den 20 augusti
Gunnar Hökmark har frågat mig om regeringen avser att vidta några andra åtgärder än de som redan vidtagits för att nå ett mål som han påstår att den dåvarande arbetsmarknadsministern uttalat sig om i januari 1995 om att åstadkomma 400 000 nya jobb till år 1998.
De siffror som Gunnar Hökmark använt sig av i sin fråga kommer troligen från regeringens prognos i tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling på sidan 17 i finansplanen i 1998 års vårproposition. I tabellen förutsägs en mindre tillbakagång med 25 000 sysselsatta personer mellan 1995 och 1998. Förklaringen bakom prognosen är den internationella och nationella konjunkturutvecklingen.
Om Gunnar Hökmark hade refererat till vad som står i nästa kolumn till höger i samma tabell hade han kunnat berätta att regeringen förutser en sysselsättningsökning på 34 000 personer mellan 1995 och 1999. Därefter beräknar regeringen att sysselsättningen ökar i ännu snabbare takt.
De åtgärder regeringen vidtagit har bidragit till att arbetslösheten det senaste året minskat med omkring 67 000 personer.
Gunnar Hökmark frågar nu hur regeringen kommer att gå vidare. Som vårpropositionen anger kommer den öppna arbetslösheten att vara halverad till 4 % i slutet av år 2000. Detta är ett delmål. Nästa steg måste vara att återgå till ett samhälle med full sysselsättning.
Under den borgerliga regeringsperioden försvann drygt 300 000 jobb i den privata sektorn, till stor del beroende på att förtroendet för den svenska ekonomin då rasade. Över 100 000 jobb i den offentliga sektorn skars bort.
Den socialdemokratiska regeringen tvingades sanera ekonomin och återskapa sunda offentliga finanser. Nu är förtroendet för den ekonomiska politiken återupprättat. Detta har lett till att korta och långa räntor har fallit och detta har bidragit till att det sedan juli 1994 har skapats ca 100 000 nya jobb i den privata sektorn. Nu ser vi också att de satsningar som gjorts på skola, vård och omsorg resulterar i nya jobb - inte minst för kvinnor. Vi vill gå vidare med att utveckla den offentliga sektorn.
I budgetpropositionen 1998 föreslogs en ytterligare satsning på 4 miljarder på den kommunala sektorn till år 1999 och ytterligare 4 miljarder kronor till år 2000. Då den ekonomiska utvecklingen är bättre än väntat föreslog regeringen i den ekonomiska vårpropositionen att ytterligare 4 miljarder tillförs innevarande år och framåt. Under femårsperioden 1997-2001 tillförs därmed kommuner och landsting sammanlagt 72 miljarder kronor extra. Det är skolan, vården och omsorgen som kommer att stärkas. Dessa satsningar, i kombination med de åtgärder som regeringen gjort för att stärka företagandet och tillväxten, gör att vi nu kan förvänta oss en kraftig sysselsättningstillväxt under den pågående högkonjunkturen.
Det som gjorts hittills är en god bas att stå på men det räcker inte. Nu handlar det bl.a. om att bestämma hur det överskott som numera finns i statsfinanserna kan användas på bästa sätt. Men till skillnad från Gunnar Hökmark och hans parti är jag inte beredd att nu ge några löften som inte är finansierade.