Brev angående EU:s skogsstrategi

Skriftlig fråga 2020/21:3377 av Mats Nordberg (SD)

Mats Nordberg (SD)

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Den 19 mars i år diskuterades i EU-nämnden ett brev daterat 2 mars angående EU:s skogsstrategi, underskrivet av skogsländerna Österrike, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen,  Bulgarien, Tjeckien, Slovakien, Kroatien, och därtill Malta.

Brevet uttryckte kritik mot EU-kommissionens självsvåldiga hantering av strategin och pekade på

  • att den Gröna given kan stödja en övergång till mer förnybara material och bränslen, men att initiativ i Gröna given beträffande skogen snarast verkar i motsatt riktning,
  • att skogsstrategin måste bli huvuddokumentet för en sammanhållen och balanserad politik för EU:s skogar och deras mångsidiga funktioner, men eftersom betydelsen av uthålligt skogsbruk syns alldeles för litet i förslagen skapas en obalans mellan de tre pelarna för uthållighet,
  • att kommissionens smala fokus på kortsiktig kolbalans och biodiversitet kopplat med oförmåga att erkänna andra av skogens funktioner, är olämpligt,
  • att kommissionen gradvis ökar sitt bortseende från variationen i Europas skogar, praktiska aspekter av skogsbruk och konsekvenserna av de olika ägandeformerna till skog,
  • att medverkandeprocesser är avgörande för att nå en holistisk process,
  • att vaga koncept och kriterier måste undvikas på EU-nivå; begrepp såsom “closer-to-nature forestry”, “old-growth forests” eller “strikt skydd” måste ges tydlighet och användbarhet, samtidigt som de måste ge nationella myndigheter möjlighet att besluta om dem från fall till fall i enlighet med subsidiaritetsprincipen,
  • att alla relevanta initiativ på EU-nivå skall bygga på definitioner och kriterier för hållbart skogsbruk som överenskommits inom Forest Europe av Helsingforsresolutionen,
  • att EU:s Den Stående Skogskommittén är EU:s mest relevanta instans för att stödja kommissionen genom att en arbetsgrupp tillsätts inom denna kommitté, vilket överensstämmer med Rådets sammanfattning om arbetet för en balanserad post-2020 skogsstrategi för EU till stöd för nationellt arbete med skogspolicier,
  • att strategin bör ge vägledning för skydd av skog och för att styrka deras motståndskraft och ekosystemtjänster, samtidigt som konkurrenskraft och hållbarhet för Europas skogsindustri värnas,
  • att ansvaret för skogsfrågor ligger hos medlemsländerna och att alla initiativ på EU-nivå måste respektera subsidiaritetsprincipen och EU-ländernas företräde i detta område.

Sverigedemokraterna tillsammans med KD, M och C förklarade på informationspunkten i EU-nämnden 19 mars att man ville att Sverige skulle ansluta sig till brevet och kritiken. Dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) förklarade dock att regeringen valt att inte ansluta sig, med motivationen att Sverige ville att brevet skulle ge tydligare uttryck för balansen mellan hållbart brukande och bevarande. När man läser punkterna i brevet och ovan är det svårt att instämma i att det fanns fog för det motivet.

Häromveckan läckte EU:s nya förslag till skogsstrategi ut. Snart sagt inga av punkterna från brevet 2 mars hade tagits hänsyn till. Österrike med flera länder skrev därför ett nytt och skarpare brev, daterat 5 juli. Brevet konstaterar kommissionens ovilja att följa EU:s regler om hur skogsbruk ska hanteras punkt för punkt och noterar att EU underlåter att respektera reglerna för EU-ländernas kompetens i skogsfrågor, för subsidiaritet och för proportionalitet.

Denna gång skrev dessutom de folkrika och ofta avgörande EU-länderna Tyskland och Frankrike under brevet.

Precis som i mars lyser Sveriges underskrift med sin frånvaro. Eftersom regeringen återigen förefaller ha avstått från att kritisera kommissionen tillsammans med andra skogsländer, samtidigt som kommissionen agerar på ett sätt som allvarligt begränsar förutsättningarna för en av våra viktigaste näringar

Mot den bakgrunden har jag följande fråga till näringsminister Ibrahim Baylan:

Hur avser ministern och regeringen stötta och samarbeta med de undertecknande skogsländerna och utnyttja det moment brevet ger för att bättre få gehör för Sveriges och andra skogsländers vitala intressen kopplade till formuleringen av skogsstrategin, såsom att skogsbruket ska vara nationell kompetens och på EU-nivå hanteras övergripande och på överenskommet sätt med respekt för såväl subsidiaritets- som proportionalitetsprinciperna? 

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2021-07-26 Överlämnad: 2021-07-27 Besvarad: 2021-08-10 Sista svarsdatum: 2021-08-10 Anmäld: 2021-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga