Till innehåll på sidan

Djurrättsaktivisternas hot mot svenskt lantbruk

Skriftlig fråga 2017/18:1631 av Sten Bergheden (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-08-24
Överlämnad
2018-08-27
Anmäld
2018-08-30
Svarsdatum
2018-09-10
Sista svarsdatum
2018-09-10
Besvarad
2018-09-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Skaraborg är ett av landets viktigaste lantbruksområden, med stor produktion av livsmedel. Svenskt kött och andra animalieprodukter är förstklassiga, bland annat tack vare vårt höga djurskydd och låga antibiotikaanvändning.

Vi producerar i dag i genomsnitt bara ungefär hälften av de livsmedel som konsumeras här i Sverige, trots våra goda förutsättningar. Sveriges lantbrukare måste värnas så att vår livsmedelsproduktion kan öka i landet och skapa jobb och tillväxt.

Skaraborg är en av Sveriges viktigaste regioner för livsmedelsproduktionen. Därför är det oroväckande att höra de färska rapporterna om djurrättsaktivister som begår brott i regionen genom att bland annat släppa ut minkar och ta ned stängsel på hästgårdar. Många lantbrukare i området är nu oroade för att samma sak ska drabba dem.

Om vi ska kunna öka matproduktionen i Skaraborg och i Sverige kan vi inte låta djurrättsaktivister fortsätta att hota och förstöra verksamheter för lantbrukare. Moderaterna, tillsammans med andra partier i riksdagen, har krävt att rättsväsendet prioriterar denna form av brottslighet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder har ministern och regeringen vidtagit för att stävja de brott som begås av djurrättsaktivister och därmed hotet mot svenskt lantbruk?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1631 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)



Ju2018/04181

/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och i

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1631 av Sten Bergheden (M) Djurrättsaktivisternas hot mot svenskt lantbruk

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen har vidtagit för att stävja de brott som begås av djurrättsaktivister och därmed hotet mot svenskt lantbruk.

I ett demokratiskt samhälle har ingen person rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare arbetar för. En levande landsbygd där lantbrukare och djurhållare tryggt ska kunna bedriva sin verksamhet, utan att behöva utsättas för hot eller ännu värre aktioner, är en självklarhet för regeringen.

Jag har träffat ordföranden för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) för att diskutera denna fråga, som då beskrev den bild av problemet som deras medlemmar upplever. Regeringen har också, genom landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, diskuterat frågan med LRF. Vidare har jag tagit upp frågan med både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker bland annat inom ramen för arbetet mot det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism. När brott begås och anmäls vidtar polisen de åtgärder som behövs för att utreda brottet och lagföra de skyldiga.

En effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten. Denna satsning ska förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl i storstad som i glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till myndighetsledningen att besluta om.

Regeringen har lagt ett antal förslag till ny lagstiftning som är relevanta i sammanhanget. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag, där dagens generella tillståndsplikt för kamerabevakning slopas. Den 1 januari i år trädde lagändringar i kraft som ger ett bättre skydd mot exempelvis ofredande på internet och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Regeringen har också lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser. Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott.

Stockholm den 6 september 2018

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.