Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

åtgärder mot bostadsbristen

Skriftlig fråga 2004/05:2115 av Marcelind, Ragnwi (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-08-19
Besvarad
2005-09-02
Svar anmält
2005-09-13
Anmäld
2005-09-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 augusti

Fråga 2004/05:2115

 av Ragnwi Marcelind (kd) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om åtgärder mot bostadsbristen

Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät visar att det nu råder bostadsbrist i hela 111 kommuner. För fem år sedan var siffran 16 kommuner och 27 kommuner år 2002. Under innevarande mandatperiod har bostadsbristen således ökat dramatiskt. Klart mer än hälften av befolkningen (61 %) bor i kommuner med bostadsbrist.

Den rena bristsituationen åtföljs av stigande bostadspriser. Andelen svenskar som tror på stigande bostadspriser den kommande tolvmånadersperioden ökade i augusti för tredje månaden i rad. Enligt SEB:s boprisindikator tror 73 % av de tillfrågade att priserna kommer att gå upp, jämfört med 68 % i juli. Experter varnar för en bostadsbubbla som följd av dramatiska prishöjningar på bostäder och kraftigt ökad utlåning. Höga produktionskostnader och svårigheter att få tag i mark i attraktiva lägen anges av kommunerna som de största hindren för ett ökat bostadsbyggande. Därtill ökar priset på arbetskraft, vilket riskerar leda till ytterligare ökade kostnader för nyproduktionen.

Vilka åtgärder är samhällsbyggnadsministern beredd att verka för i syfte att undanröja hindren för ett ökat bostadsbyggande?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:2115 besvarad av

den 1 september

Svar på fråga 2004/05:2115 om åtgärder mot bostadsbristen

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att verka för i syfte att undanröja hindren för ökat bostadsbyggande.

Även om situationen alltid är svår för den som drabbas av bostadsbristen Marcelinds beskrivning. Efter valet 2002 framhöll regeringen som en målsättning att 120 000 bostäder skulle påbörjas under mandatperioden. Det ansågs då av många som orealistiskt, men i dag ser vi att målet kommer att uppnås. Av Boverkets rapport framgår att situationen som helhet förbättrats; alltfler kommuner har balans på bostadsmarknaden och antalet kommuner med bostadsbrist ökar visserligen men ökningen har varit liten under de senaste två åren (från 100 kommuner 2003 till 111 kommuner 2005). Samtidigt fortsätter antalet kommuner med överskott på bostäder att minska snabbt. Där det är bostadsbrist är det framför allt brist på små och medelstora lägenheter och den grupp som drabbas hårdast är framför allt ungdomar. För att stimulera byggandet av mindre lägenheter och även förbättra studenters boendesituation har regeringen infört dels investeringsstimulans, som riktar sig till nybyggnation av hyresbostäder och studentbostäder i tillväxtkommuner, dels investeringsbidrag till hyresbostäder i kommuner med bostadsbrist.

På många håll jobbar också kommunerna aktivt för att främja bostadsförsörjningen. Ett positivt exempel på detta har vi nu på nära håll, i Stockholms kommun där man också ställt upp ambitiösa mål. Att det sedan tar tid att planera och färdigställa bostäderna är naturligt.

Men så länge bostadsbristen består är den ett problem för dem som drabbas, men också för samhället. Regeringen följer givetvis hur bostadsmarknaden utvecklas, särskilt där bostadsbristen inte är löst.

Villkoren för att få de investeringsstöd som för närvarande finns inbegriper krav på en högsta godtagbar hyresnivå just i syfte att verka återhållande på hyrorna i nyproduktionen. Byggkostnadsforum inom Boverket har också gjort ett omfattande arbete med att stödja olika pilotprojekt i syfte att visa hur det går att bygga billigare utan att ge avkall på kvaliteten. Sedan är det viktigt att framhålla att sänkta produktionskostnader inte med nödvändighet når fram till fastighetsägarna eller bostadskonsumenterna, utan detta beror på konkurrenssituationen på producentsidan. Det är ur denna synvinkel ett problem att byggsektorn domineras av ett fåtal stora företag, liksom att det inte är ovanligt att företag i olika led har samma ägare. Ju färre företag, desto svagare konkurrens, inte minst då efterfrågan ökar. Konkurrensverket har också uppmärksammat förekomsten av karteller och otillbörlig samverkan inom sektorn.

Staten har av tradition ett ansvar för bostadsfinansieringen och det juridiska ramverket kring bostadsförsörjningen. Under hösten kommer förslag kring den framtida bostadsfinansieringen att remitteras, en proposition ska lämnas när det gäller hyressättningen ibland annat nyproduktionen och en arbetsgrupp inom Regeringskansliet arbetar med bostadsförsörjningsfrågor med sikte på en proposition nästa vår.

När det gäller att få fram mark så är det dock inte @ och kan inte heller vara @ statens ansvar. Detta åvilar dels kommunerna, dels den enskilde byggherren. Däremot pågår sedan tidigare en översyn av plan- och bygglagstiftningen och ett slutbetänkande ska lämnas senast den 30 september.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.