Riksdagens skrivelse Nr 428

Riksdagsskrivelse 1934:428

Riksdagens skrivelse Nr 428.

1

Nr 428.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1934.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag till statliga beredskapsarbeten
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 166 och memorial nr 173.)

Till KONUNGEN.

I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935
har Kungl. Majit (punkterna 35 samt 10 och 11 av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 3» fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag) föreslagit riksdagen under

punkten 3

att, i avbidan på den proposition, som kunde varda riksdagen förelagd, till
statliga beredskapsarbeten för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor;

under punkten 4

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till bidrag till kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1934/1935
beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;

under punkten 5

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till främjande av bostadsbyggande för budgetåret 1934/1935 beräkna ett
reservationsanslag av 10,000,000 kronor;

under punkten 10

att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, till lån till kommunala beredskapsarbeten
för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 428429.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr h28.

samt under punkten 11

att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, till lån till främjande av
enskild företagsamhet för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.

I en till riksdagen den 9 mars 1934 avlåten proposition, nr 234, har Kungl.
Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen

I. för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning under rubrik
»Fonden för förlag till statsverket» anvisa reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av

dels, till statliga beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

dels, till bidrag till kommunala beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

dels, till främjande av bostadsbyggande, 10,000,000 kronor;

dels, till lån till kommunala beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

dels ock, till lån till främjande av enskild företagsamhet, 5,000,000 kronor;

II. godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för användningen av ifrågavarande anslag ävensom av det för innevarande budgetår
anvisade reservationsanslaget till subventioner till främjande av enskild
företagsamhet.

Riksdagen behandlar i det följande samtliga ifrågavarande förslag punktvis.

l:o) Statliga beredskapsarbeten. Kungl. Majit har i propositionen nr 234
föreslagit riksdagen, såvitt nu är i fråga, ej mindre för budgetåret 1934/1935
bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket»
till statliga beredskapsarbeten anvisa ett reservationsanslag, att utgå av
lånemedel, av 5,000,000 kronor, än även godkänna de av departementschefen
förordade ändringarna i grunderna för användningen av ifrågavarande
anslag.

I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat två motioner, 1: 354 och
11:598, i vilka sammanstämmande hemställts, att riksdagen i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 234 angående anslag till statliga beredskapsarbeten
m. m. ville för bestridande av i motionerna föreslagna bidrag och arbetsföretagskostnader,
i den utsträckning och med den fördelning Kungl. Maj :t må
pröva och bestämma, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av fyra miljoner kronor att utgå av tillfälliga lånemedel, som förräntas och
amorteras av inflytande royalty från LKAB:s gruvdrift i Norrbottens län.
De i motionerna föreslagna åtgärderna avse i huvudsak följande:

1) För samtliga malmtrafikanter å malmbanan SvartönRiksgränsen befrielse
från eller restitution av de räntegarantitillägg, som belöpa å de malmkvantiteter,
som nedfraktats till Luleå, i den mån desamma motsvara ökning
av malmlagren där vid 1934, resp. 1935 års slut i förhållande till vid 1933 års
slut befintliga malmlager därstädes;

2) medgivande i övrigt för de mindre gruvföretagen vid Tuolluvaara och
Koskullskulle angående tillämpning av samma beräkningsgrunder och betalningsvillkor,
som medgivits LKAB för under femårsperioden 19321936 utgående
garantitillägg för å ovannämnda malmbana fraktad malm;

Riksdagens skrivelse Nr b%8.

3

3) försök dels vid brytning av A-malm i Kiirunavaara eller Luossavaara
med avskiljande av en fosforren malmkvalitet med högst 10 ä 15 tusendels
procent fosfor, dels ock vid anrikningsverket i Malmberget med framställning
av fosforren järnmalmsslig ävensom ur avfallet samt ur malmmull av apatitslig
samt den utvunna malmens och sligens övertagande av staten för tillhandahållande
i första hand åt svenska förädlingsverk;

4) anslag för stödjande av företag, åsyftande_ att nyttiggöra utvunnen
apatit, ävensom i allmänhet en utvidgad, nuvarande import ersättande produktion
av konstgödselmedel av inhemska ravaror, såsom, förutom av apatiten,
de stora svavelkistillgångarna i norra Västerbotten, av luftens kväve med tillhjälp
av våra stora vattenkraftstillgångar m. m.;

5) anordnande i mån av behov av särskilda upplagsplatser å Svartön enligt
beräknade tre alternativ (kostnaderna resp. 230,000, 65,000 och 130,000 kr.);

6) återupptagande av arbete å sänkschakt, avloppstunnel och dammbyggnad
vid Harsprånget samt eventuellt å en avloppstunnel vid Porjus å lägre
nivå.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett lämpligt att jämväl
för nästkommande budgetår som ett led i åtgärderna mot arbetslösheten upptages
ett anslag till statliga beredskapsarbeten. Erinras ma att ifrågavarande
anslag tillkommit efter upprepade framställningar av riksdagen, bland vilka
särskilt märkes en begäran av 1912 års riksdag örn utredning rörande möjligheterna
till en utvidgad statlig företagarverksamhet under tider med större arbetslöshet.

Det nu äskade anslagsbeloppet har riksdagen emellertid ansett böra begränsas
till 3 miljoner kronor eller alltså samma belopp, som av 1931, 1932 och
1933 års riksdagar beviljades.

Riksdagen har ej velat motsätta sig att bidrag från detta anslag, liksom
ock från de båda anslagen till kommunala beredskapsarbeten, må utgå jämväl
till föreningar, andra sammanslutningar och stiftelser, dock endast i enstaka
undantagsfall och då starka skäl föreligga för dylikt bidrags beviljande. Riksdagen
har då särskilt haft i åtanke sammanslutningar med sådan allmängagnande
verksamhet, att de eljest skulle kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd.

Vad angår motionerna I: 354 och II: 598 har riksdagen velat framhålla, att
syftet med motionerna, nämligen att minska verkningarna av arbetslösheten
vid de norrländska malmfälten, redan beaktats genom riksdagens bifall till
två framlagda propositioner angående avtal med de båda malmbolagen samt
angående anslag till gråbergsbrytning vid malmfälten. Utan att nu kunna
taga ståndpunkt till de motionsvis framställda förslagen förutsätter riksdagen,
att deras lämplighet i övrigt som arbetslöshetslindrande åtgärder m. m. kan
komma under vederbörligt övervägande genom Kungl. Maj:ts försorg.

I skrivelse nr 24 har riksdagen anmält, att riksdagen medgivit, att vattenfallsstyrelsen
finge, utöver tidigare till upprensning av norra inloppet till
Fårösund anvisade anslag, förskottsvis till nämnda arbetens slutförande disponera
ett belopp av högst 140,000 kronor med skyldighet för styrelsen att hos
Kungl. Majit anmäla nämnda förskott till ersättande från anslag, som riksdagen
för ändamålet kunde komma att ställa till förfogande. Riksdagen har nu

4

Riksdagens skrivelse Nr b28.

medgivit, att täckning för det belopp, som i anledning av berörda beslut må
komma att användas, beredes av anslaget till statliga beredskapsarbeten.

1 sin skrivelse nr 181 har riksdagen anmält sitt beslut örn beredande av
ytterligare kompensation till Vaxholms stad i anledning av 1925 års försvarsbeslut.
Såsom kompensationsobjekt skulle ifrågakomma bland annat anläggandet
på statens bekostnad av en för motor- och segelbåtar avsedd hamn vid
Askudden i Vaxholm, för vilken kostnaden beräknats icke överstiga 190,000
kronor. Ifrågavarande hamnanläggning skulle utföras såsom statligt beredskapsarbete
under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ledning. Jämväl i fråga
örn detta företag har riksdagen medgivit, att efter närmare prövning av
Kungl. Maj :t kostnaderna för detsamma må bestridas av anslaget till statliga
beredskapsarbeten.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, dels för budgetåret 1934/1935
till ''statliga beredskapsarbeten anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor,
dels ock godkänt de av departementschefen förordade ändringarna i
grunderna för användningen av ifrågavarande anslag.

2 .o) Kommunala beredskapsarbeten. Kungl. Maj :t har i propositionen nr
234 föreslagit riksdagen, såvitt nu är i fråga, dels för budgetåret 1934/1935
bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket»
anvisa reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

1) till bidrag till kommunala beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

2) till lån till kommunala beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för användningen av ifrågavarande anslag.

Även till kommunala beredskapsarbeten har riksdagen ansett fortsatta medel
böra beviljas och riksdagen har för detta ändamål ansett sig böra anvisa anslag
av dels 3 miljoner kronor till bidrag för dylika arbeten utan återbetalningsskyldighet,
dels 4 miljoner kronor för lån till arbeten av ifrågavarande slag.

Vid fördelningen av dessa anslag bör alltjämt hänsyn tagas till såväl angelägenheten
och nyttan för kommunerna att få arbetena utförda som ock företagens
betydelse ur sysselsättnings- och arbetslöshetssynpunkt.

Vad departementschefen i övrigt anfört med avseende å villkoren för dessa
anslag föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alitsa anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts
förevarande förslag,

dels för budgetåret 1934/1935 anvisat

1) till bidrag till kommunala beredskapsarbeten ett reservationsanslag av

3.000. 000 kronor;

2) till lån till kommunala beredskapsarbeten ett reservationsanslag av

4.000. 000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna
för användningen av ifrågavarande anslag?

Riksdagens skrivelse Nr Jf28.

5

3:o) Främjande av bostadsbyggande. Kungl. Majit har i propositionen nr
234 föreslagit riksdagen, dels att för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för
kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket» till främjande
av bostadsbyggande anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel, dels ock att godkänna de av departementschefen förordade
ändringarna i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag.

Till en början får riksdagen erinra, att riksdagen å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1933/1934 till främjande av bostadsbyggande anvisat
ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor, avsett för bostadsförbättringsverksamheten
på landsbygden. För nämnda verksamhet hava alltså hittills ställts
till förfogande sammanlagt 18,000,000 kronor. För lån till bostadsbyggnadsföretag
i städer och stadsliknande samhällen hava anvisats 5,000,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra jämväl för nästa budgetår anvisa anslag
till främjande av bostadsbyggande. Riksdagen har emellertid ansett anslagsbeloppet
böra begränsas till 8,000,000 kronor. Anslaget bör helt tagas i anspråk
för fortsatt bedrivande av landsbygdsverksamheten. Kungl. Majits förslag,
att viss del av anslaget skulle kunna disponeras till lämnande av tertiärkredit
i städer och stadsliknande samhällen, har riksdagen alltså icke funnit
sig kunna bifalla. Riksdagen har emellertid ansett sig böra vidtaga den ändringen,
att såsom säkerhet för statslån må kunna godtagas jämväl inteckning
i tomträtt, som upplåtits på betryggande villkor. Hinder bör alltså i förekommande
fall ej möta att godtaga dylik säkerhet även för lån, beviljade av det
för innevarande budgetår anvisade anslaget.

I sin skrivelse till Kungl. Majit den 23 maj 1934, nr 263, vari riksdagen
bland annat anmälde anvisandet av förstärkningsanslag för löpande budgetår
till bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, framhöll riksdagen, att
det vore synnerligen angeläget ej mindre att genom ifrågavarande statshjälp i
första hand sådana bostäder förbättrades, där förbättringsbehovet vore som
störst, än även att de förbättringsarbeten, som utfördes, ur hygieniska och
ekonomiska synpunkter vore ändamålsenliga. En maktpåliggande uppgift påvilade
med hänsyn härtill egnahemsnämnderna, vilka också nedlagt ett betydande
arbete vid de utredningar i anledning av inkomna ansökningar, som
nämnderna enligt gällande bestämmelser hade att företaga. Svårigheterna att
erhålla en likformig behandling av ifrågavarande ärenden syntes emellertid
icke hava kunnat övervinnas. På grund härav framhöll riksdagen nödvändigheten
av, att egnahemsnämnderna med biträde, där så krävdes, av sakkunniga
personer - före det slutliga beslut meddelades, i erforderlig mån till
förnyad prövning upptoge sådana ansökningar, som ansåges vara av beskaffenhet
att kunna bifallas.

Motsvarande spörsmål har berörts i föreliggande proposition. Under framhållande
av att den hittills bedrivna verksamheten med förbättringsbidrag och
nybyggnadslån företedde betydande differenser för de olika länens och kommunernas
vidkommande har, såsom framgår av statsrådsprotokollet, bostads -

6

Riksdagens skrivelse Nr Jt28.

utredningen för landsbygden ifrågasatt, om icke i vissa fall särskilda åtgärder
borde vidtagas för att söka på upplysningens och handledningens väg åstadkomma
mera enhetlighet i verksamhetens bedrivande på skilda orter. Departementschefen
har framhållit, att de åtgärder, som i sådant syfte lämpligen
borde vidtagas, syntes böra ankomma på egnahemsstyrelsen. Riksdagen
understryker betydelsen av att dylika åtgärder vidtagas.

I sin nyssnämnda skrivelse uttalade riksdagen vidare, att landsbygdens befolkningsgrupper
borde på ett sins emellan så långt möjligt rättvist sätt tillgodonjuta
ifrågavarande statshjälp. Såsom framgår av statsrådsprotokollet
hava ansökningar örn bidrag och lån för förbättring av lönebostäder endast
gjorts i relativt ringa omfattning. Av 33,435 lägenheter, vilka egnahemsnämnderna
vid preliminär granskning av ansökningarna ansett böra ifrågakomma
till erhållande av bidrag och lån, utgöra ej fler än 837 eller alltså endast
omkring 2.5 procent lönebostäder. Genom att, på sätt i statsrådsprotokollet
blivit ifrågasatt, föreskriva, att visst belopp företrädesvis bör användas
till lönebostäder, framhäves angelägenheten av att lönebostädernas brister bliva
avhjälpta, varjämte den omedelbara konkurrensen örn tillgängliga medel
mellan sökande av bidrag och lån till lönebostäder, å ena, samt övriga sökande,
å andra sidan, i viss mån häves. På grund av vad sålunda anförts har
riksdagen bifallit Kungl. Maj :ts förslag i denna del.

Riksdagen har jämväl bifallit förslaget, att högst 500,000 kronor av anslaget
skulle, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, få utgå inom municipalsamhällen.
Jämlikt hittills gällande bestämmelser kunna förbättringsbidrag och
nybyggnadslån icke beviljas för bostadsbyggnadsföretag inom sådant samhälle.
Emellertid torde fall förekomma, där övervägande skäl tala för att
municipalsamhälle i förevarande hänseende jämställes med den egentliga landsbygden.
Såsom i statsrådsprotokollet blivit förutsatt, bör det ankomma på
Kungl. Majit att efter prövning i varje särskilt fall bestämma, huruvida förbättringsbidrag
och nybyggnadslån må utgå inom municipalsamhälle.

I statsrådsprotokollet har vidare berörts frågan, örn särskilda åtgärder borde
vidtagas för att bereda de i ekonomiskt hänseende sämst ställda ökade möjligheter
att med tillhjälp av förbättringsbidrag upprusta sina bostäder. Bostadsutredningen
för landsbygden har i sådant hänseende ifrågasatt, att man skulle
söka intressera vederbörande kommuner för att genom kommunala bidrag öka
möjligheterna för lägenhetsägare o. d., som saknade all förmåga att bidraga
med eget arbete eller penningar, att erhålla förbättringsbidrag. Detta av departementschefen
tillstyrkta förslag har icke givit riksdagen anledning till
erinran.

Såsom i statsrådsprotokollet föreslagits bör tidpunkten, då byggnadsföretagen
skola vara fullbordade, bestämmas till utgången av år 1935.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i
anledning av Kungl. Majits förevarande förslag, till främjande av bostadsbyggande
för budgetåret 1934/1935 anvisat ett reservationsanslag av 8,000,000
kronor, att utgå enligt av riksdagen här ovan angivna grunder.

Riksdagens skrivelse Nr -428.

7

4:o) Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet. Kungl.

Majit har i propositionen nr 234 föreslagit riksdagen att

I. för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning under rubrik
»Fonden för förlag till statsverket» anvisa, bland annat, till lån till främjande
av enskild företagsamhet ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

5.000. 000 kronor.

II. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag ävensom av
det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till subventioner till
främjande av enskild företagsamhet.

Riksdagen bar ansett sig böra jämväl för nästkommande budgetår anvisa
anslag för att möjliggöra lån till främjande av enskild företagsamhet. En förutsättning
härför är emellertid, att de av särskilda utskottet vid 1933 års riksdag
angivna direktiven för användning av det för innevarande budgetår anvisade
anslaget noga följas. Den sorgfälliga prövning av olika på varje fråga
inverkande omständigheter, som 1933 års riksdag förutsatte, är ofrånkomlig,
örn påtagliga olägenheter skola kunna undvikas. I detta sammanhang
anser sig riksdagen böra framhålla önskvärdheten av att här förevarande gren
av den statliga hjälpverksamheten snart må kunna avvecklas.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet framhållit, att den arbetseffekt,
som erhålles genom här förevarande anslag, säkerligen skulle ytterligare
ökas, örn möjlighet öppnades för Kungl. Majit att understödja utvidgningar
eller startande av företag. Den sålunda föreslagna jämkningen av gällande
direktiv anser sig riksdagen böra medgiva. Givetvis är, såsom jämväl i statsrådsprotokollet
antytts, stor försiktighet av nöden vid utdelande av dylika lån.
Det belopp, som må tagas i anspråk för låneunderstöd av nu angiven art, torde
emellertid, icke minst med hänsyn till vad nyss anförts, böra begränsas till
högst 500,000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att anslaget till låneunderstöd för nästkommande
budgetår skulle upptagas med ett belopp av 5,000,000 kronor eller hälften
av vad som för innevarande budgetår stått till förfogande. Riksdagen
har emellertid ansett sig böra vidtaga en nedsättning av anslaget till 3,000,000
kronor. Av detta belopp skulle, såsom nyss anförts, högst 500,000 kronor
få tagas i anspråk för lån för understödjande av utvidgning eller startande
av företag.

Riksdagen har bifallit förslaget, att reservationer å det för budgetåret 1933/
1934 anvisade reservationsanslaget till subventioner till främjande av enskild
företagsamhet under i statsrådsprotokollet angiven förutsättning må tagas i
anspråk för låneunderstöd, varigenom en förstärkning av de för sistnämnda
ändamål till buds stående medlen synes kunna erhållas.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till lån till främjande av enskild
företagsamhet för budgetåret 1934/1935 anvisat ett reservationsanslag av

3.000. 000 kronor;

8

Riksdagens skrivelse Nr Jf28.

II. godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändringarna
i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag ävensom av
det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till subventioner
till främjande av enskild företagsamhet, dock med iakttagande av vad riksdagen
i ärendet anfört.

Beträffande sättet för täckande av de utav riksdagen nu beviljade anslagen
anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.

Stockholm den 19 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.