UTGIVEN AV RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTORUTKOM DEN 31 DECEMBER

rfs 1970:5 - höst

- höst

RIKSDAGENS

FÖRFATTNINGSSAMLING

UTGIVEN AV RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
UTKOM DEN 31 DECEMBER

1970 NR 5

Nr 5

Reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning (Bankoreglementet)

fastställt av riksdagen den 15 december 19701

Om sedelutgivningen och bankrörelsen

1 §

1 mom. På de sedlar, som riksbanken utger, anbringas genom tryck
namnteckningar av fullmäktig eller tjänsteman, två i förening.

2 mom. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor
inlösa sina sedlar efter den grund som Konung och riksdag fastställt.

3 mom. Fullmäktige får medge inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar
samt ersättning för helt förstörda sedlar.

2 §

Riksbanken skall ha avdelningskontor i Göteborg och Malmö samt Falun,
Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad,
Kristianstad, Linköping, Luleå, Nyköping, Skövde, Umeå, Uppsala, Visby,
Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund.

3 §

Svenskt mynt, präglat efter myntordningar som är äldre än lagen om rikets
mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart
mynt.

4 §

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning får ej utan fullmäktiges
medgivande beviljas annan än den som är mantalsskriven eller driver stadigvarande
rörelse inom det lånedistrikt som fullmäktige bestämt för varje
kontor.

Utan hinder av distriktsindelningen får dock mot realsäkerhet beviljas lån
utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning.

Dessutom får bankinrättningar anlita huvudkontoret i samtliga lånegrenar,
även om de icke tillhör dess distrikt.

1 BaU 1970: 86, rskr. 480.

13 samt. 4 avd. Nr 5

20

1970 nr 5

5 §

1 mom. Från riksbankens avbetalningslånefond får riksbanken utlämna
lån antingen mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld eller pant av
värdepapper eller mot statlig kreditgaranti eller såsom bostadsanskaffningslån
till anställningshavare hos riksdagen och dess verk.

2 mom. Lån mot säkerhet av borgen eller pant av värdepapper utlämnas
med eller utan amorteringsskyldighet enligt följande grunder.

Ränta erläggs var sj ätte månad.

Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skall återbetalas
genom att minst en sextondedel av det ursprungliga lånebeloppet erläggs var
sjätte månad.

På avbetalningslån får, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden
icke överskrider åtta år, medges frihet från amortering under högst
fyra år.

Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år.

Låntagare får icke häfta i skuld för högre belopp än 25 000 kronor.

3 mom. Lån med statlig kreditgaranti får utlämnas enligt vad därom särskilt
stadgas.

4 mom. Bostadsanskaffningslån får utlämnas till anställningshavare hos
riksdagen och dess verk under förutsättningar och på villkor motsvarande
dem som i 2 § kungörelsen den 30 juni 1960 (nr 522) angående bostadsanskaffningslån
med statlig garanti till anställningshavare i statens tjänst
m. m. anges för beviljande av däri avsedda lån.

6 §

För utlåningsrörelsen i dess helhet gäller följande särskilda bestämmelser.

Diskontering, lån eller kredit i checkräkning får ej beviljas:

a) fullmäktig i riksbanken, utom såvitt gäller lån och kredit i checkräkning
mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller Konungariket
Sveriges stadshypotekskassas obligationer;

b) tjänsteman i riksbanken, utom såvitt gäller dels vid huvudkontoret
avbetalningslån enligt 7 §, dels vid huvudkontoret eller det avdelningskontor,
där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av obligationer
som utfärdats av staten, allmänna hypoteksbanken, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa eller kommun eller som av fullmäktige i belåningshänseende
likställs med sådana obligationer.

Till styrelseledamot vid avdelningskontor får vid huvudkontoret utlämnas
avbetalningslån enligt 7 §. I övrigt får lån eller kredit i checkräkning
beviljas sådan styrelseledamot endast mot pant som prövas i och för sig
innebära fullgod säkerhet. Växel, på vilken annan styrelseledamot än direktör
är acceptant, trassent eller endossent, får diskonteras i riksbanken endast
om växeln är grundad på verklig handelsaffär eller siste endossenten är
av Kungl. Maj :t oktroj erad bankinrättning eller fullmäktige lämnat tillstånd
till diskonteringen.

Lån eller kredit i checkräkning får ej beviljas med borgen av fullmäktig,
styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot säkerhet
av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot vid avdelningskontor
och tjänsteman får dock teckna borgen för avbetalningslån
som utlämnas vid huvudkontoret. Växel, på vilken fullmäktig eller tjänsteman
är acceptant, trassent eller endossent, får ej diskonteras i riksbanken.

1970 nr 5

21

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även suppleant för
fullmäktig samt direktionsledamot som ej är fullmäktig. För suppleant för
styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas om styrelseledamot.

Angående bolag eller förening, vari person som omtalas i denna paragraf
äger ett väsentligt ekonomiskt intresse såsom delägare eller medlem, gäller
vad som stadgas om sådan person.

7 §

Fullmäktig i riksbanken, suppleant för fullmäktig, ledamot av styrelse
vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken får icke såsom kommissionär
taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av
lån eller annan kredit i riksbanken.

8 §

Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall
den erbjudna säkerheten noga prövas.

Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung.

9 §

Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar
fastställs av fullmäktige med beaktande av såväl penningställningen som utlåningstiden
och de säkerheter som erbjuds. Fullmäktige äger också bestämma
avgiften för kredit i checkräkning och medge befrielse från sådan
avgift.

10 §

Avgiften för den förvaring av värdepapper och av gods under försegling
som omtalas i 24 § lagen för Sveriges riksbank bestäms av fullmäktige.
Befrielse från sådan avgift får medges.

Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen
11 §

Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äger fullmäktige
meddela erforderliga bestämmelser.

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

Fullmäktige m. m.

12 §

1 mom. Fullmäktige utser inom sig riksbankschef samt inom eller utom
sig en suppleant som med fullmäktigs rätt och ansvar träder i hans ställe
vid förfall (vice riksbankschef).

Därjämte utser fullmäktige inom sig en deputerad för tiden intill nästa
fullmäktigeval. Är deputeraden under längre tid förhindrad att tjänstgöra,
får fullmäktige utse annan fullmäktig att under tiden vara deputerad.

Instruktion för deputeraden fastställs av fullmäktige.

2 mom. Vid förfall för fullmäktiges ordförande inkallas den av Konungen
förordnade suppleanten.

Vid förfall för annan fullmäktig inkallas, med iakttagande av 70 § 5 mom.

1113 samt. 4 avd. Nr 5

22

1970 nr 5

riksdagsordningen, av riksdagen utsedd suppleant, om fullmäktige eljest ej
är beslutföra.

Suppleant får inkallas även i annat fall, om ärende av vikt förekommer.

3 mom. Om vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är förhindrad
att träda i hans ställe, får fullmäktige förordna annan av riksdagen
vald fullmäktig eller bankdirektör att uppehålla befattningen såsom riksbankschef.
Till sådan vikarie utgår ersättning med belopp som fullmäktige
bestämmer.

4- mom. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ lagen
för Sveriges riksbank icke får utöva sin befattning, skall han genast frånträda
den och suppleant inkallas att inträda i hans ställe.

5 mom. Varje fullmäktig äger uppbära ett årligt arvode av 15 000 kronor.

Därjämte utgår särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 2 700

kronor för år och till deputeraden efter fullmäktiges bestämmande med
högst 14 400 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva sin befattning av annan anledning än
uppdrag för riksbankens räkning och inkallas till följd därav suppleant,
skall fullmäktigen avstå det arvode som belöper på ledigheten. Fullmäktiges
ordförande och deputeraden får dock med bibehållet arvode åtnjuta semester
eller annan ledighet under en tid av 45 dagar årligen. Är deputeraden
av sjukdom förhindrad att tjänstgöra, får han efter fullmäktiges bestämmande
under en tid av högst ett år uppbära halva fullmäktigarvodet och två
tredjedelar av arvodet som deputerad.

6 mom. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger
uppbära ett årligt arvode av 2 400 kronor.

Under tid då suppleant tjänstgör såsom fullmäktig äger han i stället åtnjuta
arvode efter samma grunder som fullmäktig.

7 mom. Fullmäktig äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktiguppdraget
eller eljest för riksbankens räkning företager från hemorten
eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, åtnjuta
resekostnadsersättning och, med det undantag som i andra stycket sägs,
traktamente samt ersättning i övrigt enligt bestämmelserna i allmänna resereglemente!
eller, när fråga är om utrikes resa, utlandsresereglementet. Fullmäktig
hänförs därvid till reseklass A.

För bevistande av sammanträde eller annan förrättning i Stockholm för
riksbankens räkning utgår traktamente icke till deputeraden och under tid,
då riksdagen håller session, icke heller till annan fullmäktig eller suppleant
som är ledamot av riksdagen.

13 §

1 mom. Riksbankens direktion skall enligt fullmäktiges bestämmande förbereda
ärenden som skall handläggas av fullmäktige, tillse att fullmäktiges
beslut verkställs, utöva tillsyn över göromålen inom banken, besluta om köp
och försäljning av utländska valutor, pröva utlåningsärenden samt handha
den löpande förvaltningen i övrigt.

Direktionen består av riksbankschefen, vice riksbankschefen, deputeraden,
en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande fullmäktig)
samt den bankdirektör till vars verksamhetsområde föreliggande ärende
hör. Fullmäktige får föreskriva att även annan bankdirektör skall deltaga
vid behandlingen av visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Turordning för alternerande tjänstgöring som jourhavande fullmäktig
fastställs av fullmäktige.

1970 nr 5

23

Riksbankschefen, eller vid förfall för honom vice riksbankschefen, är ordförande
i direktionen. Direktionen är beslutför, när minst tre ledamöter,
bland dem deputeraden eller jourhavande fullmäktigen, är närvarande. Vid
lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till
fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna yrkar det.

2 mom. Till ledamöter i den i 6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen
skall fullmäktige utse vice riksbankschefen, en fullmäktig eller suppleant
för fullmäktig och en bankdirektör. Fullmäktige skall därjämte utse suppleanter
för dessa ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar
en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande. Vid
lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Fullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser för valutastyrelsens
verksamhet. Därvid får föreskrivas att ärenden som är av löpande eller expeditionell
natur eller eljest innebär tillämpning av fastställda riktlinjer får
avgöras på styrelsens vägnar av ordföranden och bankdirektören i förening.

Har av fullmäktige utsedd ledamot eller suppleant, som deltagit i valutastyrelsens
beslut, enligt 6 a § tredje stycket valutalagen framställt yrkande
om att beslutet skall underställas fullmäktiges prövning, skall sökanden i
ärendet underrättas därom snarast möjligt och senast i samband med att
han erhåller meddelande om innehållet i styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäktiges
handläggning av ärende varmed han tagit befattning i valutastyrelsen.

Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman i riksbanken, utgår arvode
till ledamot med 3 000 kronor för år och till suppleant med 60 kronor
för sammanträdesdag. Vid resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot
eller suppleant åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt vad
som gäller för bankdirektör.

14 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder fullmäktige
en gång varannan vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna
gång fordrar det. Därvid skall minst fem fullmäktige vara tillstädes;
ärenden som bör handläggas skyndsamt får dock avgöras av fyra fullmäktige,
därest tre av dem är ense om beslutet.

Framställs under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skall alla
närvarande fullmäktige avge sina röster till protokollet. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden biträder. Fullmäktig, som varit hindrad
att övervara något fullmäktiges beslut, får ej på denna grund undandraga
sig att deltaga i de överläggningar som beslutet kan föranleda. Sluten omröstning
får ske endast vid val till befattning, vartill någon bland fullmäktige
kan utses, och skall äga rum i sådant fall när yrkande därom framställs.

Vid fullmäktiges sammanträden bör vice riksbankschefen och övriga direktionsledamöter
närvara. I ärende, vari direktionsledamot är föredragande,
är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna
icke överensstämmer med fullmäktiges beslut.

Expeditioner i fullmäktiges namn får utgå endast till följd av beslut som
fattats vid sammankomst med fullmäktige.

24

1970 nr 5

2 mom. Fullmäktig, direktionsledamot eller tjänsteman som har att meddela
beslut på riksbankens vägnar får ej deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller får han deltaga i behandling
av fråga om avtal mellan riksbanken och tredje man, om han i
frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot riksbankens.
Vad sålunda är stadgat angående avtal skall äga motsvarande tillämpning
beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

3 mom. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontor gemensamma
sammanträden skall, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av
fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes. Omröstning skall därvid verkställas
per capita.

15 §

I skrivelse som fullmäktige avger till riksdagen skall anges närvarande
ledamöter samt skiljaktiga meningar.

16 §

Fullmäktige skall varje år före utgången av januari till riksdagen överlämna
förslag om disposition av riksbankens vinstmedel.

17 §

Fullmäktige åligger att låta verkställa erforderliga undersökningar av
riksbankens kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri
och pappersbruk ävensom att låta utföra erforderliga besiktningar
av riksbankens fastigheter och inventarier.

Varje avdelningskontor skall minst en gång årligen inspekteras av fullmäktig,
direktionsledamot eller annan som fullmäktige utser därtill.

18 §

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan som har förvärvats
till täckande av fordran, får icke avyttras utan riksdagens medgivande.

Fråga om nybyggnad eller större reparation på bankens för rörelsen avsedda
byggnader skall underställas riksdagen.

19 §

1 mom. Efter noggrann prövning av omständigheterna i varje särskilt fall
får fullmäktige bevilja de riksbankens gäldenär er, vilka försatts i konkurs
eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar tillgång
och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift på deras skuld eller
biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare om betalning
av gäld.

Fullmäktige får bevilja riksbankens gäldenär er anstånd med betalning av
skuld till riksbanken och får också uppdraga åt direktionen och styrelserna
vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd.

2 mom. Fullmäktige får bestämma, att såsom osäkra ansedda fordringar
skall föras inom linjen i räkenskaperna.

20 §

Det ankommer på fullmäktige att ombesörja beredskapsplanläggning på
bank- och betalningsväsendets område. Fullmäktige skall i erforderlig utsträckning
samråda med överstyrelsen för ekonomiskt försvar samt hålla
denna myndighet underrättad om beredskapsplanläggningen.

1970 nr 5

25

21 §

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor skall fullmäktige i riksbanken
för uppsikt och kontroll över Göta kanals vidmakthållande utse
dels en person att såsom ledamot på riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen över kanalen, dels ett ombud att på de båda
verkens vägnar deltaga i revisionen av kanalens räkenskaper. Val av ledamot
i direktionen skall företagas varje år och val av ombud i revisionen före
dess början.

Avdelningskontorens styrelser
22 §

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå av direktören vid kontoret
och ytterligare tre eller fyra ledamöter.

Ordförande och övriga styrelseledamöter samt suppleanter för dem, i den
mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre år. Fullmäktige
får entlediga styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Direktören vid kontoret får icke utses till ordförande eller vice ordförande.

2 mom. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäls förhållandet skyndsamt
hos direktionen. I avvaktan på beslut av direktionen förordnar styrelsen
om hur göromålen skall uppehållas.

3 mom. Styrelseledamot, som ej är direktör vid kontoret, äger uppbära
dels årsarvode och dels särskilt arvode för dag, då han deltar i sammanträde
med styrelsen, enligt följande grunder, nämligen

vid kontoren i Göteborg och Malmö: styrelsens ordförande årsarvode med
1 800 kronor samt ersättning per sammanträdesdag med 60 kronor; annan
styrelseledamot årsarvode med 1 500 kronor samt ersättning per sammanträdesdag
med 50 kronor;

vid övriga kontor: styrelsens ordförande årsarvode med 1 500 kronor och
ersättning per sammanträdesdag med 50 kronor; annan styrelseledamot
årsarvode med 1 200 kronor och ersättning per sammanträdesdag med 40
kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör som ordförande, äger uppbära för ordförande
angiven dagersättning.

Suppleant, som inkallas att närvara vid sammanträde, äger uppbära ersättning
med 75 kronor per sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes förrättning, vari styrelseledamot eller suppleant
deltar.

4 mom. Styrelseledamot eller suppleant äger att för resa, som han för
fullgörande av sitt uppdrag eller eljest för riksbankens räkning företager
från hemorten, åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt bestämmelserna
i allmänna resereglemente!. Han hänförs därvid till reseklass
A.

23 §

1 mom. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så
ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång fordrar det, dock minst en
gång i veckan. Styrelsen är beslutför, när minst tre ledamöter är tillstädes.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Vid lika röstetal gäller den mening

26

1970 nr 5

ordföranden biträder. För bifall till låneansökan fordras att minst tre ledamöter
är ense om beslutet.

2 mom. Styrelseledamot får ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och riksbanken. Han får ej heller deltaga i fråga om avtal
mellan riksbanken och tredje man, om han i frågan äger ett väsentligt
intresse som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat
skall äga motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan
mot honom eller tredje man.

24 §

Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter.

Den löpande förvaltningen handhas av direktören. Det åligger denne att
enligt meddelade föreskrifter ha inseende över den vid kontoret anställda personalen,
att ordna göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig
kontroll samt att föredraga låne- och andra ärenden.

Tjänstemännen

25 §

1 mom. Fullmäktige får fördela förefintliga ordinarie tjänster mellan
kontoren på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finner

lämpligt.

2 mom. Prövar fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbaras, far fullmäktige
låta anstå med tillsättning därav.

26 §

1 mom. Ordinarie tjänst i riksbanken får innehas endast av svensk medborgare.

2 mom. I den mån så prövas erforderligt får fullmäktige uppställa särskilda
kompetensvillkor för erhållande av viss tjänst i riksbanken.

27 §

Ordinarie tjänster tillsätts av fullmäktige, tjänster med lönegradsbeteckningen
Bp eller Cp genom förordnande för högst tre år i sänder.

28 §

Extra ordinarie tjänstemän antages av fullmäktige eller, efter fullmäktiges
bemyndigande, av direktionen. Andra icke-ordinarie tjänstemän anställs
av direktionen.

29 §

Göromålen vid riksbankens kontor skall handläggas i överensstämmelse
med av fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar
samt med iakttagande av de föreskrifter i övrigt, som meddelats
av fullmäktige eller direktionen.

30 §

Om besvär över vissa beslut inom riksbanken föreskrivs i besvärsstadgan
för riksdagen och dess verk.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1971, då bankoreglementet
den 15 december 1966 (senaste lydelse RFS 1968: 1) upphör att gälla.

1970 nr 5

27

Övergångsbestämmelser

1. Intill tidpunkt som fullmäktige bestämmer har riksbanken avdelningskontor
i Mariestad i stället för i Skövde.

2. Intill tidpunkt som fullmäktige bestämmer gäller vad i bankoreglementet
den 15 december 1966 (16 § 2 mom.) är stadgat om industristyrelsen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700010