Riksdagens Skrifvelse N:o 51

Riksdagsskrivelse 1892:51

1

Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

se, ljum*

rurrvt* o*nr;

5 ,öiiiI;sr2V''!-:;i! HtC

pii it;

illTSilJäliY(J *> tils

u!» inuti vijHtfn"? i^ibbfi idunno t

t

>!):''(7 -tliti ,it!

*.: i-.!

.o;ii.

N:o Öl.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1892
Andra Kammaren den 14

; i i,r 1/

; U, tf»* ! »7 *_.i . ''M#}* " ? ; * 1

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående upplåtelse af kronomark till Gellivare
kommun i Norrbottens län.

(Statsutskottets utlåtande n:o 34.)

Till Konungen.

I en den 29 januari innevarande år aflåten proposition har Eders
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva att ett inom Gellivare socken
och Norrbottens län beläget å en handlingarne i ärendet bilagd kopia
af eu utaf C. A. Sjöberg åren 18781879 upprättad karta öfver Gellivare
kyrkoplats närmare utmärkt jordområde om tillhopa 131 hektar
52 ar 99 qvadratmeter, med undantag af plats till jägmästare-och kronojägarebostad,
hvartill borde afsättas lika stor areal, som vid afvittringen
blifvit för ändamålet förutsatt, eller 74 ar 0,5 qvadratmeter samt 4 hektar
73 ar 77 qvadratmeter, som borde bibehållas i kronans ego för jernvägens
behof samt för post- och telegrafstation med mera, måtte mot
utgörande af den ränta, som belöpte på det af afvittringsstyresmannen
föreslagna skattetal mantal, för alltid öfverlåtas åt Gellivare kommun,
med rätt för kommunen dels att å området upplåta mark åt enskilde
till bebyggande mot de vilkor, kommunen kunde finna skäligt bestämma,
dock med iakttagande dervid, att de, till hvilka mark för nämnda ändaDih.
till Riksd. Prof. 1852. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Käft. (N:o 5101.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

mål af kommunen upplätes, skulle vara skyldige att ställa sig till
efterrättelse den plan för områdets bebyggande, som vore eller kunde
varda faststäld, samt att egare af redan å platsen befintliga byggnader
skulle hafva företrädesrätt att för dem erhålla nödigt tomtutrymme utan
högre afgift till kommunen, än som i förhållande till hela arealen belöpte
på den andel de deraf bekomme; dels ock att, tills vidare och intill dess
annorlunda kunde varda af Eders Kongl. Maj:t bestämdt disponera för
tomterna inflytande försäljningsmedel och tomtören.

Riksdagen har bifallit denna Eders Kongl. Maj:ts framställning.

Stockholm den 14 maj 1892.

Med undersåtlig vördnad.