Den nya livsmedelslagens krav i förhållande till tillfällig hantering av livsmedel

den 11 september

Svar på frågorna 2005/06:2069 om krav på tillverkat bröd, 2070 om den nya livsmedelslagens krav i förhållande till tillfällig hantering av livsmedel, 2076 om försäljning av bröd i ideellt syfte och kraven på livsmedelshantering samt 2081 om möjligheten att sälja hembakta bullar

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Linnéa Darell har frågat mig vad jag avser att göra för att förhindra en regeltolkning av den nya livsmedelslagen som innebär att bland annat skolklassers brödförsäljning för att finansiera en skolresa eller kyrkkaffet ska vara hotad.

Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag ska vidta för att rädda barnens bullbakande i förskolan och kyrkkaffet i landets församlingshem och missionshus.

Gabriel Romanus har frågat mig vad jag ska göra för att se till att ideella organisationer även i fortsättningen ska få sälja bullar som har bakats av medlemmarna i deras hem.

Staffan Danielsson har frågat vice statsminister Bosse Ringholm vad vice statsministern avser att vidta för åtgärder så att den nya livsmedelslagen inte omfattar hembakta bullar vid till exempel ideell försäljning. Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Sedan den 1 januari 2006 gäller ett antal i Sverige direkt tillämpliga EG-förordningar om livsmedelshygien och offentlig kontroll. Förordningarna innehåller grundläggande krav på hur livsmedelsverksamhet ska bedrivas och hur kontrollen över dessa ska utövas. EG-förordningarna kompletteras av bestämmelser i den nya livsmedelslagen (2006:804), livsmedelsförordningen (2006:813) och föreskrifter meddelade av Livsmedelsverket. Reglerna om livsmedelshygien ska tillämpas av alla företag som bedriver någon form av verksamhet med livsmedel. Ett fåtal regler ska tillämpas även av enskilda som släpper ut livsmedel på marknaden. I förordningarna finns principer som ska tillämpas av alla livsmedelsföretag. Regelverket medger dock en flexibel tillämpning för att säkerställa att det finns lösningar för specifika situationer utan att livsmedelssäkerheten riskeras.

Kommissionens riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 ger vägledning till hur tolkningen av gränsen för vad som anses vara ett livsmedelsföretag ska dras. Livsmedelsverket har även gett ut vägledningar till hur bestämmelserna ska tolkas. Enligt såväl kommissionens riktlinjer som Livsmedelsverkets vägledning omfattas inte en lokal där man ibland och i liten skala hanterar, bereder, förvarar eller serverar mat till exempel en kyrka, skola eller bymarknad och i andra situationer som organiserade välgörenhetsbasarer där frivilliga personer ibland bereder mat, av kraven i gemenskapens hygienregler eftersom en sådan verksamhet inte kan anses utgöra ett livsmedelsföretag.

Det finns ett behov av att ytterligare informera berörda intressenter om innehållet i de existerande vägledningarna samt att för det fall det behövs komplettera dessa med ytterligare riktlinjer. Regeringen har därför beslutat att ge Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra en särskild informationssatsning i fråga om tillämpningsområdet för EG:s livsmedelsregler.

Som svar på Maria Larsson fråga om förskolebarnens deltagande i matlagningen kan jag avslutningsvis konstatera att regeringen redan i propositionen till den nya livsmedelslagen (proposition 2005/06:128 Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa och växtskydd m.m., avsnitt 11.2.4) förutskickade ett uppdrag åt Livsmedelsverket att ta fram riktlinjer för hur mindre kök i förskolor och fritidshem, skolor med mera bör utformas och hur barn bör delta i matlagningen i pedagogiskt syfte. Regeringen fattade den 31 augusti 2006 beslut om att ge Livsmedelsverket ett sådant uppdrag.