3:12-reglerna

Skriftlig fråga 2012/13:618 av Jakobsson, Leif (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-06-24
Anmäld
2013-06-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2013-08-06
Svar anmält
2013-08-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 juni

Fråga

2012/13:618 3:12-reglerna

av Leif Jakobsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Det är mycket positivt att finansministern med stöd av näringsministern, trots tidigare utsagor om det motsatta, nu valt att genomföra nödvändiga förändringar i de så kallade 3:12-reglerna. Vi har alla kunnat se hur det förekommit grov skatteplanering inom ramen för 3:12-reglerna, och det är därför nödvändigt att vi nu stävjar systemet för att förhindra missbruk och skapa en större rättvisa i skattesystemet. Förslaget har dock inte beretts ordentligt, vilket också märks genom Lagrådets kritik.

Bland bristerna i den nu framlagda lagrådsremissen är att den kan få den konsekvensen att ägandet och makten över vårdföretag i Sverige koncentreras. Lagrådsremissens förslag innebär exempelvis att en eller flera kapitalstarka ägare kan driva vårdbolag med en betydligt mer gynnsam beskattning än om samma vårdbolag drivs av anställda eller utövande praktiker. Konsekvensen av förslaget blir alltså dess värre att riskkapital gynnas på bekostnad av medarbetarägda företag. En rad företag, i synnerhet sådana verksamma på landsbygden, riskerar att slås ut om det nuvarande förslaget genomförs.

Min fråga till finansministern lyder därför:

På vilket sätt avser finansministern att säkerställa att det liggande förslaget om förändring av 3:12-reglerna inte missgynnar entreprenörsdrivna företag inom till exempel vårdsektorn och it-sektorn till förmån för riskkapitalägda bolag?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:618 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 6 augusti

Svar på fråga

2012/13:618 3:12-reglerna

Finansminister Anders Borg

Leif Jakobsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa att det liggande förslaget om förändringar av 3:12-reglerna inte missgynnar entreprenörsdrivna företag inom till exempel vårdsektorn och it-sektorn till förmån för riskkapitalägda bolag.

Regeringens förslag till förändringar av 3:12-reglerna berör enbart den så kallade löneunderlags­regeln. Möjligheten att ta ut utdelning som beskattas till 20 procent enligt förenklingsregeln eller baserad på omkostnadsbeloppet är oförändrad. Den senare bestämmelsen innebär att en delägare alltid har möjlighet att ta ut utdelning motsvarande ca 11 procent av sitt satsade kapital (statslåneräntan plus 9 procenten­heter) till 20 procents beskattning. 85 procent av delägarna i företag som omfattas av 3:12-reglerna påverkas inte alls av förändringarna. Av dem som berörs tjänar åtta av tio på förändringarna totalt sett.

Som Leif Jakobsson påtalar har 3:12-reglerna utnyttjats på ett icke avsett sätt, vilket riskerar att undergräva legitimiteten i skattesystemet. Löneunderlagsregeln har i vissa fall gjort det möjligt för delägare att trots ett litet ägande och därmed ett litet risktagande ta ut stora utdelningar till en 20-procentig beskattning. Det är därför angeläget att begränsa tillämpningen av löneunderlagsregeln för delägare med mycket små ägarandelar, oavsett i vilken bransch företaget verkar. Det finns en bred samsyn kring att dagens möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster genom ett mycket litet ägande skadar legitimiteten för regelverket.

Förslagen i lagrådsremissen innebär samtidigt att det lönebaserade utrymmet utökas, vilket gör att de delägare som får tillämpa löneunderlagsregeln kommer att kunna ta ut en större andel utdelning till 20 procents beskattning. Den förbättringen gynnar givetvis även delägare i mindre vård- och it-företag.

Syftet med förändringarna i 3:12-regelverket har hela tiden varit att motverka överutnyttjande genom att anställda med mycket litet ägande kan tillämpa regler som är avsedda för personer som genom sitt ägande tar risker. Jag avser därför att gå vidare med ett kapitalandelskrav.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.