den 14
augusti
Svar på fråga 2005/06:1976
om effektivisering inom samhällsbyggnadsområdet
Samhällsbyggnadsminister
Mona Sahlin
Ragnwi
Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få fram en
faktisk effektivisering av handläggningen av ärenden inom
samhällsbyggnadsområdet genom bättre utnyttjande av e-tjänster.
Våra myndigheter har redan
åstadkommit många förenklingar och effektiviseringar genom användning av
informationsteknik. Enligt den senaste undersökningen som Cap Gemini genomfört
på uppdrag av EU-kommissionen ligger svenska myndigheter på tredje plats i
Europa med att erbjuda onlinetjänster till medborgare och företag. Jag delar
därför inte Ragnwi Marcelinds ensidigt negativa beskrivning av myndigheternas
ärendehantering. Effektivisering och utveckling till att bli en så kallad
24-timmarsmyndighet ingår i alla myndigheters ordinarie uppdrag. Det finns dock
fortfarande en stor potential till ytterligare effektiviseringar och
serviceförbättringar.
I den nyligen beslutade
strategin för fortsatt utveckling av den elektroniska förvaltningen och
24-timmarsmyndigheten har regeringen bland annat lagt fast övergripande mål för
den statliga förvaltningens fortsatta IT-baserade utvecklingsarbete, vilka ska
vara uppfyllda år 2010. Varje enskild myndighet ansvarar för den egna
verksamhetsutvecklingen och för att bidra till att målen enligt strategin uppfylls.
Verket för förvaltningsutveckling (Verva) kommer att ha en central roll när det
gäller att främja utvecklingen i enlighet med strategin. Samtidigt kommer
regeringen att göra regelbundna uppföljningar i vilken takt och på vilket sätt
som myndigheterna utvecklas i enlighet med strategins målsättningar.
En förutsättning för
effektiviserad ärendehantering och elektroniskt informationsutbyte mellan
myndigheter är elektronisk identifiering. Då små myndigheter och kommuner inte
alltid har tillräckliga resurser för att utnyttja e-legitimationer, har regeringen
i enlighet med 2006 års tilläggsbudget 1 gett Verva i uppdrag att under en
treårsperiod stimulera en ökad användning av e-legitimationer och nya
e-tjänster i förvaltningen. Min förhoppning är att detta arbete ska stärka de
ekonomiska förutsättningarna för offentliga e-tjänster.
Då Ragnwi Marcelinds fråga
omfattar handläggningen av ärenden inom samhällsbyggnadsområdet, vill jag passa
på att nämna några exempel på det arbete som pågår för att göra verksamheten
inom detta område mer effektiv.
Inom Lantmäteriverket har
ett system för elektronisk signatur i förrättningsverksamheten utvecklats.
Vidare pågår för närvarande en utredning där förutsättningarna för
kommunikation med sakägare via Internet ses över. För att möjliggöra
elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning arbetar Lantmäteriverket även med
en rapport som ska presentera förslag till erforderliga författningsändringar.
Detta då de nuvarande reglerna i fastighetsbildningslagen utesluter
möjligheterna att göra en ansökan i elektronisk form. Ett exempel på en Internetbaserad
tjänst som har varit i bruk under några år är ”Fråga lantmätaren”, där den
enskilde bland annat har möjlighet att ställa frågor om förhållanden kring en
viss fastighet.
När det gäller
fastighetsbildningen vill jag också peka på de åtgärder som under senare år har
vidtagits för att rationalisera och effektivisera ärendehandläggningen. Dessa
åtgärder @ till exempel tillgång till digitalt lagrad geografisk information
och introduktion av en digitalt baserad förrättningsprocess @ har bland annat
medfört sänkta kostnader och kortare handläggningstider för avstyckning och
fastighetsreglering. Utvecklingen inom detta område fortgår genom att
exempelvis skapa ökad tillgänglighet till äldre material genom inskanning av
förrättningsakter och detaljplaner.
Handläggningen av ärenden
inom samhällsbyggnadsprocessen är bland annat beroende av tillgång till
geografisk information och fastighetsinformation. Inom detta område kan jag
bland annat konstatera att Lantmäteriverket har färdigställt en rikstäckande
databas med geografiska grunddata och därmed har en viktig byggsten i landets
digitala infrastruktur lagts på plats.
På motsvarande sätt
utvecklas också den information som inryms i fastighetsregistret.
Lantmäteriverket har påbörjat ett projekt som syftar till att förbättra
informationen i fastighetsregistrets allmänna del inklusive registerkartan. Den
förbättrade kvaliteten kommer bland annat att betjäna fastighetsbildningen samt
övriga delar av samhällsbyggandet.
I detta sammanhang vill
jag också lyfta fram att Lantmäteriverket, genom en instruktionsändring,
nyligen har fått ett nationellt samordningsansvar för produktion, samverkan,
tillhandahållande och utveckling inom området grundläggande geografisk
information och fastighetsinformation. Lantmäteriverket svarar även för
samordning och stöd vid genomförande av EG-direktiv inom verksamhetsområdet.
Vidare behandlades
ansökningsförfarandet till inskrivningsmyndigheten nyligen av regeringen i
propositionen Elektroniskt ansökningsförfarande i inskrivningsärenden m.m.
(prop. 2005/06:28). Regeringen lämnade där förslag som bland annat syftar till
att möjliggöra elektronisk ansökan till inskrivningsmyndigheten. Några exempel
på ärenden som inskrivningsmyndigheten hanterar är ärenden om inteckning och
lagfart. Propositionen är numera antagen av riksdagen och lagändringarna har
trätt i kraft.
Under hösten 2005
redovisade Lantmäteriverket ett regeringsuppdrag avseende hur informationsutbytet
mellan bland annat kommuner, länsstyrelser och lantmäterimyndigheter kan
förbättras för att erhålla en effektiv digital detaljplaneprocess. Rapporten
innehåller bland annat förslag till fortsatt utvecklingsarbete inom området.
Den fortsatta beredningen av frågan har resulterat i att Boverket fått
regeringens uppdrag att i samverkan med Lantmäteriverket och Sveriges Kommuner
och Landsting samt med stöd av bland annat ett urval länsstyrelser och kommuner
utveckla de idéer som redovisas i nämnda rapport, i syfte att skapa
förutsättningar för en nationellt harmoniserad digital hantering av
detaljplaneprocessen. Detta uppdrag ska redovisas till regeringen senast den 30
juni 2007.
I samarbete med
länsstyrelserna genomför Boverket under hösten 2006 en fördjupad förstudie för
att möjliggöra elektronisk handläggning av räntebidrag, investeringsbidrag och
samtliga typer av investeringsstimulanser. Även elektronisk signatur ingår.
Funktionen, som kommer att medföra stor effektivisering, beräknas tas i drift
under år 2007.
Som framgår av ovan nämnda
exempel pågår ett aktivt arbete med att vidareutveckla e-tjänster inom
samhällsbyggnadsområdet. Jag kommer att bevaka och följa den fortsatta
utvecklingen av elektronisk förvaltning med stort intresse. Min förhoppning är
att det inom en snar framtid kommer att finnas ännu bättre och mer utvecklade
e-tjänster vid våra myndigheter. Detta kommer bland annat att bidra till en
effektivare ärendehantering och större förtroende för våra myndigheter till
gagn för såväl enskilda som för samhället i stort.