Riksdagens skrivelse Nr 474

Riksdagsskrivelse 1918:474

Antal sidor
12
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

Riksdagens skrivelse Nr 474.

1

Nr 474.

Godkänd av första kammaren den 21 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 21 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna
för kapitalökning för år 1919 i vad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtanden och memorial nr 31 A, 50, 67, 85, 111,
113 och 127.)

Till Konungen.

Med anledning av de framställningar, som gjorts rörande utgifterna
för kapitalökning för år 1919, får riksdagen för Eders Kungl.
Maj:t anmäla följande beslut.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,
avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,
punkten 1, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande
av bostadslägenheter åt jägmästare i vissa revir i Norrland i huvudsaklig
överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den 21 september
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 175 höft. (Nr 474.) 1

2 Riksdagens skrivelse Nr 474.

1917 såsom kapitalökning för år 1919 för statens domäners fond anvisa
ett reservationsanslag av 102,000 kronor.

* På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 78 anmält har riksdagen
till anordnande av bostadslägenheter åt jägmästare i vissa revir i Norrland
i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den
21 september 1917 såsom kapitalökning för år 1919 för statens domäners
fond anvisat ett reservationsanslag av 102,000 kronor.

Statens utl&ningsfonder.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att till kapitalökning
för odlingslånefonden för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

1 detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:

»Vid 1917 års riksdag medgavs, att ett belopp av 1,000,000 kronor
finge från och med år 1918 tillsvidare årligen såsom lån disponeras från
odlingslånefonden.

Under de senaste åren har riksdagen årligen såsom anslag till
kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar
beräknats vara erforderligt för att fylla ett totalbelopp av
omkring 1,000,000 kronor. Av 1917 års riksdag har sålunda anvisats
ett anslag å 400,000 kronor.

Det bör anmärkas, att utbetalningarna från odlingslånefonden för
viirje särskilt år icke äro beroende av det för året av Kungl. Maj:t anvisade
beloppet av nya odlingslån. Utbetalningarna av de beviljade lånen
ske nämligen successivt, dels med ett mindre belopp vid arbetets början
och dels därefter i mån av utfört arbete. De utbetalningar, som ske
under ett visst år, hänföra sig därför i regel till anvisningsbeslut, som
kunna hava meddelats många år tidigare. Beträffande denna fond är
det alltså egentligen endast av betydelse att tillse, att fonden har sådan
kapitaltillgång, att den kan möta de utbetalningar, som kunna motses
för året på grund av de lån, som inom det medgivna maximibeloppet
blivit av Kungl. Maj:t beviljade.

Vid 1917 års utgång hade odlingslånefonden icke någon kontant
behållning. Under år 1918 inflyta kapitalinbetalningar, som enligt i fjol
lämnad uppgift kunna beräknas till 530,000 kronor. Med tillägg av

1918 års kapitalökningsanslag å 400,000 kronor kan årets disponibla
tillgång inalles beräknas till 930,000 kronor, vilket belopp bör antagas

3

Riksdagens skrivelse Nr 474.

kommu att åtgå under året. För år 1919 finnas då att tillgå endast
inflytande amorteringar, beräknade till omkring 500,000 kronor. Ett
kapitalökningsanslag å 500,000 kronor synes mig på grund härav erforderligt.
»

Då riksdagen icke har något att erinra mot ifrågavarande framställning,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till kapitalökning för odlingslånefonden
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

3:o) I punkt 3 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition angående anslag till kapitalökning för år 1919 till
fonden för torvindustriens befrämjande, som Eders Kungl. Maj:t kunde
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 30 april
1918 avlåten proposition nr 404 föreslagit riksdagen bland annat:

dels godkänna följande ändringar i villkoren för lån från fonden
för torvindustriens befrämjande, att från och med den dag, Kungl. Maj:t
finner gott bestämma, tillämpas å lån, som därefter beviljas, nämligen:

att lån må av Kungl. Maj:t beviljas till belopp, motsvarande
hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av
beräknad anläggningskostnad för nytt företag, jämte kostnad för mossbottnens
iordningställande för kulturändamål, dock att undantagsvis
beträffande nytt företag lån må, när särskilda omständigheter prövas
böra därtill föranleda, beviljas intill två tredjedelar av samma kostnader;
samt

att lån icke må för samma företag beviljas till större belopp än

300,000 kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för torvströfabrik,

dels ock till kapitalökning för ifrågavarande fond anvisa såsom
reservationsanslag för år 1919 1,000,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 470, anmält har riksdagen dels

godkänt följande ändringar i villkoren för lån från fonden för
torvindustriens befrämjande, att från och med den dag, Kungl. Maj:t
finner gott bestämma, tillämpas å lån, som därefter beviljas, nämligen:

att lån må av Kungl. Maj:t beviljas till belopp, motsvarande hälften

4

Riksdagens skrivelse Nr 474.

av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av beräknad
anläggningskostnad för nytt företag, jämte kostnad för mossbottnens
iordningställande för kulturändamål, dock att undantagsvis beträffande
nytt företag lån må, när särskilda omständigheter prövas böra därtill
föranleda, beviljas intill två tredjedelar av samma kostnader; samt

att lån icke må för samma företag beviljas till större belopp än

300,000 kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för torvströfabrik
;

dels ock till kapitalökning för ifrågavarande fond anvisat såsom
reservationsanslag för år 1919 1,000,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 4 av förenämnda avdelning
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels medgiva, att för år
1919 ett belopp av 7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från egnahemslånefonden, dels ock såsom kapitalökning för samma
fond för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,400,000 kronor.

Riksdagen har

dels medgivit, att för år 1919 ett belopp av 7,500,000 kronor må
av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 6,400,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

5:o) I punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels godkänna sådan ändring
i gällande bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande,
att låneunderstöd, som utlämnas av hushållningssällskap eller landsting,
må utgöra högst femtontusen kronor, dels medgiva, att från och med
år 1919 tillsvidare ett belopp av 1,100,000 kronor må av Kungl. Maj:t
årligen disponeras såsom lån från ifrågavarande fond, dels ock till
kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande
framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt sådan ändring i gällande bestämmelser rörande fonden
för fiskerinäringens befrämjande, att låneunderstöd, som utlämnas av
hushållningssällskap eller landsting, må utgöra högst femtontusen kronor;

dels medgivit, att från och med år 1919 tillsvidare ett belopp

5

Riksdagens skrivelse Nr 474.

av 1,100,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån
från ifrågavarande fond;

dels ock till kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

6:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Magt vidare föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition angående anslag till kapitalökning till täckdikningslånefonden
för år 1919, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål beräkna ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t tillkännagivit, att anslag till
kapitalökning för år 1919 till täckdikningslånefonden icke komme att av
Kungl. Maj:t äskas, i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare
behövde beräknas å 1919 års stat.

Om vad sålunda förekommit har riksdagen härigenom velat erinra.

7:o) I punkt 7 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att från och
med år 1919 tillsvidare ett belopp av 200,000 kronor må av Kungl.
Maj:t årligen disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden, dels
ock till kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 130,000 kronor.

Vid 1914 års senare riksdag beslöts inrättandet av en fond, benämnd
allmänna nyodlingsfonden. Till kapitalökning åt denna fond
anvisades för-år 1915 100,000 kronor, vilket belopp även anvisades för
år 1916. För år 1917 anvisades 60,000 kronor och för år 1918 30,000
kronor. Under de sista åren har riksdagen medgivit, att 100,000 kronor
finge för påföljande år disponeras såsom lån från fonden.

Beträffande villkoren för lån från fonden gäller kungörelsen den
24 september 1914. Häri stadgas i punkt 5, att låneunderstöd, som av
hushållningssällskap eller landsting meddelas, må utgöra högst 500
kronor och under inga förhållanden uppgå till mer än hälften av den
uppskattade odlingskostnaden.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Vid 1917 års utgång hade fonden eu kontant behållning av

90,000 kronor, vartill komma 1918 års kapitalökningsanslag, 30,000
kronor, och inflytande amoteringar, beräknade till 23,000 kronor. Tillgången
å fonden för innevarande år blir härigenom 143,000 kronor,

6

Riksdagens skrivelse Nr 474.

varav 43,000 kronor kunna antagas återstå till år 1919. Då de amorteringar,
som beräknas inflyta under sistnämnda år, anslås till 25,000
kronor, blir tillgången för år 1919 68,000 kronor.

Användningen av denna fond har hittills icke varit så stor, som man
vid dess inrättande trodde sig kunna antaga. Såsom skäl härtill torde
emellertid kunna anföras, att fondens tillvaro och villkoren för lån från
densamma måhända icke äro tillräckligt kända. I förhållande till storleken
av den del av landet, för vilken fonden är avsedd, nämligen hela
landet söder om Dalarna och Norrland, synes mig emellertid det årliga
utlåningsbeloppet, 100,000 kronor, vara väl ringa. Då det är angeläget
att få sådan jord, som är tjänlig därtill, uppodlad, och detta torde kunna
befordras genom rikligare tillgång till lån från denna fond, synes det
mig önskvärt, att högsta årsutlåningen från fonden tillsvidare höjes till

200,000 kronor. Jag vill erinra, att årsutlåningen från norrländska nyodlingsfonden
är högst 300,000 kronor.

Då såsom ovan nämnts fondens nuvarande medel synas kunna för
år 1919 bereda en tillgång å nära 70,000 kronor, bör eu kapitalökning
av 130,000 kronor för samma år ske för att möjliggöra en utlåning av

200,000 kronor.»

I detta sammanhang har riksdagen till behandling föreliaft en
inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i villkoren för lån ur allmänna nyodlingsfonden, att högsta
lånebeloppet, från nuvarande 500 kronor, måtte höjas till 2,000 kronor.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser en höjning av
den högsta årsutlåningen från 100,000 kronor till 200,000 och begäres
med hänsyn härtill ett anslag av 130,000 kronor såsom kapitalökning
för fonden i fråga för år 1919. Detta förslag föranleder ingen erinran
från riksdagens sida.

Vad angår den väckta motionen så föreslås däri, att lånemaximum
från fonden med hänsyn särskilt till de för närvarande höga arbetskostnader
höjes från 500 till 2,000 kronor, varigenom ifrågavarande lånemaximum
skulle bliva detsamma, som är bestämt rörande täckdikningslånefonden.

Enligt, vad departementschefen anfört, har användningen av ifrågavarande
fond hittills icke varit så stor, som man vid dess inrättande
trodde sig kunna antaga, och har departementschefen uttalat, att såsom
skäl härtill kunde anföras, att fondens tillvaro och villkoren för lån från
densamma icke voro tillräckligt kända. Under framhållande av angelägenheten
att få sådan jord som är tjänlig därtill uppodlad, och då detta
torde kunna befordras genom rikligare tillgång till lån från denna fond,
har departementschefen förordat en höjning på sätt ovan nämnts av

7

• Riksdagens skrivelse Nr 474.

den högsta årsutlåningen. För vinnande av det åsyftade målet tordo
emellertid detta enligt riksdagens uppfattning knappast vara tillräckligt.
Det synes med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke på sätt i motionen
ifrågasatts en förändring bör ske i gällande villkor för låns erhållande
från fonden i fråga. Den jämförelsevis ringa efterfrågan på lån från
denna fond torde nämligen även hava sin grund i det möjligen alltför lågt
tillmätta maximibelopp, till vilket lån kan erhållas. I saknad av varje som
helst utredning i nu ifrågavarande avseende är det likväl för riksdagen
helt naturligt omöjligt att bilda sig ett klart omdöme om detta spörsmål.
Motionen har endast åberopat gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden.
Riksdagen anser det så mycket mindre lämpligt
att redan nu direkt ifrågasätta någon förändring rörande villkoren för
lån från allmänna nyodlingsfonden, som genom beslut av innevarande
års riksdag frågan, huru kolonisationen å bondejord i Norrland genom
bl. a. ändrade villkor och bestämmelser för utgående av lån från norrländska
nyodlingsfonden må kunna kraftigare än hittills bedrivas, torde
bliva föremål för utredning. Riksdagen håller nämligen före, att behovet
av förändringar i villkoren rörande båda dessa nyodlingsfonder bör
samtidigt utredas.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

ej mindre anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning

dels medgivit, att från och med år 1919 tillsvidare ett belopp av

200,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån från
allmänna nyodlingsfonden;

dels ock till kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 130,000 kronor;

än även i anledning av den i ämnet väckta motionen anhålla, att
Eders Kungl. Magt täcktes i sammanhang med den av riksdagen begärda
utredning rörande ändrade villkor för lån från norrländska nyodlingsfonden
jämväl taga i övervägande, huruvida icke en förändring i ovan antydd
riktning av villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden lämpligen
bör vidtagas. '' *

Beträffande sättet för anskaffande av de för kapitalökning beviljade
medel anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

8:o) Under punkt 8 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
till norrländska andelsmejerifonden för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.

8

Riksdagens skrivelse Nr 474.

Då riksdagen, icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,
får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom kapitalökning till
norrländska andelsmejerifonden för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 9 av förenämnda
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition angående inrättande av en lånefond för landsbygdens
elektrifiering, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
såsom kapitalökning för denna fond för år 1919 beräkna ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 30 april
1918 avlåten proposition, nr 387, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen bland annat, att

dels besluta, att en särskild fond, benämnd kraftledningslånefonden,
skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret,
lån må intill ett belopp av 1 miljon kronor årligen av kommerskollegiet
och lantbruksstyrelsen gemensamt beviljas ekonomiska föreningar
för anläggande på landsbygden av distributionsnät för elektrisk
energi;

dels besluta, att för denna lånerörelse skola gälla följande huvudgrunder
:

att lån skall kunna beviljas till hela anläggningskostnaden;

att lån skall löpa med 5 procent ränta samt, sedan det innehafts
under två år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och ett
av därpå följande högst aderton år med lika kapitalbelopp om året;

att lån icke må beviljas till företag, med mindre låntagaren visar
sig äga rätt att bekomma erforderlig elektrisk energi, samt företaget
befinnes i ekonomiskt och tekniskt hänseende grundat på rationella förutsättningar
;

att *för lån ur fonden skall ställas säkerhet, som statskontoret godkänner
; samt

att Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna
erfordras för vinnande av de med ifrågavarande lån avsedda ändamål;

dels ock såsom kapitalökning för denna fond anvisa, att utgå av
lånemedel, för år 1919 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 374, anmält, har riksdagen

9

Riksdagens skrivelse Nr 474.

dels beslutat, att eu särskild fond, benämnd kraftledningslånefondeu,
skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån
må intill ett belopp av 1 miljon kronor årligen av kommerskollegiet
och lantbruksstyrelsen gemensamt beviljas ekonomiska föreningar för
anläggande på landsbygden av distributionsnät för elektrisk energi ävensom,
tillsvidare intill dess eu statslånefond för vattenkraftanläggningar
kan varda inrättad, till vissa mindre lokala sådana anläggningar för
distribution inom orten av elektrisk energi;

dels beslutat, att för denna lånerörelse skola gälla följande huvudgrunder: att

lån skall kunna beviljas till hela anläggningskostnaden;

att lån skall löpa med 5 procent ränta samt, sedan det innehafts
under två år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och ett
av därpå följande högst aderton år med lika kapitalbelopp om året;

att lån icke må beviljas till företag, med mindre låntagaren visar
sig äga rätt att bekomma erforderlig elektrisk energi, samt företaget
betinnes i ekonomiskt och tekniskt hänseende grundat på rationella förutsättningar; att

för lån ur fonden skall ställas säkerhet, som statskontoret godkänner;
samt

att Ivungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som
kunna erfordras för vinnande av de med ifrågavarande lån avsedda
ändamål;

dels och såsom kapitalökuing för denna fond anvisat för år 1919
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

10:o) Under punkt 10 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition angående inrättande av en gödselvårdslånefond, som
Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, såsom kapitalökning
för denna fond för år 1919 beräkna ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 22 mars
1918 avlåten proposition, nr 197, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att

dels besluta, att en särskild fond, benämnd gödselvårdslånefonden,
skall inrättas för främjande av anordnandet av ändamålsenliga gödselstäder,
från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån
må, i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 1 miljon kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1918■ 14 sand. 175 käft. (Nr 474.) 2

10 Riksdagens skrivelse Nr 474.

årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna
göd sel vård slån;

dels såsom kapitalökning till denna fond för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels godkänna de allmänna villkor och bestämmelser för lån ur
denna fond, vilka föreslagits i statsrådsprotokollet;

dels ock medgiva, att, där å gödselvårdslån, som från ifrågavarande
fond utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t
må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning
av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel
anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med
skäligt belopp, vilket dock icke i något fall må överstiga hälften av
samma förlust.

I Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslås inrättandet av
en särskild fond, gödselvårdslånefonden, för befrämjande av anordnandet
av ändamålsenliga gödselstäder. Från denna fond skall enligt samma
förslag i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 1 miljon kronor
statslån kunna utlämnas till hushållningssällskap, som förklarat sig
villigt utlämna gödselvårdslån, och har i samband härmed framlagts
förslag till vissa allmänna villkor och bestämmelser för lån från fonden
i fråga.

Såsom departementschefen framhållit ägnas för närvarande i allmänhet
allt för liten omvårdnad i vårt land åt kreatursgödseln. Stora
värden hava därigenom gått förlorade och bristen på näringskraft^
naturlig gödsel gör sig för närvarande så mycket kännbarare, som importen
av artificiella gödningsämnen nu är så gott som utesluten. Under
sådana omständigheter synes det vara en angelägenhet av vikt, att från
statsmakternas sida åtgärder vidtagas för att bringa rättelse i nämnda
beklagliga missförhållande. Det förslag, som i sådant avseende nu
framlagts av Kungl. Maj:t, anser riksdagen värt att vinna beaktande.
Genom utlämnande på sätt däri föreslagits av lån på fördelaktiga villkor
bör nämligen enligt riksdagens uppfattning en av de förnämsta orsakerna
till den hittills i många fall försummade gödselvården, bristande tillgång
på anläggningskapital, bliva undanröjd.

I de föreslagna villkoren för låns utlämnande har Kungl. Maj:t
upptagit bland annat, att hushållningssällskap skall vara skyldigt att å
lyftat oguldet statslånebelopp erlägga fyra procents ränta från lyftningsdagen.
Utan att beträffande ifrågavarande lånevillkor, vilka föreslagits
i överensstämmelse med vad för närvarande gäller rörande täckdikningslånefonden
och allmänna nyodlingsfonden, nu vilja ifrågasätta någon

11

Riksdagens skrivelse Nr 474.

ändring i Kungl. Maj:fs förslag, anser sig riksdagen emellertid böra
uttala önskvärdheten därav, att Kungl. Magt ville taga i övervägande,
huruvida icke för framtiden i vissa fall vid utlämnande av statslån, avseende
främjande av rent produktiva ändamål, räntefoten bör till beloppet
bestämmas i närmare överensstämmelse med statens inlåningsränta.

Vidare vill riksdagen i anledning av det under 8) i ovannämnda
villkor och bestämmelser upptagna villkoret, att plan och kostnadsförslag
skola vara uppgjorda av länsagronom, jordbrukskonsulent eller
annan person, som vederbörande hushållningssällskap prövar vara därtill
kompetent, ifrågasätta, huruvida icke, till undvikande av onödiga kostnader
uti ifrågavarande avseende, vissa normaltyper av ritningar och
kostnadsförslag till sådana anläggningar skulle kunna uppgöras för att
till billigt pris tillhandahållas vederbörande jordbrukare.

Riksdagen har

dels beslutat, att en särskild fond, benämnd gödselvårdslånefonden,.
skall inrättas för främjande av anordnandet av ändamålsenliga gödselstäder,
från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån må,
i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 1 miljon kronor
årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna
gödselvårdslån;

dels såsom kapitalökning till denna fond för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels godkänt de allmänna villkor och bestämmelser för lån ur
denna fond, vilka föreslagits i statsrådsprotokollet;

dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må av fondens medel årligen
inom ramen av ett belopp av 10,000 kronor anvisa såsom bidrag till
hushållningssällskapen för täckande av för dem genom lånerörelsen uppkommande
möjliga förluster ett belopp motsvarande för varje hushållningssällskap
en procent av den ej till betalning förfallna kapitalskuld,
vari sällskapet på grund av från fonden utbekomna statslån vid årets
början häftat till staten.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

ll:o) I en till riksdagen den 23 april 1918 avlåten proposition, nr
357, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen, bland annat, att

dels besluta, att en särskild fond, benämnd dräneringsfonden, skall
inrättas för främjande under nu rådande kristid av täckdi kningsföretag,,

12

Riksdagens skrivelse Nr 474.

från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån må tilldelas
hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna dräneringslån

dels godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet
föreslagna allmänna villkor och bestämmelser för lån ur
denna fond;

dels medgiva, att fondens hela kapitaltillgång må disponeras för
det med fonden avsedda ändamål;

dels medgiva, att, där å dräneringslån, som från ifrågavarande
fond utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t
må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning
av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa
hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt
belopp;

dels ock som kapitalökning för denna fond anvisa, att utgå av tillfälliga
lånemedel, för år 1919 ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 370, anmält har
riksdagen

dels beslutat, att en särskild fond, benämnd dräneringsfonden, skall
inrättas för främjande under no rådande kristid av täckdikningsföretag,
från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, statslån må tilldelas
hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna dräneringslån
;

dels godkänt de av chefen för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet
föreslagna allmänna villkor och bestämmelser för lån ur denna
fond med i skrivelsen angivet tillägg;

dels medgivit, att fondens hela kapitaltillgång må disponeras för
det med fonden avsedda ändamål;

dels medgivit, att där å dräneringslån, som från ifrågavarande
fond utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t
må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning
av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel
anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med
skäligt belopp;

dels ock som kapitalökning för denna fond anvisat för år 1919 ett
reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Stockholm den 21 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG^ 1918.

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.