Näringsdepartementet
|
Bostads- och digitaliseringsministern
|
|
|
|
|
|
|
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:873 av Nooshi Dadgostar (V) Bostadsbrist och arbetskraftsbrist
Nooshi Dadgostar har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avhjälpa de problem som beskrivs i rapporten Slutsatser och förslag på åtgärder för att säkerställa tillräcklig arbetskraftskapacitet inom byggsektorn, så att vi kan få igång det bostadsbyggande vi behöver.
Låt mig inledningsvis tydliggöra att regeringens uppfattning är att tillgången till arbetskraft inom byggsektorn är en helt avgörande faktor för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande. Det var också därför som regeringen uppdrog åt två samordnare att närmare se över arbetskraftssituationen inom byggsektorn och vid behov föreslå ytterligare åtgärder, vilka nu presenterats i den nämnda rapporten.
I rapporten slås fast att arbetskraftssituationen inom många yrkesgrupper i byggsektorn är mycket ansträngd och att det finns behov av åtgärder, där såväl regeringen som berörda myndigheter och branschens parter har ett ansvar. Mot den bakgrunden presenteras i rapporten många förslag som nu ses över av berörda departement inom Regeringskansliet.
I rapporten betonas att det är viktigt att överväga åtgärder som kan öka effektiviteten i bostadsbyggandet så att färre människor kan producera mer. Regeringen genomför för närvarande ett stort antal åtgärder med syfte att effektivisera bostadsbyggandet. Exempelvis har regeringen uppdragit åt Boverket att, efter samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och företrädare för byggbolag och entreprenörer, lämna förslag som innebär att byggnadsverk som i allt väsentligt är likadant utformade bedöms på samma sätt vid tillämpning av vissa krav i plan- och bygglagen. På så vis kan industriellt byggande underlättas vilket i sin tur kan effektivisera byggandet. Stärkt översiktsplanering och förkortade planeringsprocesser är andra viktiga pusselbitar för ett effektivt bostadsbyggande även på lång sikt. Regeringen har därför uppdragit åt en särskild utredare att bland annat utreda hur kommunernas översiktsplanering enligt plan- och bygglagen (2010:900) kan utvecklas och stärkas för att underlätta efterföljande planering.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder som kan bidra till den nationella kompetensförsörjningen inom byggsektorn. Regeringen har bl.a. föreslagit att Kunskapslyftet succesivt ska byggas ut. Kunskapslyftet omfattade under 2016 totalt ca 44 000 statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux), kommunal vuxenutbildning (komvux) i övrigt, yrkeshögskolan, folkhögskolan samt inom universitet och högskolor. I budgetpropositionen för 2017 föreslås kunskapslyftet byggas ut till drygt 68 000 platser fram t.o.m. 2019. Inom ramen för kunskapslyftet ingår en satsning på en utbyggnad av 18 000 högskoleplatser till 2021.
Regeringen har därutöver haft trepartsamtal med parterna och Arbetsförmedlingen om kompetensförsörjning och nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter tillsammans med Arbetsförmedlingen nyligen lanserat ett snabbspår inom träindustrin, vilket är ett av flera exempel på hur arbetskraftsförsörjningen inom byggsektorn kan tryggas med hjälp av nyanländas kompetens. Vidare är ett av målen i Arbetsförmedlingens regleringsbrev att matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras, bl.a. genom att rekryteringsproblemen på arbetsmarknaden ska motverkas. Övergång till arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning ska tydligt förbättras för kvinnor och män. På detta sätt betonar regeringen vikten av en effektiv arbetsmarknadsutbildning när den formen av utbildning behövs vid arbetsgivares rekrytering av arbetssökande till de lediga jobben.
Även om många åtgärder redan pågår vill jag avslutningsvis betona att regeringen noggrant kommer att överväga behovet av ytterligare åtgärder och i det arbetet är rapporten om arbetskraftssituationen inom byggsektorn ett mycket viktigt underlag.
Stockholm den 2 mars 2017
Peter Eriksson