Biotopskydd för stenhögar
Skriftlig fråga 2021/22:1107 av John Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-16
- Överlämnad
- 2022-02-17
- Anmäld
- 2022-02-18
- Svarsdatum
- 2022-02-23
- Sista svarsdatum
- 2022-02-23
- Besvarad
- 2022-02-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
I dag omfattas bland annat stenhögar av ett biotopskydd som är till för att bevara den biologiska mångfalden i aktuell hög. Något som träder i kraft tolv månader som orörd. Något som i praktiken innebär att en markägare som på sin mark lagt stenar i en hög och därefter inte rört dem på ett år får denna hög belagd med biotopskydd. Något som i sin tur enligt lag förbjuder markägaren att flytta på dem.
Det är inte ovanligt att lantbrukare under vår- och höstbruk flyttar på stenar för att vid ett senare tillfälle finna anledning att använda dem. Detta omöjliggörs i och med biotopskyddet.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Vad gör ministern och regeringen för att säkerställa att miljönyttan med ett biotopskydd för en ett år gammal stenhög står i proportion till inskränkningen av äganderätten?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1107 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:1107 av John Widgren (M)
Biotopskydd för stenhögar
John Widgren har frågat mig vad regeringen gör för att säkerställa att miljönyttan med ett biotopskydd för en ett år gammal stenhög står i proportion till inskränkningen av äganderätten.
Biotopskyddet i miljöbalken syftar till att bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer. Odlingsrösen i jordbruksmark utgör en biotop som skyddas genom det generella biotopskyddet. Odlingsrösen kan vara viktiga som livsmiljö för många arter som är knutna till odlingslandskapet. Äldre stenrösen utgör ofta kulturhistoriska spår från tidigare jordbruksverksamhet där stenarna avlägsnats från den odlade marken för att underlätta brukandet. Stenarna har lagts på närliggande mark som inte odlats och sedan lämnats kvar. Riklig förekomst av sten i vissa jordar är även i dag ett problem för brukarna och det kan finnas skäl att ta bort dem för att kunna bedriva jordbruk på ett rationellt sätt.
Regeringen anser att biotopskyddet är väsentligt för att bevara viktiga inslag av småbiotoper samt natur- och kulturmiljövärden i stort i ett odlingslandskap som i en allt större utsträckning blir mindre variationsrikt och där arter riskerar att försvinna. I den nationella Rödlistan som presenterades under våren 2020 redovisas att drygt 50 procent av alla rödlistade arter är knutna till odlingslandskapet. För merparten av dessa arter är odlingslandskapet särskilt viktig som livsmiljö.
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för tillämpningen av biotopskyddet för odlingsrösen i jordbruksmark. Myndigheten har nyligen informerat om att den ändrat sin bedömning av hur biotopskyddet bör tillämpas för stentippar från senare tid som består av stenar med ursprung i jordbruksdriften. Sådana stentippar omfattas i normalfallet inte av skyddet för odlingsrösen förrän det har gått mer än tre år sedan en stensamling började läggas upp på platsen. Om en brukare lägger upp plocksten från åkern bör denne således normalt ha minst tre år på sig att ta hand om stenen innan skyddet inträder. Tidigare omfattade tidsgränsen bara ett år.
Den brukare som av någon anledning inte haft möjligheten att ta bort sin stensamling i tid kan dessutom vända sig till länsstyrelsen för att söka dispens från biotopskyddet för odlingsrösen. Med den regeländring i miljöbalken som trädde i kraft hösten 2014 kan åtgärder som underlättar för jordbruksverksamhet utgöra särskilt skäl för dispens. Naturvårdsverkets analys visar att antalet beviljade dispenser där jordbruksverksamhet angivits som skäl har ökat.
Jag kan försäkra John Widgren att regeringen kommer fortsätta att följa utvecklingen för det generella biotopskyddet och möjligheterna att bedriva ett hållbart jordbruk, vilket också är i linje med det övergripande målet för livsmedelsstrategin om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen i landet ökar.
Stockholm den 23 februari 2022
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.