Bevittnade fullmakter

Skriftlig fråga 2022/23:172 av Angelica Lundberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-12-14
Överlämnad
2022-12-15
Anmäld
2022-12-16
Svarsdatum
2022-12-21
Sista svarsdatum
2022-12-21
Besvarad
2022-12-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Fullmakter fyller en viktig funktion. En fullmakt är en utfästelse från en fullmaktsgivare till tredje man om att en särskilt utsedd person har rätt att företa rättshandlingar i fullmaktsgivarens namn. Det är av vikt med ett sådant förfarande, exempelvis om jag själv inte har möjlighet att sköta mina bankärenden.

En fullmakt är ofta skriftlig, och i vissa fall krävs att den är skriftlig för att den ska vara giltig, men det finns inga krav på att den ska vara bevittnad. Till skillnad från ett testamente eller en framtidsfullmakt, där lagen stipulerar att fullmaktsgivarens underskrift ska bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen, kan en fullmakt för att till exempel utföra bankärenden eller fastighetsköp mycket lätt förfalskas, då den inte omfattas av samma formkrav.

Att enklare typer av fullmakter, för att hämta ut ett paket åt någon eller liknande, inte har som krav att vara bevittnade är rimligt. Att fullmakter för att utföra större ekonomiska åtaganden inte måste vara bevittnade väcker däremot frågor. 

Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Ser ministern anledning att ta några initiativ för att fler fullmakter ska ha samma lagkrav för bevittnade som testamenten och framtidsfullmakter har, och vilka initiativ avser ministern i så fall att vidta?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:172 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Ju2022/ 0 3 638 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:172 av Angelica Lundberg (SD) Bevittnade fullmakter

Angelica Lundberg har frågat mig om jag ser anledning att ta några initiativ för att fler fullmakter ska ha samma lagkrav för bevittnande som testamenten och framtidsfullmakter har, och vilka initiativ jag i så fall avser att vidta.

Inledningsvis bör det framhållas att ett avtal som ingås med stöd av en förfalskad fullmakt inte gäller mot den person som påstås ha lämnat fullmakten. Trots det kan ett sådant agerande naturligtvis orsaka skada och obehag för den som drabbas.

I de allra flesta fall finns det inga särskilda formkrav för en fullmakt. Detta är en stor fördel, som bidrar till att fullmakter är enkla att använda och underlättar för både privatpersoner och företag som behöver rättshandla genom någon annan. Inga onödiga hinder ställs upp för den som behöver hjälp när ett avtal ska ingås.

Om en bank eller någon annan aktör ser ett behov av ökad trygghet vid rättshandlande genom fullmakt finns det goda möjligheter att på eget initiativ kräva att fullmakten upprättas på ett visst sätt eller i en viss form. Det är exempelvis vanligt att banker kräver att fullmakter ska bevittnas. Så är det ofta vid fastighetsköp.

I vissa fall har det ansetts finnas behov av att i lag uppställa formkrav på fullmakter. Framtidsfullmakter är, som Angelica Lundberg påpekar, ett exempel på detta. I det fallet motiveras de särskilda kraven bl.a. av att en framtidsfullmakt många gånger kommer att tillämpas utan att utfärdaren kan tillfrågas om sina avsikter. Därför gäller samma formkrav som för testamenten, däribland ett krav på bevittning.

Regeringen arbetar aktivt för att försvåra bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Det är dock inte aktuellt att införa något ytterligare lagkrav på att fullmakter ska bevittnas. Genom regeringens budgetproposition för 2023 ökas anslaget till Ekobrottsmyndigheten. Regeringen har dessutom nyligen föreslagit att det ska tydliggöras att det krav på stark kundautentisering som gäller för betaltjänstleverantörer, t.ex. när en betalare initierar en elektronisk betalningstransaktion, också gäller för fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Just nu pågår det också en utredning om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv där utredaren bl.a. ska ta ställning till hur sökandens identitet ska säkerställas i lagfartsärenden.

Stockholm den 21 december 2022

Gunnar Strömmer

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.