Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67

Riksdagsskrivelse 1876:67

Antal sidor
6
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

PDF

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

mo 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Maj 1876.
Andra Kammaren den 14

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts
nådiga proposition angående antagandet af det metriska
mätt- och vigtsystemet.

(Lag-Utskottets Utlåtanden N:is 36 och 42.)

S. A. K.

Sedan Riksdagen uti underdånig Skrifvelse den 22 Maj 1875 anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande hvilka åtgärder
kunde finnas lämpliga i afseende å införandet af det metriska systemet
för mått och vigt, har Eders Kongl. Maj:t, i nådig proposition den 3 sistlidne
Mars, föreslagit Riksdagen att antaga åtskilliga bestämmelser att införas
i den allmänna stadga om mått och vigt, hvilken för berörda ändamål
kan komma att af Eders Kongl. Maj:t utfärdas.

Vid behandlingen af denna nådiga proposition har Riksdagen funnit
anledning till endast några få anmärkningar.

För uppmätning af träkol och ved finnas under benämning af kolläst
och famn föreslagna nya mått; hvarjemte är i förslaget bestämdt, att vedens
längd, derest ej särskild öfverenskommelse derom blifvit träffad, skall
anses utgöra en meter eller 3,3681 fot. Då emellertid stadgandet om berörda
nya mått, vid det förhållande att de under enahanda benämning
som de nuvarande skulle enligt förslaget innehålla större rymd än dessa,
sannolikt komine att under samfärdseln inom landet leda till förvecklingar;
då ej heller synes lämpligt att under det ved icke i allmänhet torde
här i landet upphuggas till större längd än högst tre fot, såsom regel

19

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

föreskrifva, att veden bör vara längre; och då i allt fall för uppmätning
af kol och ved några särskilda mått icke torde vara erforderliga, har
Riksdagen ansett omförmäld a stadganden böra ur förslaget utgå och i
öfverensstämmelse dermed funnit med hänsyn till justering af vedmått
allenast böra bestämmas, att Eders Kongl. Maj:t må ega att derom förordna.

Då i England redan finnes en vigt med benämningen »ton», hvilken
icke obetydligt skiljer sig från 1,000 kilogram, samt Riksdagen vid sådant
förhållande befarat, att, derest samma benämning gåfves åt sistnämnde
vigtsats, härigenom skulle vid varureqvisitioner emellan Sverige och England
lätteligen föranledas förvecklingar, har Riksdagen, som icke funnit
behöfligt att tilldela vigtbestämmelsen 1,000 kilogram någon särskild benämning,
ansett bestämmelsen derom böra ur förslaget uteslutas.

I Kongl. förordningen angående verkställigheten af den nya stadgan
om mått och vigt den 31 Januari 1855 finnes föreskrifvet, att det skulle
åligga landtmätare att vid ego- och delningsbeskrifningar tillsvidare i särskilda
kolumner införa jordrymdernas innehåll, uttryckta icke allenast i det
nya ytmåttet ref och stänger, utan äfven i det gamla tunnland och kappland.
Enligt den likartade föreskrift, som nu blifvit föreslagen, skulle vid
dylika förrättningar egovidden i nämnda kolumner komma att upptagas
såväl i hektar och ar, som i ref och stänger. Då emellertid nämnda
Kongl. stadga ännu icke varit tillämpad så länge, att allmänheten hunnit
blifva fullt förtrogen med det derigenom införda, nu gällande ytmåttet,
utan fast hellre befolkningen på de flesta ställen vid uppskattning af egovidden
fasthåller vid den gamla beräkningen efter tunnland och kappland,
har Riksdagen funnit det böra medverka till underlättande af öfvergången
till det nu föreslagna systemet, om egovidden komme att i äldre ytmått
betecknas med tunnland och kappland på sådana orter, der omförmälda
förhållanden förefunnes, och med ref och stänger endast på de ställen,
hvarest erforderlig insigt om dessa mått vunnits. Ur sådan synpunkt bör,
såsom Riksdagen föreställer sig, stadgas, att jordområdenas innehåll i delningsbeskrifningar
bör uttryckas icke allenast i hektar och ar, utan äfven,
enligt regeln, i tunnland och kappland eller, för det fall allenast att delegarne
så önska, i ref och stänger.

I fråga slutligen om den tid, hvarunder mått och vigter efter både
det gamla och det nya systemet må tillåtas att i handel och rörelse vid
sidan om hvarandra begagnas, har Riksdagen, på det allmänheten måtte
lemnas erforderligt rådrum att blifva med sistnämnda system förtrogen,
ansett denna tid böra utsträckas till år 1889, och i följd deraf funnit åtskilliga
tidsbestämmelser i det nådiga förslaget böra i öfverensstämmelse
dermed ändras.

20

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

Af ofvannämnda skal har Riksdagen icke kunnat bifalla Eders Kongl.
Maj:ts omförmäld a nådiga proposition i dess helhet, men deremot för sin
del beslutat,

1 :o) att antaga följande bestämmelser, att införas i den allmänna stadga
om mått och vigt, hvilken kan komma att af Eders Kongl. Maj:t utfärdas.

l:o.

Rikets matt skall vara grundadt på metern med dess underafdelningar
och mångfalder. För rikets vigt fastställes såsom enhet kilogrammet
med dess underafdelningar och mångfalder.

2:o.

Indelningen af mått och vigt skall vara följande:
l:o för längdmått

1 meter delas i................................................................... 10 decimeter,

1 decimeter » .................................................................... 10 centimeter,

1 centimeter » ................................................................... 10 millimeter,

1.000 meter kallas en kilometer,

10.000 meter kallas en ny mil;

2:o för ytmått

a) i allmänhet: qvadraterna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar
än dem, som följa af längdmåttens;

b) särskildt för uppmätning af jordområden:

100 qvadratmeter kallas en ar,

100 ar kallas en hektar;

3:o för rymdmått

a) i allmänhet: kuberna på längdmåtten utan andra särskilda benämningar
än dem, som följa af längdmåttens;

b) särskildt för uppmätning af varor medelst målkärl:

1 kubikdecimeter kallas en liter,

1 liter delas i.........................

1 deciliter » .........................

100 liter kallas en hektoliter;
4:o för vigt

1 kilogram delas i .................

1 hektogram » .................

1 gram » ...............

10 deciliter,
10 centiliter,

10 hektogram,
100 gram,

10 decigram,

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

21

1 decigram » ............................................................... 10 centigram,

1 centigram » .............................................................. 10 milligram,

3:o.

1 afseende å meterns och kilogrammets storlek skola två Rikslikare
tjena till yttersta efterrättelse. Närmare bestämmelser angående dessa
likares beskaffenhet, förvarande och begagnande meddelas af Kongl. Maj:t
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Vetenskapsakademien föreslagit.

4:o.

Vid handel eller eljest, då varor efter mått eller vigt skola aflemnas
eller mottagas, må endast begagnas mått eller vigter och vägningsredskap,
som undergått justering af vederbörlig förordnad justerare.

5:o.

De längdmått, målkärl och vigtlod, hvilka kunna blifva föremål för
justering, äro följande:

l:o. Längdmått: a) mätkedjor på 10 meter och hela mångfalder
af 10 meter; b) mätstockar och mätskalor på 2 och 1 meter samt 5, 2
och 1 decimeter, af hvilka de på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola
vara indelade i decimeter, med minst en decimeter indelad i centimeter,
och de på 2 och 1 decimeter i centimeter, med minst en centimeter i
millimeter;

2:o. Målkärl: a) af trä för torra varor på 2 och 1 hektoliter, 50,
20, 10, 5, 2 och 1 liter samt 5 deciliter; b) af metall för våta och flytande
varor på 30, 20, 10, 5, 2 och 1 liter, 5, 2 och 1 deciliter samt 5
centiliter; c) af metall för mätning af stenkol och cokes på 2 och 1
hektoliter;

3:o. Vigtlod: a) af jern, brons eller messing på 100, 50, 20, 10,
5, 2 och 1 kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram; b) af silfver, nysilfver,
messing, brons eller annan tjenlig metall eller metallblandning på 200,
100, 50, 20, 10, 5, 2 och 1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1 centigram
samt 5 milligram.

6:o.

Mått och vigter, som begagnas i Kronans magasin, vid in- och utlastning
å fartyg, på offentliga salutorg eller i öppna bodar och magasin,

22

Riksdagens underå. Skrifvelse, N:o 67.

der handel och rörelse idkas, skola omjusteras, längdmåtten hvart femte
år samt målkärl och vigter hvart tredje år, och skola dervid godkännas,
så vida deras fel icke öfverstiga de gränser, som kunna föreskrifvas. Från
sådan omjustering vare dock frikallade de på apoteken brukade vigter,
som understiga en decigram; skolande dessa vigter i stället vid apoteksvisitationerna
pröfvas af vederbörande läkare, samt, om de dervid eller
eljest befinnas origtiga, efter omständigheterna omjusteras eller kasseras.

Likarmade vågar, decimal- centesimal-vågar samt betsman och pyndare
skola, innan de i allmän handel och rörelse må begagnas, vederbörligen
justeras, men äro icke underkastade den omjustering, som för mått
och vigter är föreskrifven. Begagnandet af decimal- och centesimal-vågar
samt betsman och pyndare i allmän handel och rörelse skall vara underkastadt
de inskränkningar, Kongl. Maj:t bestämmer.

7:o.

Förvarings- och transportkärl, som efter olika varors beskaffenhet
erfordras af skiljaktigt innehåll, må, när så begäres, justeras, så vida deras
uppmätning kan ske med tillräcklig noggrannhet; och skall dervid innehållet,
uttryckt i liter, tydligt på kärlet angifvas. Om förvarings- och
transportkärl anses, i afseende å vigten, tillräckligt oföränderligt, må dess
taravigt af justerare eller krönare bestämmas och på kärlet angifvas. Om
justering af vedmått bestämmer Kongl. Maj:t.

2:o) samt att, hvad angår öfvergången från det gamla mått och vigtsystemet,
till det nya, godkänna följande föreskrifter:

a) Intilldess förutnämnda Rikslikare hinna anskaffas, skola såsom
Rikslikare användas, för längdmåttet den inessingsstång och för vigten
den kilogramvigt af platina, som på svenska statens bekostnad år 1867
anskaffades i Paris.

b) Från början af år 1889 må ingå andra mått och vigter justeras
än de, som äro inrättade efter den blifvande nya stadgan om mått
och vigt.

c) Hädanefter och intill början af år 1889 må det vara tillåtet
att justera efter metersystemet inrättade mätstockar och mätskalor, å hvilka
indelningar efter nu gällande fot och dess delar jemväl äro anbragta.

d) Innehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej skyldig att
under år 1888 låta dessa omjusteras i annat fall än att anmärkning mot
deras rigtighet förekommit.

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67. 23

e) Från början af år 1879 och intill början af år 1889 må hvar
och en enskild kunna i handel och rörelse använda, efter eget godtfinnande,
de hittills gällande eller de nya måtten och vigterna, dock så att,
då antingen aflemnare eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande
mått och vigter skola begagnas.

f) För åren 1887 och 1888 skola de årliga markegångstaxorna
äfvensom alla taxor och förordningar rörande varor och effekter samt afhandlingar
mellan enskilda och statens myndigheter upptaga både gamla
och nya måttet och vigten.

g) Från början af år 1881 eller tidigare, om så lämpligen ske kan,
skall det nya mått- och vigtsysternet uteslutande användas vid tull- och
postverken samt vid jernvägstrafiken i riket.

h) För landtmäteriförrättningar skall det nya längd- och ytmåttets
tillämpning taga sin början med 1881 års ingång; dock åligge landtmätare
från nämnda tid och intilldess annorlunda varder förordnadt, att uti
ego- och delningsbeskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas
innehåll, uttryckta icke allenast i det nya ytmåttet utan äfven i tunnland
och kappland eller, der delegarne så önska, i ref och stänger.

i) Med undantag för hvad under h) sagdt är, må från den 1 Januari
1889 i Kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya måt.toch
vigtsystemet användas; och vid nämnda års början skall den nya
stadgan jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet.

Stockholm den 14 Maj 1876.

Med tillkännagifvande häraf, framhärdar etc.

Riksdagsskrivelser

Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.