En ny inriktning på narkotikapolitiken

Skriftlig fråga 2017/18:1557 av Christina Örnebjär (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-06-27
Överlämnad
2018-06-27
Anmäld
2018-06-28
Sista svarsdatum
2018-07-11
Svarsdatum
2018-07-26
Besvarad
2018-07-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Det tunga missbruket är lika utbrett i Sverige som i övriga Europa och bland ungdomar ligger vi ungefär i mitten. Narkotikadödligheten i Sverige är näst högst i hela EU och har mer än fördubblats de senaste tio åren. Enligt EMCCDA – EU:s inrättning för narkotikaforskning och narkotikakunskap – så har Sveriges narkotikarelaterade dödlighet gått upp de senaste åren från 73 per miljon invånare till 93 per miljon invånare. Snittet i EU är 17 dödsfall, vilket gör att Sverige ligger mer än fem gånger högre. Man kan, och ska, absolut kritisera och diskutera vilket underlag som ligger till grund för statistiken. I Sverige finns bland annat oavsiktlig förgiftning och suicidförgiftning med i statistiken. Samtidigt går det inte att blunda för vare sig den stora skillnaden mellan Sverige och övriga länder eller den stora ökningen i Sverige.

Tidigare beslutades det i FN att medlemsländerna behöver ha en mer human syn på missbruk och fokusera mer på skademinimering, behandling och vård istället för nolltolerans och skuldbeläggning i form av straff. Det finns åtskilliga rapporter som visar att när vändpunkten väl kommer för en människa med ett missbruk är det livsviktigt att samhället lyssnar, stöttar och hjälper på en gång.

För många personer med missbruk är stödjande insatser som sprututbyte, tak över huvudet, mat i magen och rena kläder det första steget mot ett liv utan missbruk. Genom ökat stöd för att åtgärda den bakomliggande orsaken till missbruket kan man hjälpa människor på ett bättre sätt än att först ställa orimliga krav på drogfrihet från dag ett för att ens få tillgång till hjälp.

Det övergripande målet för Liberalernas narkotikapolitik är en nollvision mot drogrelaterade dödsfall och drogrelaterat lidande.

Nyligen gick Narkotikapolisföreningen ut och påtalade behovet av en ny narkotikapolitik, inriktad på mer vård i stället för straff.

Jag vill därför fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vilka åtgärder och/eller initiativ är statsrådet beredd att ta mot bakgrund av Narkotikapolisföreningens önskemål om en ny inriktning på narkotikapolitiken?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1557 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



S2018/03905

/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1557 av Christina Örnebjär (L) om en ny inriktning på narkotikapolitiken

Christina Örnebjär har frågat mig vilka åtgärder och/eller initiativ jag är beredd att ta mot bakgrund av Narkotikapolisföreningens önskemål om en ny inriktning på narkotikapolitiken.

Narkotikapolitiken bygger på en strategi där tillgångsbegränsning och efterfrågeminskning är likvärdiga beståndsdelar och fokuserar på förebyggande arbete, vård och behandling, sociala insatser samt insatser för att förbättra hälsan hos personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroende. Det är viktigt att insatserna sker med lika tyngd i alla delar.

En samlad nationell strategi, ANDT-strategin under år 2016-2020, för alkohol, narkotika, dopning och tobak anger inriktningen för arbetet. Det övergripande målet för den svenska ANDT-politiken är ”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk”.

Samordning mellan rättsvårdande myndigheter och socialtjänsten har stor betydelse för möjligheterna att komma till rätta med narkotikabruket i samhället, i synnerhet bland barn och unga. Socialstyrelsen har därför på regeringens uppdrag genomfört en pilotstudie om de insatser socialtjänsten ger för att erbjuda vård och behandling till barn och unga som lagförts för brott.

Regeringen har i proposition Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige (prop. 2016/17:15) föreslagit åtgärder som syftar till att öka tillgången till sprututbyten. I propositionen föreslår regeringen att sprututbytesverksamheterna ska skötas av landstingen och att åldersgränsen sänks från 20 till 18 år. Propositionen är antagen av riksdagen. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp verksamheterna.

Regeringen delar Christina Örnebjärs oro för den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Regeringen gav i augusti 2016 Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Folkhälsomyndigheten föreslå en åtgärdsplan för ett nationellt utvecklingsarbete med särskild inriktning på att motverka narkotikarelaterad dödlighet.

Baserat på den föreslagna åtgärdsplanen har Socialstyrelsen fått flera olika uppdrag avseende insatser för att minska narkotikarelaterad dödlighet. Bland uppdragen kan nämnas att ta fram information om överdosrisker och säkrare användning riktad till personer som brukar narkotika, utveckla och ta fram kunskapsstöd om läkemedelsbehandling vid opiatberoende och lämna förslag till samverkansformer för huvudmännen. Uppdragen ska redovisas senast i december i år.

Regeringen har särskilt uppmärksammat WHO:s förslag att använda naloxon även utanför sjukvården och regeringen har givit Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i uppdrag att underlätta för sådana möjligheter. Socialstyrelsen arbetar nu vidare med att ändra i föreskrifter för att fler ska få tillgång till naloxon i syfte att minska narkotikadödligheten.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för ökad samverkan mellan berörda myndigheter och under våren lämnat flera förslag till fortsatt utveckling av samarbetsformer där även civilsamhället ingår.

Stockholm den 26 juli 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.