Det ökade antalet avslag på sjukintyg
Skriftlig fråga 2020/21:1990 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-26
- Överlämnad
- 2021-02-26
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Antalet sjukskrivna har förändrats under årens lopp och beroende på vilka åtgärder som vidtagits eller inte så har antalet stigit eller sjunkit.
Socialdemokraterna har i tidigare uttalanden varit tydliga med att de anser att alliansregeringen undergrävde hela sjukförsäkringen och lämnade människor utan försäkring. Tillgänglig statistisk visar däremot att antalet människor som får avslag på sin sjukförsäkring har ökat med drygt 40 000 personer sedan de tog över makten i Sverige. Det innebär att det är många som står utan försörjning eller som tvingas tillbaka till ett arbete de inte orkar med.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska antalet personer som får avslag på sin sjukskrivning och för att se till att rehabiliteringskedjan fungerar som den är tänkt att göra?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1990 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:1990 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Det ökade antalet avslag på sjukintyg
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att minska antalet personer som får avslag på sin sjukskrivning och för att se till att rehabiliteringskedjan fungerar som den är tänkt att göra.
Covid-19-pandemin har synliggjort brister i sjukpenningens regelverk, inte minst för personer med symptombaserade diagnoser och en mindre exakt prognos för återgång i arbete. Regeringen och samarbetspartierna har därför kommit överens om ändringar i regelverket vid bedömningen av sjukpenning efter dag 180 ska göras. Avsikten är att rehabiliteringskedjan ska bli mer flexibel så till vida att det blir lättare att skjuta fram prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Människor ska få bättre förutsättningar att hinna genomgå vård, behandling och rehabilitering för att kunna återgå i arbete. De nya reglerna träder ikraft den 15 mars 2021.
För att förhindra att människor förlorar sin sjukpenning har regeringen infört ett tillfälligt stopp av bedömningarna mot normalt förekommande arbete efter dag 180 till dess att lagändringen träder ikraft. Stoppet gäller retroaktivt från och med den 21 december 2020.
Det är inte bara regelverken som behöver ändras. Även Försäkringskassans handläggning av sjukpenningärenden har fått kritik från flera håll, bl.a. från utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Utredningen konstaterar att det saknas utredningar till stöd för slutsatser i avslagsbesluten och att besluten inte är transparenta för den enskilda försäkrade. Regeringen har därför gett Försäkringskassan i uppdrag att förbättra kvaliteten i handläggningen av avslagsbeslut. I uppdraget ingår också att Försäkringskassan ska redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov vidtas så tidigt som möjligt.
Sjukförsäkringen ska vara begriplig och ge trygghet. Alla grupper är lika skyddsvärda. Människor som drabbas av sjukdom ska kunna lita på att de får sjukpenning så länge de inte kan arbeta.
Stockholm den 10 mars 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.