Riksdagens Skrifvelse N:o 8

Riksdagsskrivelse 1892:8 - urtima

Riksdagens Skrifvelse N:o 8.

1

N:o 8.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 nov. 1892.

'' Andra Kammaren 27 *

. . . ''.i! i ii ,j /. hmiAs

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts
proposition med förslag till förordning angående ändrad
lydelse af § 58 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet.

(Särskilda utskottets utlåtande n:o 8.)

Till Konungen.

Eders Kongl. Maj:t har i en till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 9) af den 14 nästlidne oktober, med åberopande af hvad ett propositionen
bilagdt statsrådsprotokoll öfver civilärenden innehölle, föreslagit
Riksdagen att, derest Riksdagen godkände Eders Kongl. Maj:ts
proposition af samma dag om ändring i förordningen den 3 juni 1892
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst, jemväl antaga
följande

»Förslag

till förordning angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att § 58 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, sådan samma § lyder enligt kongl.
kungörelsen den 15 september 1863 och förordningen den 8 mars 1889,
skall erhålla följande ändrade lydelse:

Bih. till Urtima Riksd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 8.

§ 58-

i

De i nästföregående § omförmälda bidrag skola, såsom kommunalutskylder,
utgöras i förhållande till särskilda, de skattskyldige efter
nedanstående grunder påförda fyrktal.

Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar den bevillning
enligt Art. II i bevillningsstadgan, som jemlikt senast faststälda taxeringslängder
till staten erlägges, sålunda, att för hvarje beskattningsföremål
påföres en fyrk för bevillning till belopp af 1 till och med 10
öre; två fyrkar för bevillning utöfver 10 till och med 20 öre; tre fyrkar
för bevillning utöfver 20 till och med 30 öre o. s. v.

För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges,
påföres fyrktal efter det belopp, som, derest bevillning för densamma
enligt Art. II i bevillningsstadgan utgå skulle, på grund af taxeringsvärdet
mot sådan bevillning svarar; hvaremot inkomst af arrende för
sådan fastighet ej skall i fyrktal sättas.

I fråga oro löntagare, som tillika innehar boställe, skall bevillningen
för inkomst från bostället, hvilket enligt ofvan stadgade grunder
särskild! till fyrktal sättas bör, icke vid fyrksättningen för den
öfriga lönen i beräkning tagas.

Inom de delar af Stora Kopparbergs län, der kommunalutskylder
hittills blifvit efter andel i soldatrote debiterade och uppburne, gäller
hvad derom särskild! stadgas.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från och med år 1893.»

Då det förslag om jordbruksfastighetsbevillningens förhöjning till
6 öre för hvarje fulla 100 kronor af taxeringsvärdet, som Eders Kongl.
Maj:t i propositionen n:o 4 framstält, af Riksdagen, enligt hvad inhemtas
af dess skrifvelse n:o af denna dag, bifallits, har Riksdagen ansett
den af Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna förändringen i förordningen
om kommunalstyrelse på landet- med nödvändighet erfordras, för att
den inbördes proportion, hvari jordbruksfastighet och annan fastighet
för närvarande deltaga i den kommunala beskattningen, må kunna bibehållas;
och har Riksdagen alltså jemväl bifallit nu ifrågavarande proposition
n;o 9.

Stockholm den 27 november 1892.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckman, 1892; ; fj.i \ bl1

Rättelse

i Riksdagens skrifvelse n:o 8.

Sid. 2 rad. 9 nedifrån står: dess skrifvelse n:o af denna dag,

läs: dess skrifvelse n:o 7 af denna dag,

Bih. Ull Urtima Riksd. Prot. 1892. 10 Sami. 1 Afd.