Ett bra näringslivsklimat
Skriftlig fråga 2020/21:2069 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-03
- Överlämnad
- 2021-03-04
- Anmäld
- 2021-03-05
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Många faktorer spelar in för ett gott näringslivsklimat. Vi vet att grundtryggheten i ett samhälle är en av de viktigaste faktorerna för att företag ska vilja etablera sig och arbeta för att växa. Sverige har historiskt varit ett land där korruption och brott mot företag varit lågt. Nu ser vi en utveckling där företagarna på grund av brottslighetens konsekvenser i allt högre grad vill lägga ned sin verksamhet. Andelen som uppger detta har enligt Företagarnas undersökning ökat från 13 procent till 19 procent mellan 2017 och 2020.
Detta är inte vad Sverige behöver, tvärtom. Efter pandemin kommer allt som kan främja företagande i Sverige att behövas. Vår arbetslöshet ligger redan över EU-genomsnittet och ökar stadigt. Sverige behöver mer än någonsin ett gott företagsklimat.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra näringslivsklimatet när det gäller utsattheten för brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2069 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2071 av Lotta Olsson (M)
om brott mot företagare och 2020/21:2069 av Lotta Olsson (M) om ett bra näringslivsklimat
Lotta Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska företagarnas utsatthet för brott. Lotta Olsson har också frågat näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att förbättra näringslivsklimatet när det gäller utsatthet för brottslighet. Frågan har överlämnats till mig.
Regeringen ser allvarligt på brott som riktas mot företag och har vidtagit och vidtar ett flertal åtgärder som ska bidra till att minska utsattheten för brott och skapa en tryggare miljö för enskilda företagare.
Den 1 mars 2021 trädde lagändringar i kraft som syftar till att förstärka skyddet mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. Bland annat infördes en ny lag om tillträdesförbud till butik som innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Det infördes även en ny kvalifikationsgrund i bestämmelserna om grov stöld och grovt häleri. Kvalifikationsgrunden syftar till att systematiska inslag vid stöld- och häleribrottslighet ska få ett större genomslag vid bedömningen av om ett brott är grovt. Vidare kriminaliserades försök, förberedelse och stämpling till häleri.
För att komma till rätta med bedrägerier med s.k. bluffakturor har tidigare en straffbestämmelse om grovt fordringsbedrägeri införts. Därtill har en ny kamerabevakningslag införts som underlättar handelns säkerhetsarbete genom att kravet på tillstånd har tagits bort.
Den kraftfulla satsningen på att bygga ut Polismyndigheten pågår med oförminskad kraft. Regeringens mål om 10 000 fler polisanställda år 2024 jämfört med 2016 har uppnåtts till mer än hälften. Vid årsskiftet hade Polismyndigheten 33 726 anställda. Det har aldrig tidigare funnits så många polisanställda i Sverige. Samtidigt går nära 3 000 studenter polisutbildningen, vilket bäddar för en god tillväxt även framöver. I årets regleringsbrev begär regeringen fortsatt redovisning av vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet.
Men oavsett vilka resurser som läggs på polisen, så kommer det vara svårt att bevaka och utreda bort all brottslighet mot företagare. En central del är därför företagarnas egna förebyggande åtgärder. Konceptet ”Trygg i butik”, som går ut på att förebygga stölder i butik, är ett bra exempel på förebyggande samverkan mellan polis och företagare.
En viktig del i regeringens arbete är även att bekämpa brottens orsaker. För att lyckas med det behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Därför har regeringen tagit fram det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. Regeringen lämnade i december 2020 en redovisning av åtgärder till riksdagen i enlighet med målsättningarna i programmet. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Stockholm den 10 mars 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.