RIKSDAGENS

FÖRFATTNINGSSAMLING

UTGIVEN AV RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

t C ''11-1 f-J

UTKOM DEN 24 JANUARI

1968-NR 1

Nr 1

Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning (Bankoreglementet)1

fastställt av riksdagen den 15 december 1966, med t. o. m. höstsessionen
1967 vidtagna ändringar2

1 §

Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 stadgas, skola
för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter lända
till efterrättelse.

AVD. I.

Om sedelutgivningen och bankrörelsen

2 §

1 mom. Å de sedlar, som riksbanken utgiver, anbringas genom tryck
namnteckningar av fullmäktig eller tjänsteman, två i förening.

2 mom. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt.

3 mom. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för
helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande
skäl och omständigheter.

3 §

Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg,
Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Nyköping, Umeå, Uppsala,
Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro, Östersund.

4 §

Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång till
pris, som av fullmäktige bestämmes.

5 §

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen om
rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart
mynt.

1 Här omtryckt. Senaste lydelse se RFS 1967:16.

2 BaU 1966:60; ändr. (7, 16, 29 och 33 §§) BaU 1967:41, (7, 19 och 25 §§) BaU 1967:61.

1 13 samt. 4 avd. Nr 1

o

1968 Nr 1

6 §

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges
medgivande beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande
rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje
kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas
lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom må bankinrättningar, även om de icke tillhöra huvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor.

7 §

1 mom. Från de medel, som anvisats till riksbankens avbetalningslånefond,
äger riksbanken driva utlåning antingen mot säkerhet av borgen såsom
för egen skuld eller pant av värdepapper eller mot statlig kreditgaranti eller
för beredande av bostadsanskaffningslån till anställningshavare hos riksdagen
och dess verk.

2 mom. Lån mot säkerhet av borgen eller pant av värdepapper utlämnas
med eller utan amorteringsskyldighet i enlighet med de grunder, som nedan
i detta mom. angivas.

Ränta erlägges var sjätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skola återbetalas
genom erläggande var sjätte månad av minst en sextondedel av det ursprungliga
lånebeloppet.

Å avbetalningslån må, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden
icke överskrider åtta år, medgivas frihet från amortering under högst fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Såsom låntagare må icke någon häfta i skuld för högre belopp än 25 000
kronor. (BaU 1967: 6IL)

3 mom. Lån med statlig kreditgaranti må utlämnas enligt vad därom särskilt
stadgas.

4 mom. Bostadsanskaffningslån må utlämnas till anställningshavare hos
riksdagen och dess verk under motsvarande förutsättningar som i 2 § kungörelsen
den 30 juni 1960 (nr 522) angående bostadsanskaffningslån med
statlig garanti till anställningshavare i statens tjänst m. in. angivits för
beviljande av i sagda kungörelse avsedda lån.

Bostadsanskaffningslån må ej utlämnas till högre belopp eller för längre
tid än som är medgivet för lån, vilka utlämnas med stöd av förutnämnda
kungörelse.

8 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser.

1 mom. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, dock att fullmäktig må erhålla lån och kredit
i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller
konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, dock att tjänsteman må erhålla dels vid huvudkontoret
avbetalningslån, varom i 7 § sägs, dels ock vid huvudkontoret
eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock

1 Ändringen har trätt i kraft den 16 december 1967.

1968 Nr 1

3

obligationer, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda
slag av obligationer.

2 mom. Styrelseledamot vid avdelningskontor äger att vid huvudkontoret
erhålla avbetalningslån, varom i 7 § sägs. I övrigt må lån eller kredit i checkräkning
beviljas sådan styrelseledamot endast mot pant, som prövas i och
för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan styrelseledamot än
direktör är acceptant, trassent eller endossent, må diskonteras i riksbanken
endast om växeln är grundad på verklig handelsaffär eller siste endossenten
är av Kungl. Maj :t oktrojerad bankinrättning eller fullmäktige lämnat
tillstånd till diskonteringen.

3 mom. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen av
fullmäktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller
mot säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot
vid avdelningskontor och tjänsteman, vilka på sätt här ovan i 1 och 2
mom. sägs må kunna beviljas avbetalningslån, äga dock teckna borgen för
dylika vid huvudkontoret utlämnade lån. Växel, å vilken fullmäktig eller
tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent, må ej diskonteras i riksbanken.

4 mom. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller ock suppleant
för fullmäktig ävensom direktionsledamot, som ej är fullmäktig. För
suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna paragraf,
såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse,
gäller vad om sådan person stadgas.

9 §

Fullmäktig i riksbanken, suppleant för fullmäktig, ledamot av styrelse
vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken må icke såsom kommissionär
taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av lån
eller annan kredit i riksbanken.

10 §

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall
den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

11 §

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar
äga fullmäktige att bestämma med avseende å såväl penningställningen som
utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige
att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva befrielse
från sådan avgift.

12 §

Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få
icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana av
dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens utfrågning.

tl 13 saml. 4 avd. Nr 1

4

1968 Nr 1

13 §

Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling,
som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma
förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift.

AVD. II.

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen

14 §

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige
meddela erforderliga bestämmelser.

AVD. III.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

A. Fullmäktige
15 §

1 mom. Fullmäktige utse inom sig riksbankschef samt inom eller utom
sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande
förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef).

Därjämte utse fullmäktige inom sig en deputerad för tid till dess nästa
fullmäktigeval försiggått. Är deputeraden under längre tid förhindrad att
tjänstgöra, äga fullmäktige utse annan fullmäktig att under tiden vara deputerad.

Instruktion för deputeraden utfärdas av fullmäktige.

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av Konungen
förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av stadgandena
i 70 § 5 mom. riksdagsordningen, av riksdagen utsedd suppleant, om
styrelsen eljest ej är beslutför.

Suppleant må inkallas även i andra fall än ovan i detta mom. avses, om
ärende av vikt förekommer.

3 mom. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är
förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna annan av riksdagen
vald fullmäktig eller bankdirektör att uppehålla befattningen såsom
riksbankschef. Till här avsedd vikarie för riksbankschefen utgår ersättning
med belopp, som f ullmäktige bestämma.

4 mom. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ lagen
för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall han genast
frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället inträda
såsom fullmäktig.

5 mom. Envar av fullmäktige äger uppbära ett årligt arvode av 15 000
kronor.

Därjämte utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 2 700
kronor för år och till deputeraden, efter fullmäktiges bestämmande, med
högst 14 400 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva sin befattning av annan anledning än
uppdrag i riksbankens ärenden och inkallas till följd därav suppleant, skall
fullmäktigen avstå det arvode, som belöper på ledigheten. Fullmäktiges ord -

1968 Nr 1

5

förande och deputeraden äga dock att med bibehållet arvode åtnjuta semester
eller annan ledighet under en tid av 45 dagar årligen. Är deputeraden av
sjukdom förhindrad tjänstgöra, må han efter fullmäktiges bestämmande
under en tid av högst ett år uppbära halva fullmäktigarvodet samt två tredjedelar
av arvodet som deputerad.

6 mom. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger
uppbära ett årligt arvode av 2 400 kronor.

Under tid, då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig, äger han i stället åtnjuta
arvode efter 15 000 kronor för år räknat.

7 inom. Fullmäktig äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktiguppdraget
eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten
eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, samt för återresa
åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag som i andra
stycket sägs, traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes resa, utlandsresereglementet,
därvid fullmäktig skall hänföras till rese- och traktamentsklass
A.

För bevistande av sammanträde i Stockholm med fullmäktige, direktionen
eller industristyrelsen eller för annan förrättning eller annat uppdrag därstädes
för riksbankens räkning skall traktamente icke utgå till deputeraden,
och under tid, då riksdagen håller session, icke heller till annan fullmäktig,
som är ledamot av riksdagen.

Vad i detta mom. sägs skall äga tillämpning jämväl å suppleant, vilken inkallats
för deltagande i sammanträde som ovan avses eller eljest fullgör
uppdrag för riksbanken.

16 §

1 mom. Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion att enligt fullmäktiges
bestämmande förbereda ärenden, som skola handläggas av fullmäktige, tillse
utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över göromålen inom banken,
verkställa köp och försäljning av utländska valutor, pröva utlåningsärenden
samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.

Direktionen skall bestå av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden,
en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig)
samt den bankdirektör, till vars verksamhetsområde det ärende hör,
som föreligger till bedömande, fullmäktige obetaget föreskriva, att vid behandlingen
av visst ärende eller viss grupp av ärenden även annan bankdirektör
skall deltaga.

Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
skola alternera såsom jourhavande fullmäktig enligt turordning,
som bestämmes av fullmäktige.

Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, skall
vara ordförande i direktionen. Direktionen är beslutför, när minst tre ledamöter,
bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, äro närvarande.
Vid lika röstetal gäller den mening, som biträdes av ordföranden.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till
fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna det yrkar.

2 mom. Fullmäktige äga uppdraga åt en styrelse (industristyrelsen), bestående
av en fullmäktig, ordförande, en bankdirektör samt en utom riksbanken
utsedd industrisakkunnig ledamot, att i enlighet med instruktion,
som av fullmäktige fastställes, i stället för direktionen handlägga ärenden,
som angå sedeltryckeriet och pappersbruket, samt utöva tillsyn över verk -

6

1968 Nr 1

samheten därstädes. För envar ledamot av industristyrelsen utse fullmäktige
en suppleant. Därvid skall iakttagas, att suppleanten för ordföranden
skall vara fullmäktig.

Ledamot av industristyrelsen äger påfordra, att ärende, som eljest må avgöras
av styrelsen, skall hänskjutas till fullmäktige.

Ärenden, som angå sedeltryckeriet och pappersbruket, skola inför fullmäktige
föredragas av industristyrelsens ordförande eller den han därtill
utser.

Till industristyrelsens ordförande utgår särskilt arvode av 4 800 kronor
för år. Har deputeraden utsetls till ordförande, skall i fråga om arvode under
ledighet gälla vad i 15 § 5 mom. sägs om det till honom som deputerad
utgående arvodet. (BalJ 1967: 41)

Annan styrelseledamot, vilken icke är tjänsteman i riksbanken, må av
fullmäktige tillerkännas arvode av högst 4 500 kronor för år. Till sådan
ledamot utgår därjämte vid resa i riksbankens ärende resekostnadsersättning
och traktamente enligt vad som gäller för bankdirektör.

Fullmäktige äga besluta angående ersättning till styrelsesuppleant, som ej
är tjänsteman i riksbanken.

3 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen
skola fullmäktige utse vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant
för fullmäktig samt en bankdirektör. Fullmäktige skola därjämte utse suppleanter
för nämnda ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordna
en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice
ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter äro närvarande. Vid
lika röstetal gäller den mening, som biträdes av ordföranden.

Fullmäktige hava att utfärda närmare bestämmelser för valutastyrelsens
verksamhet och må därvid föreskriva att ärenden av löpande eller expeditionell
natur eller eljest innebärande tillämpning av fastställda riktlinjer må
å styrelsens vägnar avgöras av ordföranden och bankdirektören i förening.

Har av fullmäktige utsedd ledamot eller suppleant, som deltagit i valutastyrelsens
beslut, enligt 6 a § tredje stycket valutalagen framställt yrkande
om att beslutet skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i
ärendet underrättas därom snarast möjligt och senast i samband med att
han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Ej må fullmäktig eller suppleant för fullmäktig deltaga i fullmäktiges
handläggning av ärende, varmed han i valutastyrelsen tagit befattning.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode
till ledamot med 3 000 kronor för år samt till suppleant med 60 kronor
för sammanträdesdag. Vid resa, som föranledes av uppdraget, äger ledamot
eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad
som gäller för bankdirektör.

17 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna
gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras
av allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola

1968 Nr 1

7

samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig i protokollet,
anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en eller
annan anledning varit hindrad alt övervara något fullmäktiges beslut, får ej
på sådan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som vidare
kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning,
vartill någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning ske och
skall i sådant fall äga rum, när yrkande härom framställes.

Vid fullmäktiges sammanträden böra vice riksbankschefen och övriga
direktionsledamöter närvara. I ärende, vari direktionsledamot är föredragande,
är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna
icke överensstämmer med fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut,
fattat vid fullmäktiges sammankomst.

2 mom. Fullmäktig, direktionsledamot eller ledamot av industristyrelsen
eller av valutastyrelsen, så ock tjänsteman, som har att meddela beslut å
riksbankens vägnar, äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan
honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga
om avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är
stadgat angående avtal skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång
eller annan talan mot honom eller tredje man.

3 mom. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av
fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid
verkställas per capita.

18 §

Fullmäktige åligger att låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens
kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri
och pappersbruk ävensom att låta utföra erforderliga besiktningar av
riksbankens fastigheter och inventarier.

Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång årligen
skall inspekteras av fullmäktig, direktionsledamot eller annan, som fullmäktige
därtill utse.

19 §

(Upphävd fr. o. in. den 16 december 1967. BaU 1967: 61)

20 §

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande
av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad,
må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras.

Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader
må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de därtill
erhållit medgivande av riksdagen.

21 §

1 mom. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala

1 :o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag;

2:o) vad som erfordras för överinseendet över brandväsendet inom riksbankens
byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning;

8

1968 Nr 1

3:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän.

2 mom. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom vid
utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att
efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets
förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens
medel, vilka fullmäktige finna lämpliga.

22 §

1 mom. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts
i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar tillgång
och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras skuld
så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare
om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något
av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan
skola alla frågor därom underställas bankoutskottet.

Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning
av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och
styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

2 mom. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda fordringar
skola föras inom linjen i räkenskaperna.

23 §

Det ankommer på fullmäktige att ombesörja beredskapsplanläggning på
bank- och betalningsväsendets område. Fullmäktige skola i erforderlig utsträckning
samråda med överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
samt hålla denna myndighet underrättad om beredskapsplanläggningen.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom bankens
tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper
må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt flyttas till annan såsom säker
ansedd ort.

24 §

1 mom. Då fråga om registrering av partibeteckning jämlikt lagen den 26
november 1920 (nr 796) om val till riksdagen skall avgöras av chefen för
inrikesdepartementet, skola tre av de av riksdagen valda fullmäktige vara
närvarande.

2 mom. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,
Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda fullmäktige
vara tillstädes.

3 mom. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare
utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansäm -

1968 Nr 1

9

betet insattes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i lians
ställe.

4 mom. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige
i riksbanken dessutom att för den framtida uppsikten och kontrollen över
Göta kanals vidmakthållande utse och välja dels en person att såsom ledamot
å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över
nämnda kanal, dels ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen
av kanalens räkenskaper. Val av ledamot i direktionen skall företagas
varje år och val av ombud i revisionerna före desammas början; dock må
förut härtill utsedda personer kunna återväljas.

B. Avdelningskontorens styrelser

25 §

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå, förutom av direktören
vid kontoret, av minst tre och högst fyra ledamöter.

Ordförande ävensom övriga styrelseledamöter jämte suppleanter för dem,
i den mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år
i sänder, fullmäktige obetaget att, när de därtill finna anledning, entlediga
styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Till ordförande eller vice ordförande må direktören vid kontoret icke utses.

2 mom. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäles förhållandet skyndsamt
hos direktionen; och äger styrelsen, intill dess beslut i anledning därav
meddelats, förordna om göromålens uppehållande.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära
dels årsarvode och dels särskilt arvode för dag, då han deltar i sammanträde
med styrelsen, enligt följande grunder, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande årsarvode
med 1 800 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 60 kronor;
annan styrelseledamot årsarvode med 1 500 kronor samt ersättning per
sammanträdesdag med 50 kronor;

vid övriga kontor: styrelsens ordförande årsarvode med 1 500 kronor och
ersättning per sammanträdesdag med 50 kronor; annan styrelseledamot
årsarvode med 1 200 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 40
kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör som ordförande, äger uppbära för ordförande
angiven dagersättning.

Suppleant, som inkallas att närvara vid sammanträde, äger uppbära ersättning
med 75 kronor per sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes förrättning, vari styrelseledamot eller suppleant
deltar. (BaU 1967: 611)

4 mom. Styrelseledamot eller suppleant äger att för resa, som han för
fullgörande av sitt uppdrag eller eljest för riksbankens räkning företager
från hemorten, åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet, därvid han skall hänföras till
rese- och traktamentsklass B. (BaU 1967: 611)

26 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så
ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång det fordrar, dock minst en

1 Ändringen har trätt i kraft räknat fr. o. m. den 1 januari 1967.

10

i 968 Nr 1

gång i veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter äro tillstädes.

Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga
meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande. Låneansökan må ej anses bifallen,
såvida ej minst tre ledamöter äro om beslutet ense.

2 mom. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga om avtal
mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat
äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot
styrelseledamot eller tredje man.

27 §

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank och
i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhaves av direktören. Det åligger denne
att hava inseende över den vid kontoret anställda personalen, att ordna
göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt
att föredraga låne- och andra ärenden, allt i överensstämmelse med av fullmäktige
eller direktionen meddelade föreskrifter.

C. Tjänstemännen

28 §

1 mom. Fullmäktige äga att fördela förefintliga ordinarie tjänster mellan
kontoren på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finna
lämpligt.

2 mom. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättning därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse
tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna om
tillsättande av sådan tjänst.

29 §

1 mom. Ordinarie tjänst i riksbanken må innehavas endast av den som
är svensk medborgare.

2 mom. I den mån så prövas erforderligt äga fullmäktige uppställa särskilda
kompetensvillkor för erhållande av viss tjänst i riksbanken. (BaU
1967:41)

30 §

Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige; tjänster med lönegradsbeteckningen
Bp eller Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.

31 §

Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige eller, efter fullmäktiges
bemyndigande, av direktionen. Andra icke-ordinarie tjänstemän anställas
av direktionen.

32 §

Göromålen vid riksbankens kontor samt vid sedeltryckeriet och pappersbruket
skola handläggas i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda

1968 Nr 1

11

tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar samt med iakttagande
av de föreskrifter i övrigt, som meddelats av fullmäktige, direktionen
eller beträffande sedeltryckeriet och pappersbruket av industristyrelsen.

33 §

Över beslut av fullmäktige, vilka grunda sig på statstjänstemannalagen
eller bestämmelse som meddelats med stöd av lagen eller grunda sig på
stadgandena i 28 och 29 §§ i detta reglemente eller innefatta vägran att utlämna
allmän handling, må besvär anföras hos bankoutskottet.

Besvärstiden beräknas beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning,
som tillkännagives genom anslag, från den dag då beslutet anslogs.

Besvären skola ingivas till fullmäktige, som ha att, jämte utlåtande däröver,
så snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet. (BaU 1967:
41)

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1967.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680040