Biometanolens förutsättningar

Skriftlig fråga 2020/21:1321 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-18
Överlämnad
2021-01-19
Anmäld
2021-01-20
Svarsdatum
2021-01-27
Sista svarsdatum
2021-01-27
Besvarad
2021-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

I samband med att Energimyndigheten upprättade kontrollstation 2019 för reduktionsplikten presenterades en översikt över de biodrivmedel som är mest samhällsekonomiskt effektiva. Bedömningen utgår från produktionskostnaden för de olika biodrivmedlen i förhållande till den utsläppsreduktion de ger upphov till. I den här jämförelsen framstår inte etablerade lösningar som etanol, Fame och HVO som kostnadseffektiva eller med möjlighet till utökad produktion mot dagens. I stället framträder metanol och/eller DME från grot och skogsflis som det mest kostnadseffektiva.

Biometanol är ett koldioxidneutralt motorbränsle med goda egenskaper som tack vare sitt höga oktantal brinner renare och effektivare i motorerna än både bensin, diesel och etanol. Inblandningspotentialen för dagens flotta bensinbilar sträcker sig till 25 procent, och för flexifuel-bilar kan metanol utgöra 85 procent av bränslet. Metanol är också användbart som bränsle för bränsleceller i elfordon.

Sverige har goda förutsättningar för produktion av biometanol. Med en stor skogsproduktion ligger grunden för tillgänglig råvara. Förutsättningarna utifrån beskattning är emellertid starkt ogynnsamma för biometanol. Till skillnad från biogas, som med fullständig skattefrihet mottar ett produktionsstöd på 40 öre per producerad kilowattimme, får biometanol som låginblandas betala energi- och koldioxidskatt motsvarande 6,74 kronor per liter. Något produktionsstöd finns inte heller att tillgå för biometanolen. Energi- och koldioxidskatten för låginblandad metanoluppgår till 1,60 kronor per kilowattimme. Motsvarande skattesats för fossil bensin är lägre, 0,74 kronor per kilowattimme.

Regeringen avser med reduktionsplikten att minska utsläppen av växthusgaser och nå Sveriges klimatmål. För att klara de här målsättningarna bör de mest effektiva och genomförbara strategierna möjliggöras och främjas.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Hur tänker statsrådet komma till rätta med de skattemässigt negativa förutsättningar som i dag föreligger för biometanol?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1321 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fi2021/ 00236 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1321 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Biometanolens förutsättningar

Kjell-Arne Ottosson har frågat energi- och digitaliseringsministern hur statsrådet tänker komma till rätta med de skattemässigt negativa förutsättningar som i dag föreligger för biometanol. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

De svenska skattereglerna är anpassade till EU:s energiskattedirektiv. I direktivet fastställs minimiskattesatser som baseras på volym och inte utifrån bränslets energiinnehåll. Biobränslen med lägre energiinnehåll får därför en högre skatt per energienhet än de fossila bränslen som de jämförs med. Enligt energiskattedirektivet ska biobränslen dessutom beskattas på samma nivåer som de bränslen de ersätter, utan att hänsyn tas till skillnader i utsläpp av växthusgaser.

Energiskattedirektivet uppbyggnad har varit densamma under lång tid och är i vissa delar föråldrad. EU-kommissionen har aviserat att en revidering av energiskattedirektivet ska inledas under 2021. Regeringen kommer inom ramen för det arbetet fortsatt verka för att hänsyn tas till bränslets energiinnehåll och fossila koldioxidutsläpp. Hållbara biodrivmedel har en avgörande roll och är viktiga för att uppnå klimatmålen och bör därför främjas och inte missgynnas av skattereglerna.

Stockholm den 27 januari 2021

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.