den 13 januari
Fråga 2004/05:713
av Veronica Palm (s) till statsrådet Hans Karlsson om arbetsmarknaden för ungaEn dryg månad innan jag fyllde 19 år slutade jag gymnasiet. Det var en befrielse att börja jobba, att skriva kontrakt på en egen lägenhet @ att äntligen få bli vuxen. Det är sällan jag i dag möter 19-åringar som får chansen att känna sig vuxna.
Föräldrarnas försörjningsansvar upphör i och med att de slutar gymnasiet. Arbetsförmedlingen tar inte emot någon som är under 20 år. Den som är under 20 år har inte rätt att söka CSN och alltså plugga på folkhögskola, komvux eller högskola.
En 19-åring som slutat gymnasiet är hänvisad till att klara sig själv. På en cynisk arbetsmarknad och utan arbetslivserfarenhet är risken stor att bli utnyttjad. Jag tycker det skulle vara rimligt att ta bort 20-årsgränsen för stöd från arbetsförmedlingen och stöd till studier. Mer logiskt vore att den gränsen var kopplad till när man gått ut gymnasiet, oavsett om man är 19 eller 20 år.
Vad det gäller det kommunala ansvaret så ser jag inga problem med att kommunen även fortsatt gör riktade satsningar för att få unga människor att komma närmare en plats på arbetsmarknaden. Att ge 19-åringar rätt att ta del av de möjligheter som andra vuxna har står inte i strid med att kommunen gör ett aktivt arbete med att stötta sina ungas väg till arbete.
Min fråga till statsrådet är:
Hur ser statsrådet på en 19-årings möjligheter att klara sig som vuxen, med anledning av vad jag skrivit ovan?