den 10 juni
Svar på fråga 2003/04:1299 om EU och brottsbekämpningen
Justitieminister Thomas Bodström
Bo Könberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka EU:s brottsbekämpande arbete.
Som Bo Könberg mycket riktigt konstaterar respekterar den internationella kriminaliteten inga gränser och det behövs såväl effektiva samarbetsformer för gränsöverskridande brottsbekämpning som harmonisering av lagstiftning inom unionen för att komma åt detta fenomen. Mot denna bakgrund anser Bo Könberg att Europol måste få kraftigt ökade resurser och att organisationen på sikt bör utvecklas till en operativ polisstyrka, ett "Europas FBI". Bo Könberg lyfter också fram vikten av den yttre gränsbevakningen.
Enligt min uppfattning är det mest effektiva sättet att stärka kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten att bättre utnyttja de befintliga samarbetsformerna inom ramen för Europol och Eurojust och inte minst integrera dessa bättre med de nationella insatserna. Då stärker vi inte bara det unionsgemensamma utan också det nationella brottsförebyggande arbetet. Att ge Europoltjäntemännen befogenhet till myndighetsutövning på svenskt territorium inom ramen för ett europeiskt FBI, jämte det ansvar som svensk polis redan har, riskerar enbart att skapa oklara ansvarsförhållanden.
Det pågår också ett omfattande arbete för att stärka och utveckla samarbetet inom unionen. Som en följd av terrorhandlingarna i Madrid den 11 mars i år och Europeiska rådets därav föranledda deklaration för bekämpning av terrorism, kommer exempelvis den Counter-Terrorism Task Force som inrättades vid Europol på ad hoc-basis efter händelserna i USA den 11 september 2001 att återinrättas. För detta ändamål kommer Europol inom kort att få en resursförstärkning med 20 nya analytiker.
Regeringen driver inom EU aktivt på för att få fram nya rättsinstrument för harmoniserad lagstiftning och straffrättsligt samarbete. Ministerrådet har nyligen enats om ett rambeslut för verkställighet av varandras bötesstraff och ett rambeslut om verkställighet av varandras frysningsbeslut. Vidare råder politisk enighet kring ett rambeslut om förverkande enligt principen om ömsesidigt erkännande. För närvarande förhandlas vidare ett rambeslut som syftar till harmonisering av fartygsföroreningar på miljöstraffrättens område. De antagna rättsinstrumenten ska införlivas i svensk rätt så fort som möjligt.
Därtill kommer att jag vid justitie- och inrikesministermötet i april i år tillsammans med mina kolleger från Finland, Storbritannien och Irland lade fram ett initiativ till rambeslut om lagring av så kallade trafikdata. I rambeslutet föreslås att tele- och internetoperatörer ska åläggas en skyldighet att under en viss tid lagra uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållande av ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät. Det handlar inte om innehållet kommunikationen, utan uppgifter om vilka uppkopplingar som stått i förbindelse med varandra vid olika tillfällen.
Vid justitie- och inrikesministermötet den 8 juni presenterade jag vidare ett förslag till regelverk för ett snabbare och effektivare utbyte av information och underrättelser mellan polisen och andra brottsbekämpande myndigheter inom EU. Rätt information i rätt tid är ofta avgörande för att en polisutredning ska gå framåt och jag är övertygad om att detta blir ett viktigt instrument.
När det slutligen gäller bevakningen av de yttre gränserna innebär de nya medlemsstaternas inträde i den europeiska unionen inte ett omedelbart upphävande av personkontrollerna mellan de gamla och de nya medlemsstaterna.
Ett beslut om avveckling av dessa kontroller kommer i stället att fattas efter en positiv utvärdering av de nya medlemsstaternas rättsliga och praktiska beredskap att tillämpa Schengenregelverket. Sverige bidrar bilateralt med kunskapsöverföring och genom gemenskapsbudgetens så kallade Schengenstöd, som skapades för att underlätta de nya medlemsstaternas genomförande av Schengenregelverket och för att förbättra gränskontrollerna mot tredje land.
Vad gäller unionens nya grannländer, så stöder Sverige den europeiska policyn för dessa länder och därmed också prioriteringen av deras utveckling på gränskontrollområdet. Detta innefattar bland annat utbildning av icke-militär gränskontrollpersonal samt stöd för att förbättra säkerheten i de berörda ländernas resedokument.