Enskilda avlopp och retention i mark
Skriftlig fråga 2020/21:1977 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-25
- Överlämnad
- 2021-02-26
- Anmäld
- 2021-03-02
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
För några år sedan deltog vetenskapssamhället (March for science) i en kampanj som kallades Hur vet du det? Syftet var att låta vetenskaplig kunskap få större utrymme i den offentliga debatten. Det är också något som allt fler efterlyser.
En fråga som borde diskuteras på detta sätt handlar om enskilda avlopp och deras miljöprestanda, och framför allt deras bidrag till utsläpp av fosfor, smittämnen och andra föroreningar.
Uppskattningsvis finns det cirka 900 000 avlopp i Sverige som inte är kopplade till ett kommunalt va-nät. 300 000 av dessa bedöms vara i stort behov av ny rening. Kostnaden för att åtgärda ett enda av de avloppen är hög och ligger i häradet 70 000–150 000 kronor. Om vi räknar med att de 300 000 avloppen renoveras till en kostnad av 70 000 kronor vardera blir det totala beloppet 21 miljarder kronor. Det är således ansenliga belopp.
Nyttan för miljön motsvarar dock på inga sätt de enorma kostnaderna. Enligt beräkningar som Havs- och vattenmyndigheten har sammanställt utgör de enskilda avloppen cirka 6 procent av den totala fosforbelastningen. Ändock bedrivs en intensiv kontroll av och kravställan på desamma. Så omfattande att flera personer har tvingats bort från hus och hem då de inte klarat av att finansiera de renoveringskrav som ställs.
Samtidigt visar vetenskapliga studier såsom va-guiden (rapport 2016:2) att om hänsyn skulle tas till självreningen och hur mycket fosfor och föroreningar från enskilda avlopp som läggs fast i mark (genom så kallad markretention) skulle kraven på renoveringar inte bli lika omfattande som dagens kommunala vägledningar ger vid handen. En annan slutsats är att man hellre bör överväga omlokalisering av utsläppspunkter, eventuellt i kombination med ett infiltrationsdike, än krav på utökad fosforrening. Rapporten är finansierad och beställd av HaV. I samband med ett remissförfarande fick rapporten starkt stöd. Tio av elva remissinstanser stödde rapporten. Men trots detta uppdateras inte de kommunala vägledningarna rörande enskilda va-anläggningar i enlighet med den evidens och kunskap som rapporter redovisar.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att beslut rörande enskilda va-anläggningar, liksom yttranden i tvistemål, baseras på evidens och beprövad erfarenhet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1977 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:1977 av Betty Malmberg (M)
Enskilda avlopp och retention i mark
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att beslut rörande enskilda va-anläggningar, liksom yttranden i tvistemål, baseras på evidens och beprövad erfarenhet.
Regeringen anser att det ska vara lätt för en enskild att göra rätt. För detta krävs bl.a. korrekt information om lämplig va-lösning utifrån lokala förutsättningar. I syfte att se över möjligheterna att förbättra va-lösningarna och att kunna tillämpa lämpliga lösningar utifrån lokala förutsättningar gav regeringen därför i maj 2017 en särskild utredare i uppdrag att se över kommunens skyldighet att ordna allmänna va-tjänster. Utredningen har i sitt betänkande Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) föreslagit att vid bedömningen av behovet av allmänna vattentjänster ska kommunen kunna beakta alternativ till allmänt va. Enligt utredningen ger detta kommunen en större flexibilitet för enskilda lösningar. Utredningen förslår också att det ska finnas va-planer fastställda av kommunfullmäktige. Det föreslås att kommunerna, innan va-planerna antas, ska samråda med bl.a. de fastighetsinnehavare som berörs och att de synpunkter som framkommer vid samrådet ska beaktas.
Övergödningen av våra inlandsvatten och av haven är fortfarande ett av de största miljöproblemen trots att det uppmärksammats under mer än 50 år.
Utsläppen av fosfor från de enskilda avloppen är i dag större än utsläppen av fosfor från de kommunala reningsverken enligt de senaste beräkningarna som publicerats av Havs- och vattenmyndigheten. Det är därför rimligt att de enskilda avlopp som inte har en tillfredsställande rening i dag och som bidrar till övergödningen åtgärdas.
Det finns dock en stor osäkerhet om hur stor självreningen i mark är och vilka faktorer som styr markretentionen av fosfor. Jag uppfattar att det därför har varit problematiskt vägleda i frågan. Rådet för evidensbaserad miljöanalys beslutade i oktober 2018 att Formas ska göra en systematisk forskningssammanställning om markretention av fosfor från enskilda avlopp för att förbättra kunskapsläget. Enligt Formas kommer kartläggningen att vara färdig under 2021. Havs- och vattenmyndigheten har ansvaret för enskilda avlopp och kan om det framkommer ny kunskap om retentionen, och om den anser att det finns ett behov, uppdatera sina vägledningar.
Stockholm den 10 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.