Elektrifieringsklustret på Finnslätten

Skriftlig fråga 2020/21:3075 av Åsa Eriksson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-06-02
Överlämnad
2021-06-02
Anmäld
2021-06-03
Sista svarsdatum
2021-06-09
Svarsdatum
2021-06-16
Besvarad
2021-06-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Att världen snabbt måste ställa om för att bli mer hållbar är en möjlighet på många sätt. Att Sverige är näst bäst i världen på innovation ger våra företag en fantastisk möjlighet att bidra till den globala omställningen. Rätt använt kan det också bidra till en stark regional utveckling i vårt land.

Riksdagen har beslutat att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar år 2040 och att utsläppen från inrikes transporter ska minskas med 70 procent redan till år 2030. En batteriutveckling i världsklass är helt centralt för att vi ska kunna nå denna djärva målsättning.

Eftersom klimatomställningen är ett samhällsbygge som vi behöver ta oss an tillsammans är det många delar som måste fungera väl ihop när det satsas på gröna industrier. Vision Finnslätten, utvecklingen av ett starkt elektrifieringskluster i Västerås, är ett bra exempel på detta och någonting som vi har skäl att vara stolta över.

På Finnslätten finns i dag flera världsledande företag och verksamheter som samarbetar och som driver den hållbara utvecklingen framåt. Northvolt är ett av de företag som bedriver forskning och utveckling på Finnslätten. Deras besked att verksamheten ska fördubblas kommer att göra Västerås och Mälardalen till ett europeiskt centrum för batteriindustrin. Batterier spås bli en lika självklar svensk exportprodukt som järnmalm.

Det är redan tydligt att Sveriges regering och EU värnar det här projektet. Tidigare i år tilldelades Northvolt 238 miljoner kronor från EU för utveckling av battericeller och utbyggnad av ett elektrifieringscampus för batteriforskning i Västerås.

I dag är Finnslätten en arbetsplats för 5 000 personer, men förhoppningen är att det snart ska arbeta hela 40 000 personer där i många olika verksamheter. För att det ska bli verklighet krävs en utveckling på flera olika plan, inte minst en stark tillväxt av antalet bostäder.

Västerås stad har nyligen avsatt 50 miljoner kronor till ett nytt tågstopp på Finnslätten som ska förenkla pendling, kompetensförsörjning och ett fossilfritt centrum. För att locka arbetskraft och spetskompetens till detta nav för högteknologiska företag krävs mer än en välfungerande infrastruktur. Finnslätten ska bli ett trevligt och stimulerande område på flera sätt. Staden planerar till exempel att bygga förskola och skola där, något som förr var helt otänkbart i ett industriområde.

För att få det gröna samhällsbygget, kompetensförsörjning och innovationskraft att gå hand i hand behöver processer samordnas och en modig och långsiktig planering säkras. Här tror jag att staten kan hjälpa till på flera sätt. Vi är många som är angelägna om att utvecklingen av Finnslätten som elektrifieringskluster ska få så goda förutsättningar som möjligt och bli den världsledande hubb för omställning som vi så väl behöver.

Därför vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

Vad kan regeringen ytterligare göra för att främja en stark och hållbar utveckling av ett världsledande batterikluster i Västerås och Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3075 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)


Svar på fråga 2020/21:3075 av Åsa Eriksson (S)
Elektrifieringsklustret på Finnslätten

Åsa Eriksson har frågat mig vad regeringen ytterligare kan göra för att främja en stark och hållbar utveckling av ett världsledande batterikluster i Västerås och Sverige.

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan anger att ökad elektrifiering kommer vara en viktig komponent i omställningen till nettonollutsläpp i såväl transportsektorn som industrin. Elektrifiering av fordonsflottan är också avgörande för att Sverige ska klara EU:s krav på minskade kväveoxidutsläpp. Klimatomställningen och elektrifieringen av många delar av samhället innebär ett ökat behov av batterier och enligt EU- kommissionen förväntas EU bli den näst största producenten av batterier.

Regeringen har uppdragit åt Statens energimyndighet att lämna stöd på 238 miljoner kronor till Northvolt AB för utveckling av battericeller och utbyggnad av ett elektrifieringscampus för batteriforskning i Västerås. Stödet är kopplat till Sveriges och batteriföretagets medverkan i det europeiska projektet EuBatIn (European Battery Innovation) som är ett så kallat viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI).

Regeringen har även uppdragit åt Statens energimyndighet att lämna stöd med högst 575 miljoner kronor för uppbyggnaden av ett test- och forskningscenter för elektromobilitet Swedish Electric Transport Laboratory AB (SEEL), som uppförs vid tre anläggningar i Göteborg, Nykvarn och Borås. Satsningen sker inom ramen för ett annat IPCEI, vars syfte är att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier. Anläggningen ägs av RISE Research Institutes of Sweden AB och Chalmers tekniska högskola. Det är här viktigt att påpeka att båda dessa satsningar finansieras av nationella medel och alltså inte medel från EU.

Regeringen har även lämnat uppdrag till Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) att utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier. Uppdraget ska bidra till den ökade elektrifieringen som behövs för att klara klimatmålen. Samverkan ska utgå från behov av ökad batterianvändning och energilager som en del av samhällets elektrifiering genom t.ex elektrifiering av transportsektorn och användning av batterier som energilager i energisystemet i övrigt.

Sverige deltar också i arbete på EU-nivå som är av betydelse för etablering av en europeisk batterivärdekedja för hållbara batterier. Det gäller bl.a. arbete kopplat till den europeiska batterialliansen (EBA, European Battery Alliance), forskningsinitiativet Battery 2030+ som koordineras från Uppsala universitet, samt IPCEI för batterier.

Efterfrågan på batterier väntas öka mycket snabbt under de kommande åren. Sverige har goda möjligheter att producera batterier på ett hållbart och resurseffektivt sätt samt att etablera flera delar av en europeisk hållbar och konkurrenskraftig batterivärdekedja.

Fossilfritt Sverige har, i samverkan med aktörer längs hela värdekedjan, tagit fram en strategi för en hållbar batterivärdekedja. Strategin visar hur flera olika branscher kan bli fossilfria med hjälp av en hållbar och fossilfri batterivärdekedja.

Regeringen kommer att följa utvecklingen nära.

Stockholm den 15 juni 2021

Ibrahim Baylan

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.