Brist på kompetens på våra sjukhus
Skriftlig fråga 2020/21:1115 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-18
- Överlämnad
- 2020-12-21
- Sista svarsdatum
- 2021-01-04
- Anmäld
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-13
- Besvarad
- 2021-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Coronapandemin har inneburit en extrem arbetssituation på våra sjukhus. Pandemin har inneburit tuffa prioriteringar för att klara vården av de svårast sjuka. När inte specialistutbildade sjuksköterskor funnits att tillgå på våra IVA-avdelningar i landet har man behövt arbeta på ett nytt sätt med många icke specialistutbildade sjuksköterskor som snabbinstruerats för att klara nya tuffa arbetsuppgifter.
Detta och extrem arbetsbelastning med massor av övertidstimmar har inneburit att många slitits hårt i jobbet, och många har lämnat eller funderar på att lämna jobbet på våra intensivvårdsavdelningar.
Detta gör situationen för vår högspecialiserade vård mycket bekymmersam. Inte bara nu utan också då pandemins grepp släpper.
Vi hade redan före pandemin långa vårdköer till den specialiserade vården, där många av operationerna kräver intensivvård.
Jag har tidigare flera gånger lyft denna fråga och det stora behovet av utökade utbildningsplatser för intensivvårdssjuksköterskor utan att detta har hörsammats.
Min fråga går nu till socialminister Lena Hallengren:
Gör ministern bedömningen att utbildningsbehovet för att möta behoven i den specialiserade intensivvården är akut, och vilka åtgärder avser ministern i så fall att vidta för att ändra på det?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1115 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1115 av Lotta Olsson (M)
Brist på kompetens på våra sjukhus
Lotta Olsson har frågat socialministern om ministern gör bedömningen att utbildningsbehovet för att möta behoven i den specialiserade intensivvården är akut, och vilka åtgärder avser ministern i så fall att vidta för att ändra på det.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Att tillräckligt många är vårdutbildade är grundläggande för att hälso- och sjukvården ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Jag instämmer också i att vi står inför stora utmaningar vad gäller att hantera det vårdbehov som uppstått samtidigt som pandemin fortgår. En stärkt bemanning i hälso- och sjukvården är därför en prioriterad fråga för regeringen.
Behovet av specialistsjuksköterskor i vården är stort och förväntades redan innan pandemin också öka under kommande år. Därför är det viktigt att fler sjuksköterskor vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. Regeringen har beslutat om stora utbyggnader av högskolan. Det gäller bland annat en utbyggnad av utbildningarna till specialistsjuksköterska. Under 2015 inleddes en utbyggnad av specialistsjuksköterskeutbildningen som innebär att universitet och högskolor har tillförts resurser motsvarande ytterligare 600 utbildningsplatser per helår. I år har en utbyggnad av universitet och högskolor med ytterligare 5 200 utbildningsplatser inom olika bristyrken inletts. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård omfattas av båda satsningarna. Utöver den utbildning som finansieras med anslagsmedel genomförs uppdragsutbildning av specialistsjuksköterskor där lärosäten och regioner samarbetar.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ingått en överenskommelse som ska stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården, med särskild inriktning på den nära vården. Satsningen omfattar totalt drygt 6,2 miljarder kronor för 2020. Av dessa går 500 miljoner kronor till regionerna för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska och kunna kombinera studier med arbete. Detta kan ske genom utbildningsanställningar och olika former av utbildningsförmåner, som delvis eller full lön under studierna.
För att kunna möta vårdens utmaningar med kompetensförsörjningen krävs ett effektivt samarbete mellan regioner, kommuner och lärosäten. Det krävs också dialog med andra aktörer. För att universitet och högskolor ska kunna utbilda fler specialistsjuksköterskor måste det t.ex. finnas tillgång till VFU-platser i hälso- och sjukvården. Det är en flaskhals som lärosätena identifierat. Här har regioner och kommuner ett ansvar för sin kompetensförsörjning. Det krävs också att de sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig faktiskt också får tjänstledigt. Detta kan inte lärosätena lösa.
Regeringen har från den 1 januari 2020 inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som bl.a. ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården. Syftet med rådet är att stärka och formalisera samverkan om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården. Jag ser fram emot att få ta del av rådets arbete och förväntar mig att arbetet ska ha en positiv effekt på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.
Stockholm den 4 januari 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.