Antalet platser vid Uppsala universitet
Skriftlig fråga 2012/13:595 av Gille, Agneta (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-06-14
- Anmäld
- 2013-06-14
- Besvarad
- 2013-06-19
- Svar anmält
- 2013-06-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 juni
Fråga
2012/13:595 Antalet platser vid Uppsala universitet
av Agneta Gille (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT) minskade antalet platser vid universitet och högskolor med drygt 16 200 mellan åren 2011 och 2013. När det gäller Uppsala universitet minskade antalet platser med 440 stycken. Anledningen till att platserna har blivit färre är att regeringen har minskat anslagen till universitet och högskolor. Detta har man gjort i ett läge när ungdomsarbetslösheten är runt 25 procent, enligt SCB. I vissa delar av norra Uppsala län är dessutom ungdomsarbetslösheten ännu högre. Samtidigt som arbetslösheten är hög är söktrycket till universiteten och högskolorna rekordstort. Till detta kan läggas att många företag vill anställa, men de hittar inte rätt kompetens. Detta är inte rätt väg att gå.
Min fråga till utbildningsminister Jan Björklund lyder:
Har utbildningsministern gjort det ställningstagandet att det var rätt prioritering av regeringen att skära ned anslagen till Uppsala universitet, så att antalet platser minskade med 440 stycken under åren 2011–2013, när ungdomsarbetslösheten är skyhög och söktrycket rekordstort?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:595 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2012/13:595 Antalet platser vid Uppsala universitet
Utbildningsminister Jan Björklund
Agneta Gille har frågat mig om det var rätt prioritering av regeringen att skära ned anslagen till Uppsala universitet, så att antalet platser minskade med 440 stycken (under åren 2011–2013) när ungdomsarbetslösheten är skyhög och söktrycket rekordstort.
Som jag nyligen framfört i en interpellationsdebatt med frågeställaren har Uppsala universitet aldrig haft så många helårsstudenter som under den pågående lågkonjunkturen. Mellan åren 2006 och 2012 har antalet helårsstudenter vid Uppsala universitet ökat med 2 500 till drygt 23 000 helårsstudenter. Jämfört med lågkonjunkturens inledning 2009 har Uppsala universitet 2013 fått drygt 40 miljoner kronor mer i anslag beräknat i fasta priser. Därutöver tog universitetet del av en tillfällig satsning på högskoleplatser 2010–2011 vilket innebar ett tillskott på 83 miljoner kronor per år. Enligt beräkningar i budgetpropositionen för innevarande år har Uppsala universitet även en stabil utveckling av takbeloppet de närmaste åren.
Riksdagens utredningstjänst har beräknat att antalet platser vid Uppsala universitet minskar med 440 helårsstudenter under perioden 2011 till 2013. Dessa uppgifter bygger på lärosätenas egna prognoser för perioden 2013 till 2017. År 2013 är inte slut och till hösten börjar som bekant nya studenter vid landets lärosäten. Det går därför inte att med säkerhet säga något om utfallet för 2013. Det är dock i sammanhanget relevant att framhålla att sedan 2011 har indrag av anslag gjorts för inaktiva studenter och med anledning av införandet av avgifter för utländska studenter. Detta är indrag av resurser för platser som kan beskrivas ha liten relevans ur ett ungdomsarbetslöshetsperspektiv. Indragen uppgår till 53 miljoner kr per år, eller motsvarande ca 700 högskoleplatser för Uppsala universitets del. Det bör också betonas att de indragna resurserna återförs till lärosätena genom satsningar för att höja kvaliteten i utbildningen.
Avslutningsvis bör framhållas att varje universitet och högskola ansvarar för att utbildning och forskning bedrivs med hög kvalitet och att de tillgängliga resurserna används effektivt. Det är även respektive universitets och högskolas sak att avgöra vilka utbildningar som ska erbjudas för att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringens bedömning är att Uppsala universitet getts goda förutsättningar att bedriva en verksamhet utifrån dessa principer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.