Miksdagtns skrivelse Nr 39

Riksdagsskrivelse 1918:39 - urtima

- urtima

4

Miksdagtns skrivelse Nr 39.

Nr 39.

Godkänd av första kammaren den 18 december 1918.
Godkänd av andra kammaren den 19 december 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition angående nedsättning av försäljningspriset
för bränslekommissionens ved, dels ock två
i anledning därav väckta motioner.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 11.)

Till Konungen.

I eu den 15 november 1918 till riksdagen avlåten proposition (nr 31)
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att medgiva, att bränslekommissionens vedlager må försäljas
till de nedsatta pris, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga med
hänsyn till såväl de ändrade förhållandena å bränslemarknaden som
önskvärdheten av ett lättande utav dvrtidens tryck, särskilt i fråga om
de mindre bemedlade.

Till grund för den prisnedsättning å bränslekommissionens ved,
som Eders Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medgiva, anföras i
propositionen tvenne skilda skäl: å ena sidan det förändrade läget å
bränslemarknaden, som förutsättes kunna försvåra en realisation av
bränslekommissionens vedlager till nu gällande priser; å andra sidan
©n önskan att genom prisnedsättning lätta dyrtidens tryck särskilt ifråga
om de mindre bemedlade. Då emellertid eu prisnedsättning skulle komma

Riksdagens skrivelse Nr 39. 5

att medföra förlust å bränslekommissionens rörelse, och därigenom bränslekommissionens
av riksdagen förskjutna rörelsekapital ej helt skulle kunna
av bränslekommissionen återbetalas, har Eders Kungl. Maj:t ansett eu
sådan pri snedsättning ej kunna vidtagas utan riksdagens medgivande.

När riksdagen vid olika tillfällen beviljat bränslekommissionen
krediter för dess verksamhet, har, såsom också i propositionen framhållas,
förutsättningen varit deu, att det försträckta kapitalet efter avveckling
av bränslekommissionens verksamhet skulle till statsverket återbetalas7
och att bränslekommissionens rörelse alltså ej skulle medföra någon
förlust för statsverket.

J själva verket har denna förutsättning ej kunnat upprätthållas.
Frågan huruvida det försträckta kapitalet oavkortat skall kunna återbetalas
av bränslekommissionen är icke beroende på, huruvida riksdagen
nu bifaller propositionen eller ej: alldeles oavsett riksdagens åtgärd är
läget redan nu sådant, att bränslekommissionens rörelse ej kan tänkas
avvecklad utan en mycket betydande förlust.

Eu av orsakerna härtill ligger i Eders Kungl. Maj:ts förordning deri
13 juli 1 *.> 17 och brev den 7 september 1917 samt den 20 juni 191.*
angående försäljning till visst lågt pris av vissa kvantiteter ved till
hushållsändamål.

På grund av nämnda förordning och förstnämnda brev försålde*''
under bränsleåret 1917 1918 s. k. kortved till eu kvantitet, av 1.8 miljoner
kubikmeter, medförande eu förlust av cirka 10 miljoner kronor. Bränslekommissionens
avsikt att täcka, denna förlust genom att belasta den till
industriella ändamål försålda veden med en tilläggsavgift av kronor
1.65 pr kubikmeter och genom en licensavgift av kronor 4 per kubikmeter
ved, som av industrien själv anskaffats, en utväg, vars laglighet
och lämplighet på goda grunder ifrågasatts hav endast delvis kunnat
förverkligas: endast eu ringa del av förlusten har härigenom kompenserats,
medan eu annan del blivit täckt genom andra avgifter, som av
bränslekommissionen pålagts handeln med bränsle i riket.

Eu mycket större förlust kommer att drabba bränslekommissionen
genom försäljning av den kortved för bränsleåret 19181919, varom
Eders Kungl. Majrts brev av den 20 juni 1918 förordnar. Bränslekommissionen
beräknar försäljningen av denna kortved komma att uppgå till omkr. 8
miljoner kubikmeter, medförande en förlust av cirka 2ö miljoner kronor.
Hela denna summa kan praktiskt -taget betraktas som nettoförlust.

Redan genom dessa av Eders Kungl. Maj :t vidtagna åtgärder i syfte
att lätta dyrtidens tryck drabbas alltså bränslekommissionens rörelse av eu
förlust, som ej på annat sätt kan gottgörns och varigenom omöjlig -

B Riksdagens skrivelse Nr 39.

göres för bränslekommissionen att oavkortat återbetala sitt rörelsekapital
på sätt riksdagen förutsatt vid detta kapitals försträckande.

Detta omöjliggöres emellertid även nr andra orsaker. Sedan
bränslekommissionen år 1917 fastställt de bränslepriser, som sedermera
varit gällande, ha de av kriget framkallade förhållandena medfört en
stark stegring av fraktkostnaderna. Vid prissättningen av annan ved
än kortved bär visserligen bestämts att priset skulle jämkas i enlighet
med fraktkostnadernas växlingar. Det har emellertid visat sig omöjligt
att helt och hållet uttaga de stegrade fraktkostnaderna genom högre
pris. På denna grund torde redan nu försäljningen även av annan ved
iin körtved i flera fall medföra förlust. Den fortsatta stegringen av
kostnader även på andra områden, såsom arbetslöner och körslor, torde
ytterligare komma att verka i samma riktning.

De höjda fraktkostnaderna ha även bidragit att skärpa eu särskild
svårighet, som ytterst härleder sig från det av bränslekommissionen
tillämpade systemet vid avverkningarna. Dessa ha till stor del bedrivits
på trakter, särskilt inom Norrland och Dalarne, där redan med
normala fraktpriser ett fullt tillgodogörande av den avverkade veden
tvivelsutan skulle stött på störa svårigheter, och där bortforslingen med
nu gällande fraktsatser, i den mån den överhuvud kan verkställas,
skulle bli synnerligen förlustbringande. Det minskade försäljningsvärdet
å dessa partier innebär en betydande förlust för bränslekommissionens
verksamhet.

Vilka förluster bränslekommissionen redan lidit eller kan komma
att lida vid realisering av annan bränslekommissionens egendom än bränsle,
därom saknar riksdagen möjlighet att yttra sig. Ett bedömande i detalj
av bränslekommissionens ställning har försvårats därav, att något bokslut
för bränsleåret 19171918 ännu icke föreligger.

Riksdagen bär med det anförda velat framhålla, att redan nu, oberoende
av en eventuellt lägre prissättning å bränslekommissionens åteiV
stående vedlager, bränslekommissionens rörelse medfört eu förlust, varigenom
eu betydande del av det av riksdagen försträckta rörelsekapitalet
måste anses ha gått förlorad.

Redan vissa av de förhållanden, som här anförts, omöjliggöra ett
fasthållande vid de av bränslekommissionen nu fastställda priserna och
kräva en sänkning av dessa. De omnämda vedpartierna inom Norrland
och Dalarne, enligt uppgift uppgående till några miljoner kubikmeter, som
på grund av sitt läge ej kunna transporteras och avyttras på bränslemarknaden,
måste givetvis realiseras till andra ändamål. Att detta i
många fall ej kan ske annat än till nedsatt pris, torde vara uppenbart.

Riksdagens skrivelse Nr 39. 7

Ett längre dröjsmål med realiserandet studie i fråga om vissa partier,
särskilt av okluven och obarkad ved, säkerligen komma att medföra eu
försämring av vedens kvalitet med tv åtföljande ytterligare förlust.

Men även med frånseende av dessa visserligen betydande men
dock speciella fall kan eu friare prissättning av bränslekommissionens
ved med rätt till sänkning av priserna vara av tidsomständigheterna
påkallad. 1 den mån den återgång mot normala förhållanden på bränslemarknaden,
som betingas av världskrigets avslutande, medför ökad tillgång
på stenkol och sänkta stenkolspriser, torde bränslekommissionens
nuvarande priser på ved ej kunna upprätthållas annat än genom en
för landet skadlig tvångsprissättning. Under sådana förhållanden måste
bränslekommissionen givas rätt att försälja sin ved till priser, som motsvara
marknadsläget och som möjliggöra eu realisation med minsta
förlust.

1 vad mån dessa redan lidna eller blivande förluster kunna läggas
bränslekommissionen till last eller äro att hänföra till orsaker, varöver
bränslekommissionen ej kunnat råda, därom har riksdagen ej velat uttala
sig. Dock vill riksdagen erinra därom, att i den mån det av bränslekommissionen
och riksvärderingsnämnden fastställda rotpriset varit för
högt, såsom senast överrevisorerna framhållit, har den därpå grundade
ökade vedkostnaden hittills i huvudsak drabbat den vedköpande allmänheten,
men att denna ökade kostnad i och med en prissänkning kommer
att drabba statsverket som eu direkt förlust.

Av det anförda torde framgå, att riksdagen finner det av omständigheterna
påkallat att medgiva, att bränslekommissionens vedlager må,
där så erfordras, försäljas till nedsatt pris. Riksdagen förutsätter dock,
att, med beaktande av de direktiv, som givits bränslekommissionen vid
dess tillsättande, avvecklingen kommer att bedrivas på etc fullt affärsmässigt
sätt.

O

1 propositionen hemställes om riksdagens medgivande att vid
bränslekommissionens framtida prissättning å ved hänsyn även måtte
få tagas till önskvärdheten av ett lättande av dyrtidens tryck särskilt
i fråga om de mindre bemedlade.

Riksdagen får i detta avseende hänvisa till de åtgärder, som redan
av Eders Ivungl. Maj:t vidtagits, senast genom kungl. brevet av den 20 juni
1918 angående tillhandahållande av billig hushållsved. Beträffande de
ytterligare åtgärder, som i propositionen antydas, får riksdagen hänvisa
till bränslekommissionens skrivelse till chefen för finansdepartementet
av den 21 november 1918. För den händelse en utvidgad utdelning av
ved till nedsatt pris skall äga rum, förordar bränslekommissionen, att

8

Riksdagens skrivelse Nr 39.

len genom Eders Kungl. Maj:ts brev av den 20 juni 1918 medgivna
rätten till vedkort fördubblas, med undantag dock beträffande personer med
minst 5,000, resp. 7,000, kronors inkomst. Bränslekommissionen beräknar,
att på grund av denna utsträckta rätt l1/* å 2 miljoner kubikmeter skulle
komma att uttagas, vållande bränslekommissionen en ytterligare förlust
av 12 å 16 miljoner kronor. Då den kvantitet, som beräknas bli uttagen
å vedkort enligt nu gällande förordning, uppgår till cirka 3 miljoner
kubikmeter och rättigheten, enligt detta bränslekommissionens
förslag, skulle i det närmaste fördubblas, synes bränslekommissionens
beräkning av den sannolika förlusten vara snarare låg än hög.

Riksdagen kan icke finna, att en utsträckt vedutdelning av denna
art till nedsatt pris och medförande en så betydande statsutgift är tillräckligt
motiverad eller av förhållandena påkallad, desto mer som den
rätt till sänkning av bränslekommissionens vedpriser, som riksdagen
anser sig böra medgiva, vid sin tillämpning torde komma att medföra
en allmän lättnad å bränslemarknaden.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har alltså icke kunnat
av riksdagen i oförändrat skick godkännas, utan får riksdagen härmed
tillkännagiva för Eders Kungl. Maj:t, att riksdagen medgiver, att bränslekommissionens
vedlager må försäljas till pris, som av Eders Kungl.
Maj:t prövas lämpliga med hänsyn till en affärsmässig avveckling av
bränslekommissionens verksamhet.

Stockholm den 19 december 1918.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS- BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1S18.