Definitioner av djurförsök
Skriftlig fråga 2021/22:1426 av Staffan Eklöf (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-05
- Överlämnad
- 2022-04-06
- Anmäld
- 2022-04-07
- Svarsdatum
- 2022-04-13
- Sista svarsdatum
- 2022-04-13
- Besvarad
- 2022-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Den svenska djurskyddslagen har en annan definition av djurförsök än EU-direktivet som reglerar frågan. Det betyder att ambitionen att fasa ut alla djurförsök får en annan innebörd i Sverige än i resten av EU.
Djurskyddslagen definierar all användning av djur för bland annat vetenskaplig forskning som djurförsök, utan att klargöra vad ”användning” innebär. I EU-direktivet betyder ”användning” att djuren utsätts för lidande i nivå med ett nålstick eller mer – övrig djurforskning är inte djurförsök, enligt direktivet. Mycket djurbaserad forskning orsakar inget lidande. Till exempel observationsstudier eller icke-ingripande studier på djur i naturen eller i fångenskap med god djurhållning. Det är inte rimligt att sådan forskning ska behöva fasas ut. Syftet med utfasningen av djurförsök torde ju vara att minska djurs onödiga lidande. Den forskningen bidrar dessutom med mycket värdefull kunskap.
En annan oväntad följd av de olika definitionerna är att Jordbruksverket tolkar att djurförsök uppstår genom intentioner hos forskaren och inte genom särskilda handlingar mot djur. ”Användning” av djur likställs med en vetenskaplig tanke. Det innebär att sådant som enligt djurskyddslagen är tillåtet för alla, till exempel att observera fåglar eller att berika hundar och kor – eftersom det inte bryter mot lagens djurskyddssyfte – omvandlas till djurförsök om en forskare gör samma sak med vetenskap i tanken. Förutom att mycken värdefull forskning riskeras att fasas ut betyder det också att föreskrivande myndighet anser att svensk djurskyddslagstiftning reglerar forskning som inte påverkar djurskyddet. Detta torde ingripa otillbörligt i den grundlagsskyddade fria forskningen, och på juridiskt tveksamma grunder, där tankar och inte handlingar avgör regleringar.
Därför vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström följande:
Vad tänker ministern göra för att upprätthålla forskningens frihet i detta avseende?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1426 besvarad av Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Svar på fråga 2022/23:1425 Definitioner av djurförsök och fråga 2022/23:1426 Definitioner av djurförsök, båda av Staffan Eklöf (SD)
Staffan Eklöf har frågat mig vad jag tänker göra åt problemet att den svenska djurskyddslagen har en annan definition av djurförsök än EU-direktivet. Staffan Eklöf har även frågat utbildningsministern vad hon tänker göra för att upprätthålla forskningens frihet i detta avseende.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.
Försöksdjursverksamheten inom EU regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Direktivets bestämmelser är införlivade i den svenska djurskyddslagstiftningen.
Grundförutsättningen är att djur får användas i djurförsök bara om syftet med försöket inte kan uppnås utan användning av djur, att så få djur som möjligt används och att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.
Djurförsök är enligt EU-direktivet definierat som all användning av djur i experimentsyfte eller andra vetenskapliga syften, med känt eller okänt resultat, eller för undervisningsändamål, som kan vålla djuret smärta, lidande, ångest eller bestående men i lika stor utsträckning som, eller i större utsträckning än, ett nålstick som utförts i enlighet med god veterinärmedicinsk praxis.
I den svenska djurskyddslagen (2018:1192) utgår definitionen av djurförsök från syftet med användningen av djuren. Med djurförsök avses användning av djur för vetenskaplig forskning, sjukdomsdiagnos, utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska produkter, undervisning i vissa fall och andra jämförliga ändamål. Den svenska definitionen är därmed mer långtgående än EU-direktivets och ger alltså svenska försöksdjur ett mer omfattande skydd. Medlemsstaterna får enligt EU-direktivet bibehålla bestämmelser som syftar till ett mer långtgående skydd av djur än dem som anges i direktivet.
Den svenska definitionen av djurförsök har varit föremål för utredning, senast i betänkandet Ny djurskyddslag (SOU 2011:75). Utredaren föreslog där ändring till en definition som överensstämmer med EU-direktivet. Riksdagen beslutade dock, i enlighet med regeringens förslag, att den svenska definitionen skulle behållas. Det framhölls även att den svenska definitionen var väl förankrad hos de som bedriver verksamhet med djurförsök.
Jag instämmer med Staffan Eklöf om att det finns många exempel på djurbaserad forskning som inte innebär lidande och som bidrar med värdefull kunskap. Sådana djurförsök får också utföras, precis som andra djurförsök om syftet med dem inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod där djur inte används. Samtidigt ska alla djur som vi använder till olika syften skyddas på lämpligt sätt. Vår mer omfattande definition hindrar alltså inte värdefull forskning som behöver göras utan den säkerställer endast att djur inte används i onödan eller på ett felaktigt sätt.
En eventuell ändring av den svenska definitionen av djurförsök skulle kräva ytterligare utredning. Det är inget som regeringen bedömer är aktuellt i nuläget.
Gällande Staffan Eklöfs fråga om upprätthållandet av forskningens frihet så stämmer det att den är så viktig att den åtnjuter grundlagsskydd. Samtidigt är forskningen också underställd etiska krav. Dessa innefattar exempelvis kravet på etiskt godkännande av djurförsök. Det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen ska alltid utövas inom de rättsliga ramar som finns.
Stockholm den 13 april 2022
Anna-Caren Sätherberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.