Assistansersättning vid sjukhusvistelse

Skriftlig fråga 2020/21:855 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Carina Ståhl Herrstedt (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

När assistansberättigade vårdas på sjukhus är huvudregeln att det inte utgår någon assistansersättning, enligt Försäkringskassans vägledning. Ersättning vid kortare sjukhusvistelse kan dock beviljas om det finns särskilda skäl (106 kap. 25 § SFB). Enligt det allmänna rådet till 106 kap. 25 § SFB bör som kortare tid räknas en tid om högst fyra veckor (Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning). När det handlar om barn ska det bedömas om hjälpbehovet under en sjukhusvistelse faller under normalt föräldraansvar.

Det kan bli betydande konsekvenser för den enskilde att inte beviljas assistansersättning vid sjukhusvistelse. Sjukhuspersonal har ofta alldeles för många patienter och för mycket att göra, och det är inte alltid de har tid att hjälpa till med till exempel måltider, toalettbesök, förflyttningar eller övriga tidskrävande behov som kan finnas. Assistans som kräver ingående kunskap om dig är ett grundläggande behov enligt LSS. Behovet ”annan hjälp som kräver ingående kunskap” handlar om behov av assistans som inte är rent praktisk, men som behövs för att du ska tillgodose ett grundläggande behov. Det kan handla om kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser där assistenten måste känna den assistansberättigade väl. Det kan handla om assistans där assistenten använder sin kunskap för att motivera till att äta, klä av eller på sig, sköta sin hygien eller kommunicera. Det kan också handla om assistans för att se till att den assistansberättigade inte skadar sig själv eller andra i form av så kallad ”aktiv tillsyn av övervakande karaktär”.

Det kan också bli förödande konsekvenser för arbetsgivaren som kan tvingas säga upp assistenterna då ingen timersättning utgår och den enskilde riskerar att stå utan personliga assistenter efter en sjukhusperiod. Det är oftast viktigt med uppbyggda rutiner, samverkan och förtroende för en assistent, och detta kan gå förlorat i samband med en sjukhusvistelse.

Många i behov av assistans blir mycket oroliga över detta och kan i vissa fall avstå från nödvändig sjukhusvård av rädsla för att tillfälligt förlora assistansen.

Dagens system är ohållbart även ur ett arbetsgivarperspektiv. I takt med att assistansersättningen försämrats finns ingen marginal kvar för att betala ut lön till assistenter i de fall då de inte ersätts av Försäkringskassan. Detta kan i längden leda till att mindre assistansföretag eller anordnare väljer att inte ta emot assistansberättigade som ofta kräver vård på sjukhus.

Assistansberättigade som har sjukdomar som kräver sjukhusvård och inte blir beviljade assistansersättning under tiden riskerar därför bli begränsade i valet av assistansanordnare.

För barn som har föräldrar anställda som assistenter ”dubbelstraffar” Försäkringskassan föräldrarna då de inte heller får ta ut vab under tiden barnen är inlagda på sjukhus. LSS-utredningen berörde inte frågan trots att de uppmärksammades på den.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren_

 

Anser ministern att assistansberättigade ska kunna ha med sin assistent vid sjukhusvistelse i större utsträckning än i dag och att det behövs en skyndsam översyn av systemet med assistansersättning vid sjukhusvistelse?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2020-12-03 Överlämnad: 2020-12-04 Anmäld: 2020-12-07 Svarsdatum: 2020-12-16 Sista svarsdatum: 2020-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga