Till innehåll på sidan

Avräkningar mot biståndet för flyktingmottagande från Ukraina

Skriftlig fråga 2021/22:1436 av Yasmine Posio (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-04-06
Överlämnad
2022-04-06
Anmäld
2022-04-07
Svarsdatum
2022-04-13
Sista svarsdatum
2022-04-13
Besvarad
2022-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina har chockat hela världen. I skrivande stund har en fjärdedel av Ukrainas befolkning tvingats på flykt. Människor tvingas lämna sina hus och hem, familjer splittras, antalet våldtäkter ökar och gravida tvingas föda sina barn i skyddsrum och på tunnelbanestationer. Vi måste gemensamt ta ansvar för att välkomna de människor som nu flyr den ryska attacken.

Men det finns också en oro för att viljan att hjälpa kommer att innebära mindre bistånd på annat håll. Nyligen gick en rad tunga biståndsorganisationer ut med ett brev man skickat till regeringen där man uttrycker oro för att det internationella biståndet kan komma att minskas genom avräkningar.

Det är också en farhåga som migrationsminister Anders Ygeman bekräftat. Under regeringens pressträff den 18 mars konstaterade han att regeringen bedömer ”att en avsevärd del av kostnaderna” för mottagandet av de människor som nu flyr krigets Ukraina kommer att kunna avräknas mot biståndet.

Med ett ansträngt klimatnödläge, en pandemi som fortfarande pågår runt om i världen, enorma globala klyftor, brist på grundläggande demokratiska rättigheter i många länder och brist på basala nödvändigheter såsom rent vatten och mödravård är behoven av bistånd enorma.

Sverige har alla möjligheter att vara en fristad för människor på flykt från Rysslands anfallskrig, utan att behöva göra avkall på det internationella biståndet. Finansministern har själv slagit fast att svensk ekonomi är motståndskraftig tack vare starka offentliga finanser och en robust arbetsmarknad (regeringens pressträff den 1 april). Att använda möjligheten till avräkningar genom att minska biståndet för att finansiera mottagandet av de människor som nu flyr Ukraina vore olyckligt.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:

 

Kommer regeringen att avstå från att göra avräkningar på den nivå som tillåts enligt OECD-Dacs regler?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1436 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

UD2022/05772 UD2022/06262 Utrikesdepartementet Bistånds ministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1415 av Hans Wallmark (M) Biståndsmedel för flyktingmottagande och fråga 2021/22:1436 av Yasmine Posio (V) Avräkningar mot biståndet för flyktingmottagande från Ukraina

Hans Wallmark har frågat mig hur kommer det sig att jag i dag vill finansiera mottagandet av flyktingar från Ukraina med en stor del av biståndsramen när regeringen tidigare avfärdat den möjligheten.

Yasmine Posio har frågat finansminister Mikael Damberg om regeringen kommer att avstå från att göra avräkningar på den nivå som tillåts enligt OECD-DAC:s regler. Frågan har överlämnats till mig.

Jag besvarar frågorna samlat.

Rysslands aggression mot Ukraina har lett till stort lidande och vi ser med fasa på de ryska krigsförbrytelser som begås i landet. Jag är stolt över att Sverige har kunnat ställa upp som en fristad för många av de ukrainska flyktingar som sökt skydd i vårt land. Regeringen anser att det är rimligt att Sverige finansierar flyktingmottagandet enligt OECD-DAC:s regelverk i sedvanlig ordning.

Precis som 2015, då antalet flyktingar var stort, är detta en exceptionell situation. Under 2015 användes 22 procent av biståndsramen för kostnader i samband med flyktingmottagande. De senaste åren har motsvarande andel varit avsevärt lägre. Hur stora kostnaderna för flyktingmottagande blir 2022 vet vi ännu inte. Därför vet vi inte heller hur mycket som kan räknas som bistånd. Vilka kostnader som kan räknas in bestäms av den modell som presenteras i budgetpropositionen och som är godkänd av OECD-DAC.

Det är samtidigt viktigt att fortsatt värna biståndsinsatser i vårt närområde och globalt. I en värld där Covid-19-pandemin, demokrati på tillbakagång och klimatförändringar slår hårt mot de människor som är mest utsatta och sårbara finns stora behov. Enprocentsmålet och flexibiliteten på utgiftsområde 7 bidrar till att Sverige både kan ta hand om skyddsbehövande från Ukraina och fortsatt prioritera ett internationellt utvecklingssamarbete som minskar fattigdomen, stärker det multilaterala samarbetet och bidrar till hållbar fred, demokrati och resiliens mot auktoritära krafter.

Stockholm den 1 april 2022

Matilda Ernkrans

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.