ersättning till vigselförrättare
Skriftlig fråga 2001/02:1322 av Åkerhielm, Anna (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-07
- Anmäld
- 2002-06-11
- Besvarad
- 2002-06-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 juni
Fråga 2001/02:1322
av Anna Åkerhielm (m) till justitieminister Thomas Bodström om ersättning till vigselförrättareI svaret på min fråga 2001/02:1268 om när justitieministern avser att framlägga förslag till förändrade regler för ersättningen till vigselförrättare, väljer justitieministern att än en gång undvika att svara.
I utskottsbetänkandet över min motion i ärendet står det att utskottet "förutsätter att det pågående arbetet snarast kommer att leda till ersättningen @ @ @ kommer att höjas".
Jag vill upprepa min fråga, då jag önskar ett klart och tydligt besked.
När avser justitieministern att förelägga detta förslag för riksdagen, i enlighet med utskottets ställningstagande?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1322 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:1322 om ersättning till vigselförrättare
Justitieminister Thomas Bodström
Anna Åkerhielm har frågat mig när jag avser att till riksdagen lämna förslag till ändrade regler om ersättning till vigselförrättare.
Som jag svarade Anna Åkerhielm i förra veckan är reglerna om ersättning till vigselförrättare och registreringsförrättare föremål för översyn inom Regeringskansliet. Jag kan i dag inte säga när reglerna kan komma att ändras. Men jag hoppas att det ska kunna ske inom en snar framtid.
Med anledning av Anna Åkerhielms fråga kan jag avslutningsvis bara klargöra att ersättningen regleras i förordningen (1987:1019) med närmare föreskrifter om vigsel som förrättas av domare eller särskilt förordnad vigselförrättare respektive i förordningen (1994:1341) om registrering av partnerskap. Regeringen kan alltså själv besluta om ändrade regler och behöver inte vända sig till riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.