arbetsmarknaden för unga

Statsrådet Hans Karlsson

Veronica Palm har frågat mig hur jag ser på en 19-årings möjligheter att klara sig som vuxen.

För ungdomar som fullgjort skolplikt finns inga hinder att skriva in sig på arbetsförmedlingen. Ungdomar har då möjlighet att del av informationen om lediga platser och bli anvisade jobb. För ungdomar som inte fyllt 20 år framgår av 2 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program att en kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning till dess de fyller 20 år. För detta krävs att den arbetslösa ungdomen har skrivit in sig på arbetsförmedlingen och blivit anvisad kommunalt ungdomsprogram. Kommunen måste också ha skrivit avtal med länsarbetsnämnden om kommunalt ungdomsprogram. I dagsläget har omkring 90 % av kommunerna avtal om kommunalt ungdomsprogram för 18- och 19-åringar.

I den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma @ rätt till välfärd (2004/05:2) lämnade regeringen förslag om en ändring i skollagen (1985:1100) som innebär att hemkommunen åläggs en uttrycklig skyldighet att fortlöpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet ska inte omfatta de ungdomar som genomför eller har fullgjort utbildning på gymnasieskolan. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

När det gäller vilka studiestödsbestämmelser som ska tillämpas är utbildningens nivå och den studerandes ålder avgörande. Vilka studiestödsbestämmelser som ska tillämpas beror på utbildningens nivå och på den studerandes ålder. Till studerande som läser vid eftergymnasiala utbildningar, det vill säga utbildningar som fordrar att de studerande för att antas till utbildningen har ett slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande, kan studiemedel lämnas utan nedre åldersgräns. Däremot kan studerande som läser på gymnasial nivå bara få studiemedel från och med det andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år. Före 20 års ålder kan i stället studiehjälp lämnas för studier på gymnasial nivå. Den nedre åldersgränsen för rätt till studiemedel vid gymnasiala studier syftar till att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Det är heller inte rimligt att unga studerande skuldsätter sig i samband med sin gymnasiala utbildning. Att sänka åldersgränsen för rätt till studiemedel på gymnasial nivå skulle därför skapa felaktiga incitament.

Ungdomsarbetslösheten är i dag hög men samtidigt har ungdomar kortare arbetslöshetstider än andra åldersgrupper. Det är därför angeläget att fokusera på de ungdomar som har en mer sammansatt problematik. Regeringen anser det angeläget att kontinuerligt se över de arbetsmarknadspolitiska insatserna för att förbättra dessa. I budgetpropositionen 2001/02:1 aviserades att det kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin skulle omprövas. Tidigare studier hade visat på låg effektivitet i ungdomsinsatserna kommunalt ungdomsprogram och ungdomsgarantin. För att få ett bättre beslutsunderlag har regeringen därför nyligen gett Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i uppdrag att utvärdera ungdomsinsatserna. Dessa utvärderingar bör kunna ligga till grund för förbättringar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna riktade till ungdomar.