den 13 juli
Svar på frågorna 2004/05:1936 om EU och Hamas och 1950 om terrororganisationen Hamas
Utrikesminister Laila Freivalds
Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta, främst inom ramen för EU-samarbetet, för att avväpna Hamas och bekämpa terroristverksamhet i regionen. Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att EU ska upphöra med sina inofficiella möten med representanter för Hamas. Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.
Hamas självmordsattentat har bragt ett stort antal israeliska civila om livet och måste fördömas i starkast tänkbara termer. Attentaten är avskyvärda och har inget stöd i folkrätten. De har också bidragit till en våldscykel med attacker och motattacker som under långa perioder omöjliggjort varje framsteg i fredsansträngningarna. Det är mot den bakgrunden som de löften om eldupphör som den palestinska presidenten lyckats utverka från de radikala organisationerna är särskilt viktiga.
Både Sverige och EU understryker ständigt vikten av att den palestinska myndigheten gör allt som står i dess makt för att bekämpa terrorismen.
Det kommer vi att fortsätta göra. Genom en särskild insats (EU COPPS) stöder EU också de palestinska försöken att stärka kapaciteten på området lag och ordning.
Hamas militära gren, Hamas-Izz al-Din al-Qassem, har varit upptagen på EU:s så kallade terroristlista sedan i maj 2002. Organisationens politiska del upptogs på listan först i september 2003. En sådan listning av en terroristorganisation innebär rent juridiskt endast att organisationens tillgångar ska frysas, att det blir förbjudet att ställa tillgångar till dess förfogande och att EU:s medlemsstater ska ha ett närmare polisiärt och rättsligt samarbete rörande den. Listningen betyder alltså inte att det är förbjudet att ha kontakt med representanter för organisationen.
I fallet Hamas har EU:s medlemsstater kommit överens om att sådana kontakter ska undvikas. Lokalval har emellertid hållits i ett antal kommuner i Gaza, vilket resulterat i att några kommuner nu styrs av borgmästare med Hamasanknytning. Flera medlemsstater, inklusive Sverige, har biståndsprojekt i några av dessa kommuner. Genomförandet av projekten nödvändiggör vissa kontakter mellan företrädare för EU-länder och kommunledningarna.