EU-kommissionens förslag till ny LULUCF-nivå

Skriftlig fråga 2020/21:3376 av Mats Nordberg (SD)

Mats Nordberg (SD)

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

Under 2019 och början av 2020 pågick ett intensivt arbete i Regeringskansliet och riksdagen för att finna en kompromiss beträffande LULUCF-nivån på den årliga kolsänka som skogen, genom att avverkningsvolymen understiger dess tillväxt, bidrar med.

Regeringen valde till slut att höja den nivå som utskottet föreslagit och hävdade att man måste ta hänsyn till LULUCF-förordningens förarbeten, trots att den frågan som jag förstår det redan hade strukits på EU-nivå. Sveriges åtagande stannade därmed på 37 M​ton koldioxidekvivalenter och regeringen garanterade utskottet att inga avverkningsbegränsningar på grund av detta skulle drabba skogsbruket samt att eventuella kostnader i fall där kolsänkan skulle hamna under åtagandet, skulle drabba skogssektorn, varefter åtagandet accepterades av Miljö- och jordbruksutskottet.

EU-kommissionen har nu lämnat ett nytt förslag till LULUCF-nivåer för skog som ska gälla fram till 2030. Förslaget innebär att den redan alltför höga nivån på Sverige kolsänka om 37 Mton ​föreslås höjas till 47 Mton koldioxidekvivalenter. (Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Regulations (EU) 2018/841 as regards the scope, simplifying the compliance rules, setting out the targets of the Member States for 2030 and committing to the collective achievement of climate neutrality by 2035 in the land use, forestry and agriculture sector, and (EU) 2018/1999 as regards improvement in monitoring, reporting, tracking of progress and review. Annex II A).

Detta är helt enkelt inte seriöst av EU-kommissionen. Det kan nämnas att förslaget för Finland, som bara avverkar något mindre än Sverige, ligger på 17 Mton.

En ytterligare förändring är att EU-kommissionen nu självständigt vill fastlägga dessa nivåer istället för att medlemsländerna lägger fram dem. Det flyttar beslutet om avverkningsnivå från nationell till EU-nivå och är därmed i absolut konflikt med att skogsbruk ska vara nationell kompetens inom EU.

Därtill avser kommissionen i beräkningarna använda kalkylmodeller som redan tidigare i Sveriges fall visat sig gravt överskatta Sveriges årliga avverkningsyta.

Det erbjudande regeringen 2019-20 gav EU om ökad kolsänka i svenska skogar, var redan det för högt. Skogsnäringen kan bidra mycket effektivare till en uthållig bioekonomi genom att upprätthålla en hög tillväxt och avverkning genom aktiv skogsskötsel. Att avstå från att använda skogen kan i specifika fall gynna vissa arter, men leder beträffande kolbalans till att skogen stagnerar till en nollsummesituation där upptag och avgivande av koldioxid tar ut varandra. Viktigast att framhålla i LULUCF-sammanhang är dock naturligtvis att aktiv skogsskötsel inklusive avverkning är en förutsättning för att skapa förnybara material som ersätter andra mer utsläppsgenererande.

Om man tar hänsyn till sociala och ekonomiska komponenter i uthålligt skogsbruk, tillkommer att skogssektorn är Sveriges viktigaste industri utanför storstäderna, med enorm betydelse för sysselsättning och ekonomi på vår landsbygd.

Mot den bakgrunden har jag följande fråga till ministern:

Hur avser ministern agera för att bevara medlemsländernas rätt till att själva fastlägga sina avverkningsnivåer utgående från de nivåer för LULUCF som medlemsländerna redan angett, eller lägre om produktionen av för kolbalansen viktiga varor kan höjas, vid den omarbetning som nu påbörjats inom EU-kommissionen?

 

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2021-07-26 Överlämnad: 2021-07-27 Besvarad: 2021-08-10 Sista svarsdatum: 2021-08-10 Anmäld: 2021-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga