Barnkonventionens tillämpning i asylärenden

Skriftlig fråga 2019/20:1500 av Emma Hult (MP)

Emma Hult (MP)

Barnkonventionens tillämpning i asylärenden (pdf, 91 kB)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Sverige ratificerade den rättsligt bindande barnkonventionen 1990 utan några reservationer, dock utan att på hemmaplan leva upp till bestämmelserna. Det har föranlett upprepad kritik från bland andra Unicef.

Efter många års arbete har nu barnkonventionen äntligen blivit svensk lag, vilket innebär ett förtydligande av att domstolar och rättsutövare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid bedömningar som görs i beslutsprocesser i ärenden som rör barn. Tyvärr har det visat sig att Migrationsverket inte anser att det gäller deras verksamhet.

I riksdagen har barnens bästa varit en återkommande fråga.

I proposition 2005/06:170 poängteras att när ett barn riskerar att skiljas från en förälder under en lång tidsperiod ska sådana omständigheter tillmätas extra tyngd.

I proposition 2009/10:137 står att läsa att beaktandet bör ske med utgångspunkt i de konsekvenser separationen befaras få för barnet och att barnets intresse av en sammanhållen familj i dessa fall bör ges större tyngd vid avvägningen mot att upprätthålla en reglerad invandring. Denna princip har också kommit till uttryck i UM 8458-18 från Förvaltningsrätten i Malmö – en dom som inte har överklagats av Migrationsverket.

Detta till trots fortsätter Migrationsverket att utvisa personer med små barn som på grund av anknytning har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige trots att den beräknade väntetiden för att få komma tillbaka är cirka ett och ett halvt år.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder tänker ministern och regeringen vidta för att säkra att barnkonventionen tillämpas även i asylärenden?

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2020-06-03 Överlämnad: 2020-06-03 Anmäld: 2020-06-04 Sista svarsdatum: 2020-06-10 Svarsdatum: 2020-06-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga

Ju2020/02139/POL

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1500 av Emma Hult (MP)
Barnkonventionens tillämpning i asylärenden

Emma Hult (MP) har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att säkra att barnkonventionen tillämpas i asylärenden.

Att hänsyn ska tas till barnets bästa i juridiska sammanhang där barn berörs är en viktig svensk rättsprincip. Den 1 januari 2020 trädde lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter i kraft. Genom inkorporeringen har barnkonventionen getts ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Inkorporeringen innebär emellertid i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan sedan Sveriges ratificering av barnkonventionen ska tolkas fördragskonformt. I utlänningslagen finns också sedan länge en portalparagraf om barnets bästa.

Regeringen har under lång tid arbetat målmedvetet för att stärka barns rättigheter. Exempelvis har Barnombudsmannen under 2017-2019 haft i uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet. Migrationsverket är en av de myndigheter som ingått i detta arbete.

Regeringen har i sin instruktion till Migrationsverket gett myndigheten i uppdrag att analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn. I myndighetens regleringsbrev för 2020 fick myndigheten i uppdrag att redovisa åtgärder och resultat av arbetet med att säkerställa barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. Regeringen följer frågan.

För att säkerställa att barnets bästa prövas i alla åtgärder och beslut har cirka 500 medarbetare och närmare 40 chefer inom asylprövningsprocessen på Migrationsverket fått utbildning i barnrätt och metod för prövning av barnets bästa. Under 2019 genomgick drygt 1 000 medarbetare någon av myndighetens utbildningar avseende barnkompetens och barnrättskompetens.

Det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som fattar beslut om uppehållstillstånd i Sverige. De är självständiga myndigheter och regeringen får enligt grundlagen inte försöka påverka hur de hanterar enskilda ärenden.

Stockholm den 17 juni 2020

Morgan Johansson