EU och svensk flyktingpolitik

Skriftlig fråga 2007/08:1452 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-07-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2008-07-30
Svar anmält
2008-08-14
Anmäld
2008-08-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 juli

Fråga

2007/08:1452 EU och svensk flyktingpolitik

av Ameer Sachet (s)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Frankrike övertog den 1 juli ordförandeskapet i EU. Fyra områden kommer att prioriteras det kommande halvåret: energi- och klimatpolitik, invandring, gemensamt europeisk försvar samt jordbrukspolitik. Frankrike förespråkar en restriktiv invandring och har inte bedrivit någon framgångsrik integrationspolitik. Det rasistiska Front National har starkt påverkat franska borgerliga politikers dagordningar i dessa frågor.

Nicolas Sarkozy blev under sin tid som inrikesminister i den franska regeringen känd för en hård och omänsklig invandringspolitik som gynnade högutbildade immigranter och motverkar invandring av dem som inte påstods klarar integration och försörjning på egen hand. Även så kallade papperslösa jagades. Den pakt för invandring och asyl som den franska invandringsministern, Brice Hortefeux, ska presentera för Europas ansvariga ministrar vid ett möte i Cannes den 7–8 juli, är till mångt och mycket en kopia av den franska invandringspolitiken. Pakten uttrycker klart och tydligt att invandring av högutbildade ska favoriseras. Europas gränser ska bevakas hårdare med hjälp av ny, modern teknologi. Dessutom ska EU agera mer gemensamt med de europeiska länder som direkt berörs av illegal invandring och underlätta för utbyte av information om asylsökande.

En europeisk invandringspolitik efter fransk modell skulle innebära tuffare regler för kontinentens papperslösa. Fransk statistik talar för sig själv. Landet avvisade 80 procent fler papperslösa de första fem månaderna 2008, jämfört med samma period förra året.

Hur avser statsrådet att agera för en självständig och human svensk flyktingpolitik?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1452 besvarad av Statsrådet Tobias Billström

den 30 juli

Svar på fråga

2007/08:1452 EU och svensk flyktingpolitik

Statsrådet Tobias Billström

Ameer Sachet har frågat mig hur jag avser att agera för en självständig och human svensk flyktingpolitik.

I vår globaliserade värld blir frågor om rörlighet över gränser alltmer framträdande. Den ökade rörligheten och den ökade efterfrågan på arbetskraft visar ett behov av fler lagliga vägar in i Europa. En utveckling mot stängda gränser och murar kring Europa måste undvikas. En målsättning för den svenska politiken är därför en fördjupad harmonisering av både asyl- och migrationspolitiken inom EU, vilket är en hållning som även den tidigare regeringen företrädde.

När det gäller asylpolitiken, har det under en lång tid funnits ett samarbete inom EU som Sverige har ställt sig bakom. Kommissionen presenterade den 17 juni 2008 en handlingsplan för EU:s asylpolitik. Den innehåller förslag till åtgärder för upprättandet av ett gemensamt europeiskt asylsystem och en tidsplan för när åtgärderna ska vidtas.

Regeringen vill se ett europeiskt asylsystem som är rättssäkert och öppet, som värnar möjligheten att söka asyl och där varje asylansökan ska prövas individuellt. I utformningen av ett sådant system är det viktigt att tonvikt läggs vid den faktiska tillgången till möjligheten att söka asyl. Åtgärder för att bekämpa olaglig invandring och människosmuggling ska genomföras på ett sådant sätt att de vare sig undergräver möjligheten att söka asyl eller respekten för grundläggande mänskliga rättigheter i asylproceduren.

En fungerande asylprocess förutsätter dock att den som efter en rättssäker prövning av sin asylansökan fått avslag återvänder. Det är även viktigt för att det ska gå att bedriva en generös viseringspolitik och för att kunna öppna fler vägar in i Europa att personer utan laglig rätt att stanna i en medlemsstat faktiskt lämnar landet.

Parallellt med asylhandlingsplanen har kommissionen även presenterat ett meddelande om en gemensam invandringspolitik för Europa med förslag till gemensamma principer för denna. Regeringen eftersträvar en ökad samstämmighet mellan migrations-, utrikes- och utvecklingspolitiken på EU-nivå. Till exempel bör de goda effekter på den ekonomiska utvecklingen i fattiga länder som man kan se, bland annat genom de pengar som migranterna sänder hem, bättre tas till vara. När det gäller arbetskraftsinvandring är det viktigt att den är flexibel och inte bara tar sikte på personer med hög utbildning. Den bör också underlätta för så kallad cirkulär migration.

Regeringen anser att det är bra att Frankrike uppmärksammar migrationsfrågorna under sitt ordförandeskap och välkomnar därför det franska initiativet. Regeringen står bakom utvecklandet av en övergripande europeisk migrationspolitik som tar sin utgångspunkt i migrationens positiva möjligheter och effekter och som kompletterar medlemsstaternas politik på detta område. Migrationsfrågornas karaktär och de utmaningar EU står inför, inte minst demografiskt, kräver ett samlat grepp och ökat samarbete. Det franska initiativet fungerar som ett avstamp inför det kommande arbetet på detta område, ett arbete som kommer att ligga i fokus även under vårt ordförandeskap nästa höst.

Avslutningsvis kan jag konstatera att det krävs gränsöverskridande samarbete för att bedriva en lyckad svensk flyktingpolitik. Jag kommer därför att fortsätta att arbeta för en ökad harmonisering av migrations- och asylpolitiken inom EU och verka för en flyktingpolitik som värnar asylrätten och som säkerställer en rättssäker och human asylprocess.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.