En postmarknad i förändring

Skriftlig fråga 2020/21:2149 av Mikael Larsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-10
Överlämnad
2021-03-10
Anmäld
2021-03-11
Svarsdatum
2021-03-17
Sista svarsdatum
2021-03-17
Besvarad
2021-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Det skickas allt färre fysiska brev i Sverige. Brevvolymerna har minskat med nästan 50 procent de senaste 20 åren. Samtidigt ser vi att antalet paket ökar, och svenskarna handlar i allt större utsträckning via e-handel.

Att ha en fungerade postservice i hela landet där brev, paket och tidningar kan kombineras är en förutsättning för ett levande samhälle.

I september tillsatte regeringen Postfinansieringsutredningen som ska ta fram förslag på hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras i framtiden. Slutbetänkandet ska lämnas i januari 2023.  Man har dessutom tillsatt en utredning om utdelning av dagstidningar och om man likt i Norge kan upphandla denna tjänst till distribution.

Samtidigt med detta genomför Postnord nu övergången till varannandagsutdelning utan att egentligen några direkta konsekvensanalyser har gjorts av vad det innebär för till exempel företag på landsbygden.

För några veckor sedan gick också remisstiden ut för att lämna synpunkter på promemorian om förändrat befordringskrav av brev där förslaget är att åtta av breven ska delas ut inom tre dagar och 97 procent inom fyra dagar, till skillnad mot dagens krav på 95 procent inom två dagar.

Det kan sålunda konstateras att det sker en rad saker inom svenskt utredningsväsen och inom de statliga bolagen som kommer att förändra spelplanen för distribution av post och brev. Det kan också konstateras att det är tre departement – och således tre olika statsråd – som är inblandade i detta: Näringsdepartementet, Infrastrukturdepartementet och Kulturdepartementet. Det väcker onekliga frågor kring hur koordinerade alla dessa enskilda insatser är och vem – om någon – som tar ett helhetsansvar för att de olika delarna ska landa väl för att svensk postservice ska utvecklas i rätt riktning.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Anser statsrådet att det är rimligt att så många förändringar sker innan Postfinansieringsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande, och vidtar statsrådet några åtgärder inom ramen för sin tjänsteutövning?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2149 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)


Svar på fråga 2020/21:2149 av Mikael Larsson (C)
En postmarknad i förändring

Mikael Larsson har frågat mig om jag anser att det är rimligt att så många förändringar sker innan Postfinansieringsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande, och om jag vidtar några åtgärder inom ramen för min tjänsteutövning.

Postmarknaden är en marknad i snabb förändring, precis som Mikael Larsson själv konstaterar. Att då försöka förhindra den utveckling som sker inom ramen för de befintliga regelverk som riksdagen beslutat om för postmarknaden tror jag inte är lösningen. Post- och telestyrelsen (PTS) är den myndighet som är utsedd av regeringen att ha tillsyn över efterlevnaden av postlagen (2010:1045) och av de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av lagen. Postnord AB ska självklart följa de krav som följer av postlagen. PTS har pågående tillsyn i anslutning till Postnords nya produktionsmodell. Jag har fullt förtroende för PTS tillsyn på postområdet. Postfinansieringsutredningen har sitt uppdrag och behöver sin utredningstid för att kunna leverera förslag på hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad.

Stockholm den 16 mars 2021

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.