Svar på fråga 2019/20:1500 av Emma Hult (MP)
Barnkonventionens tillämpning i asylärenden
Emma Hult (MP) har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att säkra att barnkonventionen tillämpas i asylärenden.
Att hänsyn ska tas till barnets bästa i juridiska sammanhang där barn berörs är en viktig svensk rättsprincip. Den 1 januari 2020 trädde lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter i kraft. Genom inkorporeringen har barnkonventionen getts ställning som svensk lag och därmed förtydligas att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Inkorporeringen innebär emellertid i princip inte någon ny uppgift för tillämparna då lagstiftningen redan sedan Sveriges ratificering av barnkonventionen ska tolkas fördragskonformt. I utlänningslagen finns också sedan länge en portalparagraf om barnets bästa.
Regeringen har under lång tid arbetat målmedvetet för att stärka barns rättigheter. Exempelvis har Barnombudsmannen under 2017-2019 haft i uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet. Migrationsverket är en av de myndigheter som ingått i detta arbete.
Regeringen har i sin instruktion till Migrationsverket gett myndigheten i uppdrag att analysera konsekvenserna för barn inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn. I myndighetens regleringsbrev för 2020 fick myndigheten i uppdrag att redovisa åtgärder och resultat av arbetet med att säkerställa barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. Regeringen följer frågan.
För att säkerställa att barnets bästa prövas i alla åtgärder och beslut har cirka 500 medarbetare och närmare 40 chefer inom asylprövningsprocessen på Migrationsverket fått utbildning i barnrätt och metod för prövning av barnets bästa. Under 2019 genomgick drygt 1 000 medarbetare någon av myndighetens utbildningar avseende barnkompetens och barnrättskompetens.
Det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som fattar beslut om uppehållstillstånd i Sverige. De är självständiga myndigheter och regeringen får enligt grundlagen inte försöka påverka hur de hanterar enskilda ärenden.
Stockholm den 17 juni 2020
Morgan Johansson