter riksdagens öppnande. Den skall av
kamrarna hänvisas till bankoutskottet, vilket det åligger att däröver avgiva
utlåtande.

Delegationens befogenhet enligt § 62 regeringsformen att godkänna förhandlingsöverenskommelser
skall även avse överenskommelser i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och
dess verk. I stället för den i nämnda stadgande föreskrivna rådplägningen
med statsrådsledamot skall i dessa fall ske motsvarande samråd med ordföranden
i styrelsen för riksdagens förvaltningskontor eller den ledamot av
styrelsen, som vid förfall för ordföranden av styrelsen därtill förordnas.
(KU 1956:5, 1965: 11 och 45, KBaU 1966: 1)

It 13 samt. 4 avd. Nr 46

16

1967 Nr 4

Riksdagens krigsdelegation

§ 13

Riksdagens krigsdelegation skall av talmännen kallas att sammanträda
inom två dagar från den, då den blivit vald. Vid detta sammanträde skall
delegationen välja ordförande och en eller flera vice ordförande. Dessa
åligger att förbereda delegationens verksamhet för den händelse denna
skulle komma att träda i riksdagens ställe på sätt i 50 § regeringsformen
sägs.

Vad här nedan i 15, 16, 22 och 23 §§ samt 30 § första stycket sägs skall
äga motsvarande tillämpning på krigsdelegationen under tid, då denna icke
trätt i riksdagens ställe. (KU 1956: 5, 1965: 12)

Riksdagens utskott, nämnder och valmän

§ 14

Utskott, som består av ledamöter från båda kamrarna, ävensom riksdagens
nämnder och valmän, skola, där ej annat stadgas i riksdagsordningen,
av talmännen kallas att första gången sammanträda inom två dagar
från den, då de blivit utsedda. (KU 1961: 4)

§ 15

Till sammanträde med utskott, utsett av båda kamrarna, ävensom riksdagens
nämnder och valmän, skall kallelse anslås senast klockan 18 föregående
dag, (KU 1966:45)

Dessa utskott, nämnder och valmän må ej sammankomma å tid, då sammanträde
hålles av båda kamrarna eller endera av dem.

§ 16

Ledamot av utskott, vilken av förfall varder hindrad att sammanträde
bevista, bör hos utskottets ordförande eller sekreterare göra anmälan därom
så tidigt, att suppleant må kunna i hans ställe inkallas.

§ 17

Anser annat ständigt utskott än lagutskott, att det icke bör handlägga
ett dit hänvisat ärende, skall utskottet skyndsamt avgiva betänkande därom
till kamrarna. Detsamma skall gälla de i 20 § nedan nämnda deputerade för
lagutskotten, därest de anse lagutskott icke böra handlägga ett dit hänvisat
ärende. (KU 1952:9, 1966:45)

§ 18

Mom. 1. Besluta kamrarna tillsätta särskilt utskott för behandling av
något ärende, skall underrättelse därom ofördröjligen meddelas det eller
de ständiga utskott, som eljest skolat handlägga ärendet. Har, innan beslutet
fattades, ärende av enahanda eller likartad beskaffenhet hänvisats till
ständigt utskott, skall detta skyndsamt göra framställning hos kamrarna om
att ärendet överlämnas till det särskilda utskottet. (KU 1952: 9, 1966: 45)

Mom. 2. Varder, sedan väckt motion hänvisats till visst utskott, den i
motionen berörda frågan föremål för proposition, som till annat utskott
hänvisas, skall vad i 1 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning.

1967 Nr 4

17

§ 19

Mom. 1. Inom tjugu dagar från riksdagens öppnande böra statsutskottet,
bevillningsutskottet, bankoutskottet och jordbruksutskottet utse deputerade
för att under riksdagens lopp, i den utsträckning sådant finnes påkallat,
rådpläga i frågor, som angå budgetarbetet inom riksdagen. Dessa deputerade
böra verka för att största möjliga enhetlighet vid budgetbehandlingen
iakttages. De deputerade hava att föranstalta därom, att lämpliga sammanställningar
angående statsverkets inkomster och utgifter samt angående
budgetarbetets fortgång inom riksdagen tid efter annan delgivas kamrarnas
ledamöter.

Mom. 2. Då inom ständigt utskott fråga uppstår om inbjudan till annat
sådant utskott att utse deputerade för gemensam behandling av visst ärende,
skall, innan beslut om dylik inbjudan fattas, från sistnämnda utskott inhämtas
upplysning, huruvida detta utskott anser skäl föreligga för sådan
behandling av ärendet eller, därest så ej är fallet, huruvida utskottet finner
anledning att från de synpunkter, detsamma har att företräda, göra något
uttalande i ärendet.

Mom. 3. Kunna utskott, som skola genom deputerade med varandra sammanträda,
icke överenskomma om de deputerades antal, skall detsamma
utgöras av sex ledamöter från varje utskott.

§ 20

Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten
fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade
äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen
utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning av
inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga å gemensamma sammanträden
fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan utskotten
att gälla till dess utskotten annorledes besluta.

§ 21

Har från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning, som
kan föranleda beslut av riksdagen, vare utskottet pliktigt att ofördröjligen
göra anmälan därom till vardera kammarens talman och till riksdagens förvaltningskontor.
Vid anmälan skall framställningen fogas, i huvudskrift till
talmännen och i avskrift till riksdagens förvaltningskontor. Det åligger talmannen
tillse, att anteckning om anmälan verkställes å föredragningslistan
för kammarens nästa sammanträde, varefter förfares på sätt i 58 § första
stycket riksdagsordningen sägs. (KU 1953: 8, 1961: 1, KBaU 1966: 1)

§ 22

Talmännen äga tillträde i utskotten, dock utan rätt att deltaga i överläggningarna
och besluten.

§ 23

Expeditioner från utskott underskrivas av ordföranden.

§ 24

Vid de i 14 § omnämnda sammanträden av riksdagens nämnder och valmän
bör den ledamot, som bevistat de flesta riksdagar, eller, där två eller

18

1967 Nr 4

flera deltagit i lika många riksdagar, den av dem, som är till levnadsåren
äldst, först låta upprop förrättas och sedan val av ordförande anställas.

Då omröstning eller val, varom i 6871 §§ riksdagsordningen stadgas,
skall förrättas, taga på anmodan av ordföranden tre av nämndens ledamöter
eller av valmännen plats vid bordet för att, jämte ordföranden, granska
omröstnings- eller valsedlarna samt över omröstningarna eller valen föra
särskilda anteckningar, vilka med varandra jämföras. Efter förrättningens
slut uppsättes och justeras protokoll, varav två exemplar utskrivas, undertecknas
av ordföranden och omförmälda ledamöter eller valmän samt avlämnas
ett till vardera kammarens talman, för att öppnas och delgivas kamrarna
vid deras nästföljande sammanträde. (KU 1961:4)

§ 25

Riksdagens val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret jämte
suppleanter för dessa verkställes, där valet ej avser utseende av enbart
suppleant, med begagnande av sådana valsedlar, som formulär nr 2 vid denna
stadga utvisar.

Varje valsedel skall å sedelns vänstra sida upptaga ett eller två namn allteftersom
valet avser en eller två fullmäktige. Namnen skola uppföras vart
för sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigevalet. För suppleantvalet
uppföres i motsvarande rum å sedelns högra sida ett namn för vart
och ett av de för fullmäktigevalet upptagna namnen.

§ 26

De valmän, vilka verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret,
skola tillika utse, jämlikt 28 § nedan, sju ledamöter och sju
suppleanter i styrelsen för riksdagens förvaltningskontor och jämlikt särskilda
bestämmelser två ledamöter och två suppleanter i styrelsen för riksdagsbiblioteket
samt elva ledamöter och elva suppleanter i styrelsen för
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. (IvBaU 1966: 1, KU 1966:45)

§ 27

Vad i 14, 15 och 24 §§ sägs äger ej tillämpning i avseende på utrikesnämnden.

Riksdagens förvaltningskontor

§ 28

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för
handläggning av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om anställnings-
eller arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk.
Närmare bestämmelser om förvaltningskontoret meddelas i en av riksdagen
antagen instruktion. (KBaU 1966: 1)

Kontoret står under ledning av en styrelse. Beträffande denna skola bestämmelserna
i 70 § riksdagsordningen angående fullmäktige i riksgäldskontoret
äga motsvarande tillämpning. Därutöver skall gälla att såväl ledamöterna
som suppleanterna skola vara ledamöter av riksdagen. (KBaU 1966:1)
Framställning från förvaltningskontoret till riksdagen ingives till vardera
kammarens kansli och anmäles av talmannen vid sammanträde med kammaren.
Tid för väckande av motion i anledning av framställningen räknas
från den dag, då anmälan om framställningens ingivande delgives kammaren.
(KU 1953: 8, KBaU 1966: 1)

1967 Nr lr

19

Riksdagens skrivelser
§ 29

Sekreterare i ständigt eller i dess ställe särskilt tillsatt utskott ansvarar
därför, att de från riksdagen utgående skrivelser, som skola av utskottets
kansli expedieras, äro vederbörligen kollationerade och lika lydande med de
av kamrarna därför godkända förslag. Till bestyrkande härav skall varje
sådan skrivelse, då den framlägges till talmännens underskrift, vara försedd
med kollationeringsmärke, av sekreteraren egenhändigt undertecknat med
begynnelsebokstäverna i hans för- och tillnamn.

I fråga om expeditionen av de från riksdagen utgående skrivelser, vilka jämlikt
80 § andra stycket riksdagsordningen besörjas genom ett särskilt riksdagens
kansli, tillkommer det kanslideputerade att meddela erforderliga föreskrifter.
(KBaU 1966:1)

Tjänstemän

§ 30

Mom. 1. Hos kamrarna och de ständiga utskotten finnas ordinarie, extra
ordinarie och extra tjänster samt arvodestjänster enligt beslut av riksdagen.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor äger därutöver inrätta extra
ordinarie och extra tjänster samt arvodestjänster ävensom besluta om göromålsförordnande.
Därjämte äger varje kammare och utskott besluta om
anställning av bisysslekaraktär.

Mom. 2. Varje kammare och utskott tillsätter sin sekreterare. Övriga
tjänstemän utses, i samråd med sekreteraren, för varje kammare av talmännen
och vice talmännen samt de ledamöter, som kammaren därtill utser,
och för varje utskott av utskottet.

Förordnande på ordinarie tjänst skall gälla tills vidare, högst tre år, dock
att kamrarnas sekreterare förordnas årligen.

Förordnande utfärdas för sekreterare i kammare av talmannen och för
sekreterare i ständigt utskott av talmännen på riksdagens vägnar med kontrasignation
av utskottets ordförande. För övriga tjänstemän utfärdas anställningsbevis
av talmannen eller utskottsordföranden med kontrasignation
av sekreteraren.

Mom. 3. Sekreteraren är chef för kansliet. Han är i denna egenskap ansvarig
för kansligöromålens ordentliga och skyndsamma gång och för expeditionen
av fattade beslut.

Mom. 4. Om semester och annan ledighet för tjänsteman besluter för
varje kammare talmannen och för varje utskott ordföranden.

Mom. 5. Det åligger varje kammare och utskott att före vårsessionens slut
lämna talmanskonferensen meddelande om kansliets arbetsuppgifter under
sessionsuppehållet och om omfattningen och förläggningen av tjänstgöring,
som tjänsteman avses fullgöra eller under tiden efter senaste meddelande
fullgjort hos annat riksdagens organ eller verk.

Avser kammare eller utskott att under tid, då session ej pågår, anlita
annan tjänsteman än ordinarie eller att eljest anlita tjänsteman under längre
tid än som förutsatts vid tjänstens inrättande, skall underrättelse därom
jämte motivering lämnas riksdagens förvaltningskontor.

Mom. 6. Om besvär i vissa fall över beslut enligt denna paragraf föreskrivs
i tjänstemannastadgan för riksdagen och dess verk. (KBaU 1966: 1,
1966:2)

20

1967 Nr 4

Formulär nr 1

Formulär till valsedel vid val av riksdagens revisorer jämte suppleanter.

(Partib etecknlng)

Formulär nr 2

Formulär till valsedel vid val av fullmäktige i riksbanken eller riksgäldskontoret
jämte suppleanter.