den 8 augusti
Svar på fråga 2000/01:1527 om antalet anställda i Regeringskansliet
Vice statsminister Lena Hjelm-Wallén
Maria Larsson har frågat statsminister Göran Persson om han avser vidta några åtgärder med anledning av den väldiga personalökning som skett de senaste åren inom Regeringskansliet. Frågan har överlämnats till mig.
Jag har uppfattat frågan så att de åtgärder Maria Larsson syftar på handlar om att begränsa antalet anställda inom Regeringskansliet.
De faktauppgifter om ökning av antalet anställda i Regeringskansliet som Maria Larsson för fram i sin fråga stämmer inte. Antalet anställda i Regeringskansliet har inte ökat med 3 000 personer under perioden 1993@2000. Ökningen av antalet anställda är 1 284 personer. I begreppet antalet anställda inkluderas även tjänstlediga och långtidssjukskrivna.
Ser man till antalet tjänstgörande i Regeringskansliet är ökningen än mindre. I Regeringskansliets årsbok för 2000 kan man följa utvecklingen under åren 1993@2000. Antalet tjänstgörande har mellan 1993 och 2000 ökat med 988 personer.
Jag vill framhålla att Regeringskansliet måste vara dimensionerat efter de krav som vårt moderna demokratiska samhälle ställer. Det är ett intresse för hela svenska folket att exempelvis propositioner blir väl underbyggda, lagtexter korrekt utformade, att landet representeras på ett professionellt sätt i internationella sammanhang, att enskilda medborgare eller företag kan få snabba svar på sina frågor eller att ärenden behandlas inom rimlig tid.
Även riksdagen är beroende av att Regeringskansliets arbete utförs på ett adekvat sätt. Det är min bestämda uppfattning att riksdagsledamöterna har rätt att förvänta sig väl underbyggda förslag från regeringen och att riksdagsbehandlingen blir mycket bättre med bra underlag.
Av detta följer att dimensioneringen av Regeringskansliet kontinuerligt behöver ses över. I de fall att kraven på Regeringskansliet ökar, nya arbetsuppgifter tillkommer eller kvaliteten på det utförda arbetet annars riskerar undergrävas kan det finnas anledning att öka antalet anställda. Regeringen måste därtill ständigt pröva om arbetet i Regeringskansliet utförs på ett tillräckligt effektivt sätt och om Regeringskansliets egen resursanvändning är optimal.
Som ett led i arbetet med att se över Regeringskansliets nuvarande och framtida behov av resurser gav regeringen ett uppdrag åt den oberoende forskaren Kim Forss. Kim Forss redovisade i Ds 2000:27 Vad kostar det att regera? bl.a. att arbetsbelastningen i Regeringskansliet generellt ökat under det senaste årtiondet. Kim Forss skriver bl.a. att "Regeringskansliets kompetens och resurser urholkats... Nya uppgifter har tillkommit, arbetsmängden har ökat och ambitionsnivån har stigit, men resurserna har inte ökat i proportion till detta". Kim Forss uppskattade resursgapet till mellan 300 och 400 årsarbetskrafter.
Med detta som bakgrund föreslog regeringen i 2001 års ekonomiska vårproposition en ökning av anslaget till Regeringskansliet med 160 miljoner kronor för 2002, ytterligare 80 miljoner kronor för 2003 samt 100 miljoner kronor för 2004.
Jag ser ingen anledning att nu frångå den bedömning regeringen gjorde i vårpropositionen. Några åtgärder av det slag som Maria Larsson antyder i sin fråga är därför inte aktuella.
Därtill kan jag slutligen konstatera att frågan om Regeringskansliets dimensionering återigen kommer att prövas av riksdagen i samband med behandlingen av statsbudgeten för 2002.