Den så kallade mängdrabatten

Skriftlig fråga 2020/21:2775 av Ellen Juntti (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-05
Överlämnad
2021-05-06
Anmäld
2021-05-07
Svarsdatum
2021-05-12
Sista svarsdatum
2021-05-12
Besvarad
2021-05-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Nyligen rapporterade medierna om en man som dömdes till åtta år och tio månaders fängelse för flera grova våldtäkter och andra sexualbrott mot fyra närstående flickor.

Mannen dömdes för åtta grova våldtäkter mot barn, två försök till grova våldtäkter mot barn, nio grova sexuella övergrepp mot barn och ett stort antal fall av sexuellt ofredande.

Dagens regler om mängdrabatt innebär att mannen fått kraftig rabatt på straffet, vilket i princip innebär att flera av de våldtäkter han begått är straffria. Detta är mycket upprörande, i synnerhet med tanke på barnen, som med stor säkerhet har påverkats och kommer att påverkas mycket negativt under lång tid framöver.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen uppmanat regeringen att föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. 

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att följa riksdagens tillkännagivande och vidta åtgärder för att skärpa lagstiftningen kring den så kallade mängdrabatten, och när kommer detta i så fall att ske?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2775 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/01855 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2775 av Ellen Juntti (M)
Den så kallade mängdrabatten

Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att följa riksdagens tillkännagivande och vidta åtgärder för att skärpa lagstiftningen kring den så kallade mängdrabatten, och när detta i så fall kommer att ske.

Kampen mot brottsligheten är ett långsiktigt arbete som är högt prioriterat av regeringen. En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten är att förbättra förutsättningarna för polisen att utföra sitt uppdrag. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en viktig del. Vid årsskiftet var vi mer än halvvägs mot regeringens mål om 10 000 fler polisanställda, och ytterligare nära 5 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren. Det är en glädjande utveckling som på sikt kommer att göra stor skillnad för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Den som begår flera brott ska få ett straff som står i proportion till brottslighetens allvar. Påföljdssystemet måste på ett trovärdigt sätt kunna hantera fall där någon vid samma tillfälle döms för flera brott. I Sverige tillämpas vid flerfaldig brottslighet principen om gemensamt straff. Det innebär att domstolen gör en gemensam straffmätning för alla de brott som den tilltalade döms för och därefter bestämmer en gemensam påföljd för brotten. Straffet bestäms efter den samlade brottslighetens straffvärde.

Ett effektivt sätt att minska risken för flerfaldig brottslighet är att ingripa snabbare. Regeringen har beslutat om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål. Försöksverksamheten har lett till ökad lagföring, kortare handläggningstider och ökad kvalitet i utredningarna. Regeringen har därför beslutat att försöksverksamheten ska fortsätta till 2022 och att den från den 1 januari i år byggs ut till delar av samtliga polisregioner i landet. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att utreda ett permanent snabbförfarande i brottmål och andra åtgärder för en snabbare lagföring av brott. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2021.

Vidare har regeringen under förra mandatperioden genomfört en reform som innebär att fler gärningar ska behandlas som återfall i brott och därmed mötas av en skärpt straffrättslig reaktion. Snabb lagföring och en skärpt återfallsreglering är åtgärder som tillsammans motverkar och markerar samhällets avståndstagande från upprepad brottslighet.

Regeringen har också reformerat sexualbrottslagstiftningen och Sverige har nu den strängaste lagstiftningen vi någonsin haft. Genom reformen höjdes bl.a. minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn från fängelse i fyra år till fängelse i fem år. När straffen skärps för de enskilda brotten leder det också till att den samlade brottsligheten bestraffas strängare.

Men det behöver övervägas ytterligare åtgärder för att stärka lagstiftningen när det gäller sexualbrotten. Regeringen har därför beslutat att en utredning ska se över bland annat straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021.

Det är viktigt att bekämpa såväl brotten som dess orsaker. Regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att minska brottsligheten och öka människors trygghet.

Stockholm den 12 maj 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.