Barnfetma
Skriftlig fråga 2019/20:372 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-13
- Överlämnad
- 2019-11-13
- Anmäld
- 2019-11-14
- Svarsdatum
- 2019-11-20
- Sista svarsdatum
- 2019-11-20
- Besvarad
- 2019-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I dag talar många forskare om en tickande hälsobomb eftersom många svenska barn lider av fetma och riskerar att få sjukdomar som förstör deras liv. Dessutom blir allt fler fetare i allt lägre åldrar. På tio år har antalet överviktiga barn i Sverige nästan fördubblats, och i dag anses vart femte barn mellan sex och tio år vara överviktigt medan 3–5 procent har fetma. Svenska läkare varnar för att dessa barn kommer att dö i förtid.
Hjärtspecialister har sett åderförkalkning hos överviktiga tonåringar. De menar också att de har sett en trefaldig ökning av insulinnivåerna, förhöjt blodtryck under natten och en allvarlig förtjockning av hjärtats vänsterkammare som leder till skadliga effekter hos överviktiga 13-åringar. Förtjockningen är en varningssignal för åderförkalkningssjukdomar och kan föregå hjärtinfarkt eller propp i hjärnan.
Gör vi inget nu riskerar vi en vårdsituation som är ohållbar i framtiden. Som läget är i dag står vi inför en epidemi av hjärt-kärlsjukdomar. Diabetes, högt blodtryck och åderförkalkning är alla sjukdomar som i hög grad kommer att orsaka lidande och ta samhälleliga kostnader i anspråk. Knäproblem, höftbesvär eller benbrott hos barn är inte sällan kopplat till fetma.
Det handlar främst om vårt sätt att leva. Felaktig kost och för litet fysisk aktivitet är två viktiga faktorer men forskare menar också att arv och andra faktorer gör att vissa är mycket mer känsliga för de miljöfaktorer som finns och därför lättare utvecklar övervikt och fetma än andra.
Det är inte svårt att hitta högriskbarnen och sätta in behandling snarast. Många ser genom fingrarna och de överviktiga barnens problematik är inget man vågar ta tag i.
I skolan är det ofta de överviktiga barnen som sitter på bänken medan de andra aktiverar sig själva. Fler idrottslektioner hjälper inte de överviktiga och feta barnen utan man måste börja med kosten, och då främst i hemmet.
Sjukvården och skolan måste sätta in mer resurser för de ungas hälsa. Också föräldrar måste ta sitt ansvar.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur vill ministern arbeta för att minska barnfetma i det svenska samhället?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:372 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2019/20:372 av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Barnfetma
Carina Ståhl Herrstedt har frågat mig hur jag vill arbeta för att minska barnfetma i det svenska samhället.
Sommaren 2018 antog riksdagen regeringens förslag om en utvecklad folkhälsopolitik (prop. 2018/19:249). I propositionen En god och jämlik hälsa presenterar regeringen en långsiktigt hållbar politik för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
Folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer. Dessa omfattar de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som har störst påverkan på människors hälsa. I propositionen presenterar regeringen åtta målområden som ingår i en samlad målstruktur. De första sju målområdena omfattar de områden som är särskilt avgörande för en jämlik hälsa. Det första målområdet handlar om det tidiga livets villkor. För att stärka det långsiktiga arbetet med att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet presenterade regeringen även ett nytt delmål om ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Skälet är att arbetet för att påverka och förebygga ohälsa relaterad till dåliga matvanor och fysisk inaktivitet, såsom t.ex. övervikt, kräver insatser inom flera sektorer och av många aktörer.
Det tidiga livets villkor har stor betydelse för hälsoutvecklingen under livet. Likaså är hälsan ojämlikt fördelad i befolkning, vilket till stor del hänger samman med att människor lever under olika socioekonomiska förhållanden. Därför har regeringen ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården. Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa. Det övergripande målet med överenskommelsen är att öka tillgängligheten i barnhälsovården genom utökade hembesök eller annan uppsökande verksamhet i främst socioekonomiskt utsatta områden.
Folkhälsopolitiken är sektorsövergripande. Insatser krävs inom flera politikområden. Skolan är en viktig arena för att främja hälsa bland barn och unga. För att få rörelse att bli en del av vardagen för barn i grundskolan, har undervisningstiden i idrott och hälsa utökats med 100 timmar i grundskolan från och med i år. De svenska skolmåltiderna ger alla elever, oavsett bakgrund, möjlighet till bra matvanor och är en viktig del i arbetet för jämlik hälsa och en hållbar utveckling. Livsmedelsverket har i uppdrag att arbeta för en fortsatt utveckling av de offentliga måltiderna, inte minst inom förskola och skola. I våras kom t.ex. nya, reviderade råd för måltider i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem.
För att möjliggöra systematiska och samordnade insatser i enlighet med målsättningarna i propositionen har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att utveckla en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet. Myndigheten ska redovisa en samlad strategi för hur detta arbete ska ske senast den 1 juli 2020. Vidare ska myndigheten utreda och föreslå hur respektive målområde kan följas upp på nationell, regional och lokal nivå. Strategin syftar till ett samordnat, sektorsövergripande arbete i syfte att främja en jämlik hälsa i befolkningen.
Slutligen vill jag lyfta fram idrottsrörelsens strävan att bredda verksamheten för att stimulera ett livslångt idrottande i föreningslivet. Statens stöd till idrotten har under senare år ökat och detta ger svensk idrott goda förutsättningar att utveckla verksamheten. Regeringen avser även att tillsammans med idrottsrörelsen och skolor fortsätta den pågående kraftsamlingen kring idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen som bedrivs i satsningen på samling för daglig rörelse.
Stockholm den 20 november 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.